Månadens klassiker 2021 – jag läste 29 klassiker i år

I år hade jag en läsutmaning för mig själv där jag skulle läsa minst en klassiker i månaden. Det lyckades, vilket jag är glad för! Dessutom fick jag en hel del favoriter tack vare utmaningen, att prioritera klassiker var ett bra beslut. Jag tror inte jag kommer läsa en klassiker varje månad under nästa år, men mitt intresse för klassiker kvarstår. Särskilt moderna klassiker. Dessa klassiker/moderna klassiker läste jag under 2021:

Tänk att bland dessa blev det både femmor och ettor i betyg, och allt däremellan. Fullt betyg fick Doktor Glas, Emily-böckerna, Mr. Ripley, Fåglarna och andra noveller, och Dorian Grays porträtt.

Starka fyror fick Walden, Rebecca, Den hemliga trädgården, Unga kvinnor, Brev till en ung poet, Anna Karenina, Den allvarsamma leken och A Merry Christmas and Other Christmas Stories.


0 Kommentarer

Vid vansinnets berg vol. 1 och 2 – H.P. Lovecraft

Titel: Vid vansinnets berg vol 1 och vol 2
Originalets titel: At the Mountains of Madness
Författare: H.P. Lovecraft
Illustratör: Francois Baranger
Översättare: Arthur Isfelt
ISBN: 9789189143098 och 9789189143395
Sidantal: 72 + 72
Förlag
: Fria Ligan
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021 (original 1931)
Handling:
“Antarktis. Ett ödsligt landskap av frusna vidder och ting man helst glömmer. Det här är William Dyers berättelse. Professor vid Miskatonics universitet och ledaren för den olycksaliga expedition som gav sig av till den mest otillgängliga kontinenten av dem alla. Genom en rad brev får vi följa en historia om märkliga fynd och fruktansvärda händelser. Vilka mörka hemligheter ruvar under isen och vad är de underliga strukturer som skymtas invid de hisnande uråldriga berg som syns vid horisonten? Dyerexpeditionen tar sig dit ingen annan någonsin nått, och betalar det slutgiltiga priset för det.”

Mitt första möte i bokens värld med den mycket välkände H.P. Lovecraft blev i ett häftigt format, nämligen Vid vansinnets berg med stora illustrationer av Francois Baranger. Det kändes tryggt att lotsas fram av en skicklig illustratör i en berättelse som hör till en av Lovecrafts mest kända. Jag har alltid fascinerats av Antarktis och visst är det spännande med arktiska expeditioner?

Jag tycker berättelsen börjar starkt och jag var med på noterna. I åtanke hade jag att berättelsen trots allt var ganska till åren nu och att den i originalversion inte hade bilder att stöda sig på. Det blir lite av ett dilemma i detta format eftersom bilderna på varje uppslag i princip berättar det mesta av det som Lovecraft använder otroligt mycket (okej, för mycket) tid åt att måla upp. Exempelvis går han så långt som att med exakta mått beskriva vissa byggnader. Det både bidrar till att berättelsen känns äkta, som om det verkligen var en forskare som redogör för sina fynd, men också att det blir väldigt tungläst.

Man kan fråga sig hur dessa geologer och arkeologer får så många och tydliga svar direkt från sina fynd på Antarktis. Stundvis blir jag uttråkad av att läsa den ganska torra beskrivningen av landskap och fynd, men likväl hoppar jag till när det sedan finns något obehagligt i berättelsen som får mig att haja till.

Man ska inte veta så mycket om boken på förhand, det förstör mera än det ger. Men det är bra att känna till den väldigt beskrivande berättarstilen för att inte bli avskräckt. Jag tycker dessa böcker passar perfekt som gåva åt inbitna Lovecraft-älskare som vill ta läsningen till en ny nivå. Baranger gör att berättelsen får liv, det stora formatet på böckerna gör att de känns lyxiga och att man verkligen kan leva sig in i bilderna.

Ett svajigt första möte med Lovecraft, jag kände att mycket kunde varit annorlunda och bättre, å andra sidan respekterar jag hans stil på berättelsen. Det är möjligt att det är jag som läsare som är van med en mindre beskrivande text. För mig är det viktigt att våga läsa klassiker för att förstå litteraturens historia.

Tack till Fria Ligan för recensionsexemplaren!

Betyg:


0 Kommentarer

Tomtefar tar jullov – Mauri Kunnas

Titel: Tomtefar tar jullov
Originalets titel: Joulupukin joululoma
Författare: Mauri Kunnas
Översättare: Amanda Mannström
ISBN: 9789523334021
Sidantal: 37
Förlag
: Förlaget
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“Tomtefar tar jullov är fylld av hjärtlig glädje, värme och humor. Ett måste för alla som redan nu längtar till jul! Har du nånsin grubblat över vad tomtefar och tomtenissarna gör när alla julklapparna delats ut och julen är som allra juligast? Jo, på Korvatunturi-fjället, högst uppe i Finlands nordligaste hörn, inleder de sin välförtjänta semester! Ledigheten varar i tolv härliga dagar, från juldagen till trettondagen.”

Vilket härligt komplement till en redan existerande bok, Tomtefar och trolltrumman, som berättar som jultomtens liv uppe i det finska Korvatunturi. Mauri Kunnas är en av finlands främsta författare när det kommer till barnlitteratur och för mig som finlandssvensk har jag definitivt en förkärlek till hans kännspaka stil och illustrationer. Det som jag älskar är att hans bilder har mängder av små detaljer, man han helt enkelt inte se sig mätt på bilderna. Dessutom är det härligt att läsa om den finska tomten enligt de traditioner man själv känner till. I Tomtefar tar jullov tar Kunnas det hela till en ny nivå; vad gör jultomten när det inte är julafton? Har han semester?

Det blir en känsla av att gnutta in i en förtrollad värld, en som man har fantiserat ihop sedan man själv var liten. Vad månne julgubben riktigt pysslar med dit uppe? Kunnas ger svaren! Bland annat berättas det att jultomten älskar att läsa, vilket han har mera tid för från juldagen framåt. Tomtenissarna drar sig tillbaka till sina rum och slappar. På Annandag jul blir det en stor matfest och staffansdans, vid midnatt äter jultomten plommonkräm. Dagarna efter jul har alla egna namn, betydelser och traditioner. Jag blev själv inspirerad att ha några egna nya traditioner på basen av boken.

Varför inte fira Snögubbsdagen 2.1 eller Skidutfärdsdag 4.1? Jag älskar julen och tycker varje år det är lika trist när den är slut. Med dessa fina tips kan man förlänga sina traditioner och slå upp i boken vad jultomten gör just nu. Fantastiska illustrationer och dessutom med lite fakta (och påhittat) inbakat, jag fullkomligt älskade boken!

Annandagskvällen med staffansdans. Copyright Mauri Kunnas

Tack till Förlaget för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:

Betyg:


0 Kommentarer

Unga kvinnor – Louisa May Alcott

Titel: Unga kvinnor
Originalets titel: Little Women
Författare: Louisa May Alcott
Översättare: Anna Pyk
ISBN: 917021876
Sidantal: 256
Förlag
: Niloé
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
1988 (original 1869)
Handling:
“Systrarna March växer upp i en pittoresk liten stad i 1860-talets USA. Det är den vackra och lite fåfänga Meg, pojkflickan Jo, känsliga Beth och romantiska Amy. Deras far är ute i kriget, familjen har ont om pengar och de får klara sig så gott de kan. Visst drömmer de om att bli rika och uppvaktade. Men som Jo säger: – Jag tror inte att fina unga damer har ett dugg roligare än vi, trots våra gamla klänningar och våra för små skor…”

Den här fick platsa in som månadens klassiker för december 2021. Den har dammat i hyllan ganska många år, men efter att ha läst den söta novellsamlingen av Alcott så bestämde jag mig för att ta tag i Unga kvinnor. Jag läste den tillsammans med två andra på bookstagram, vilket gjorde läsningen ännu roligare. Vi var alla ganska överens med våra åsikter om boken dessutom.

Jag älskar början av boken eftersom det är jul, det passade perfekt att läsa nu. Just den delen finns dock återgiven i novellsamlingen som jag läst, men nu läste jag det på svenska. Alcott gjorde ett bra jobb att introducera de fyra systrarna och deras omgivning, dert var lätt att komma in i handlingen. På tal om handlingen så kan man väl säga att det inte “finns någon”. Det finns bara en hel del små, vardagliga händelser som skildrar hur det kunde se ut i en familj på 1860-talet. I en tid där vi stressar och överkonsumerar, särskilt inför jul, så var det mysigt och inspirerande att läsa om andra tider. Hur de tog vara på det lilla de hade.

De fyra systrarna Jo, Meg, Beth och Amy är såklart alla väldigt olika. Det som svetsar dom samman är den fantastiska hel-ylle mamman som gör allt för sina döttrar. Jag tror många kan tycka att berättelsen är lite “puttenuttig” på sina ställen, men för mig fungerade det perfekt. Om jag hade fått välja så hade jag också hoppat över allt religiöst snack, särskilt i uppläxande syfte för flickorna, men det skildrar hur människor tänkte på den tiden. I ett skede bestämmer sig Alcott för att citera en pjäs som flickorna spelar, rad för rad, vilket inte bidrog till berättelsen alls och kunde ha strukits.

En liten tidskapsel till bok som både berör och skapar mys-känsla. Jag tyckte om den här!

Tidigare läst av författaren:

Betyg:


0 Kommentarer

Kan det här vara nåt? – Jerry Seinfeld

Titel: Kan det här vara nåt?
Originalets titel: Is this anything?
Författare: Jerry Seinfeld
Översättare: Henrik Johnsson
ISBN: 9789150965568
Sidantal: 471
Förlag
: HarperCollins Nordic
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“I Kan det här vara nåt? delar en av vår tids allra största komiker med sig av sina bästa skämt från fem decennier på humorscenen.

Första gången Jerry Seinfeld uppträdde som komiker var 1975, som 21-åring på den legendariska New York-klubben Catch a rising star. Sedan dess har han skrivit allt sitt material själv – och sparat det. Till den här boken har han valt ut sina favoriter, sorterade i årtionden. På sida efter sida med briljanta och skrattframkallande betraktelser får läsarna en unik inblick i en av vår tids största komikers utveckling, och den härliga men också mycket krävande konstformen standup.”

Som ett fan av tv-serien Seinfeld var jag väldigt nyfiken på hur Jerry Seinfelds skämt skulle göra sig i bokform. Att han samlat ihop skämt från fem decennier är ett roligt koncept. Först och främst blir det lite av en tidsresa, skämten ger ofta en bild av samtiden. Vissa referenser kan vara svåra att förstå om de är lite äldre eller något från USA som man inte känner till. I övrigt blev jag positivt överraskad att skämten kan nås av en väldigt bred publik.

I övrigt är jag inte alls ett fan av stand-up, det här med Jerry Seinfeld är ett undantag för mig. Jag har alltid uppskattat hans humor och hans utstrålning, i bokformat kommer inte de roliga gesterna eller tonfallen fram, men boken igenom kan jag absolut “höra” Seinfeld röst. Jag tror jag skulle uppskattat boken mer på originalspråk, men jag tycker översättaren gjorde en väldigt bra jobb. Dessutom lämnade han några han skämt eller uttryck oöversatta om det inte gick. Det utmärker en bra översättare – att ha spelöga när man kan och inte kan/ska översätta.

Vissa skämt är en aning stereotypiska, särskilt de lite äldre. Men i humor är trots allt det mesta tillåtet tycker jag, inom rimliga gränser. Att driva med rollerna “män och kvinnor” eller om äktenskap är något som alltid har gjorts, och det är snarare mina 2020-tals kritiska glasögon som hajar till ibland. Jag får ibland påminna mig själv om att detta faktiskt är humor, och allt behöver inte granskas lika kritiskt. Dessutom var det mesta faktiskt ganska roligt.

Jag är förvånad över hur väl Seinfeld lyckas, bara genom text, få ut humor i dessa korta, rappa textstycken. Jag är oerhört svårflirtad när det kommer till humor, få kan få mig att börja skratta högt, men klart att Seinfeld klarar det. Den här boken är perfekt att äga och slå upp i när man behöver muntras upp! Julklappstips för Seinfeld-fans!

Tack till HarperCollins Nordic för recensionsexemplaret!

Betyg:


0 Kommentarer

Vad jag tänker om betyget 2 och vilka böcker som fått en tvåa i betyg

Tidigare skrev jag lite om böcker jag gett en etta i betyg. Jag tänkte fundera lite på betyg 2 av 5 som följande. Det är, för mig, ett ganska lågt betyg. När jag ser vilka böcker som fått en tvåa märker jag att det är böcker jag minns svagt, som jag egentligen inte gillade särskilt mycket, men som hade något bra i sig. Det som var bra vägde dock inte upp tillräckligt och detta är böcker jag nästan säkert skulle kunna rensa ut från mitt bibliotek om jag äger dem. Här är ett urplock ur titlarna:

Bland dessa böcker finns flera som jag hade högra förväntningar på, bland annat Liftarens guide till galaxen, Daisy Jones and The Six och Carry on. Jag tycker också att 1 eller 2 i betyg är lite sällsynt, antingen drar man sig för att ge så lågt betyg eller så har man gett upp boken. En tvåa är egentligen inte fy skam, eftersom det fanns något bra och oftast finns där saker som jag förstår att andra kan uppskatta. En bok med 2:a i betyg kan dessutom vara välskriven, men med en totalt ointressant story.

Nästa inlägg om böckernas betyg blir om 3:or, och det tror jag är min överlägset mest givna betyg. Mellanmjölken om man får kalla det så. Egentligen hatar jag treor eftersom de säger så lite. Treorna är de mest intetsägande och svåraste att recensera.


0 Kommentarer

Mysteriet Henri Pick – David Foenkinos

Titel: Mysteriet Henri Pick
Originalets titel: Le Mystère Henri Pick
Författare: David Foenkinos
Översättare: Sara Gordan
ISBN: 9789189157293
Sidantal: 266
Förlag
: Sekwa
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“I ett bibliotek i Bretagne finns ett helt rum tillägnat manus som refuserats av förlagen. En dag hittar en ung parisisk förlagsredaktör ett helt makalöst manus bland pappershögarna. Hon bestämmer sig för att ge ut boken, som genast blir en bästsäljare.

Men den förmodade författaren, en viss bortgången pizza­bagare vid namn Henri Pick, skrev aldrig något mer avancerat än en inköpslista enligt änkan. Den erkände litteraturkritikern Rouche anar att något inte stämmer och bestämmer sig för att undersöka saken närmare. Vem var egentligen författaren?”

Jag blev direkt väldigt intresserad när jag såg baksidetexten: ett bibliotek med refuserade manus och en mystisk författare som skrivit en fantastisk bok, instoppad bland alla refuserade verk. Vi befinner oss i en pittoresk småstad i Frankrike och får bekanta oss med flera personer i byn samt förläggaren och hennes pojkvän som upptäcker manuset och börjar luska i författaren, Henri Picks, förflutna. Det hela låter som en riktig askungesaga, och bit för bit nystas mysteriet Henri Pick upp.

Det som jag verkligen gillar med boken är att den först och främst handlar om människor. Tänk vad en bok kan göra för så många människor. Henri Picks familj, turistströmmar i byn, förläggarens karriär osv. Allting som sker ger ringar på vattnet. Det var både berörande och lite småkul ibland, jag tycker Foenkinos skildrar människor så trovärdigt och äkta. Ingen är perfekt. Dessutom slänger han in en hel del litteraturreferenser, bland annat till Alexandrs Pusjkins “Eugen Onegin” som jag nyligen läst. Den här boken får mig att tänka till, vilket jag tycker om.

Du behöver inte veta särskilt mycket mer än så om bokens handling före du börjar läsa. Gillar du böcker om böcker och om relationer så är det här en bok för dig. Jag tyckte den rymde mycket på sina blygsamma 266 sidor. Rekommenderas!

Betyg:


0 Kommentarer

A Merry Christmas and Other Christmas Stories – Louisa May Alcott

Titel: A Merry Christmas and Other Christmas Stories
Författare: Louisa May Alcott
ISBN: 9780143122463
Sidantal: 148
Förlag
: Penguin
Språk:
Engelska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2014 (original 1875)
Handling:
“A Merry Christmas collects the best holiday stories of Louisa May Alcott, from the yuletide festivities of Marmee and her ‘little women’ to the moving ‘What Love Can Do’. Deeply influenced by real-life events, including characters based on Alcott’s family members and drawing from her experiences participating in the suffrage and abolitionist movements, these stories have the authentic texture and detail of Christmas in nineteenth-century America.”

Jag har alla sex stycken Penguin Christmas Classics som utkommit, det här är en av dem. I flera år har den stått på hyllan, jag brukar läsa en av dessa böcker varje år, men något år har jag hoppat över. Detta är också min första bekantskap med Alcott, som är mest känd för Unga kvinnor (eng: Little Women).

Boken innehåller sju noveller; A Merry Christmas, Kate´s Choice, The Quiet Little Woman, Tilly’s Christmas, What love Can Do, Rosa´s Tale och Mrs. Podgers’ Teapot. Mina favoriter var Kate’s Choice och Mrs. Podger’s Teapot. Jag tyckte om att novellerna var ganska korta, eftersom språket i originalspråk är aningen tungläst. Det gjorde ingenting att man ibland förbryllades över något specifikt ord, eftersom den fantastiska stämningen i berättelserna alltid strålar igenom. Jag var antagligen också på exakt rätt humör för den här typen av berättelser. De är ganska “puttenuttiga” ibland och det värmde mitt hjärta. I dessa stressade jultider där alla förköper sig med julklappar i överflöd var det en skön kontrast att läsa om gamla jular, om fattigare tider och om hur mycket små saker kan betyda. Det här är en novellsamling om människor, med julen som bakgrundsljud.

Jag kan varmt rekommendera den och bestämde mig att plocka upp Unga kvinnor som följande på temat Månadens klassiker.

Betyg:


0 Kommentarer

Läst i november 2021

Antal böcker sammanlagt: 13
På svenska: 12
På engelska: 1
Antal sidor: ~2, 987 sidor
Recensionsexemplar: 1
E-böcker: 0
Månadens bästa: Larry Silváns dikter
Månadens sämsta: Truly Devious av Maureen Johnson
Månadens finaste omslag: Nalle Puh av A.A. Milne
Månadens lästa klassiker: Nalle Puh av A.A. Milne
Kommentar: Det är inte alltid som en diktsamling blir månadens bästa! Jag blev mycket positivt överraskad av Larry Silváns dikter, jag kan inte ens skriva en rättvis recension om boken. Jag kommer låta den vila och kanske senare skriva om den, om det känns rätt.
I övrigt tycker jag att läsmånaden var lite småseg, förutom den fantastiska En man med många talanger av Patricia Highsmith, en full femma! Jag har en samlingsvolym med de tre första böckerna om Mr. Ripley som jag läser i, nu har jag tredje boken kvar. När jag läst alla tre ska jag skriva en recension.
Ungdomsböcker blev det en hel del av också. Den mycket omtalade Kram av Hans-Eric Hellberg, som också är oerhört svår att skriva en recension om. Det finns så många stora NEJ i den boken, samtidigt som den verkligen är speciell. Jag antar att det också måste finnas böcker som skakar om en lite grann.


0 Kommentarer

Terapeuten – Alex Michaelides

Titel: Terapeuten
Originalets titel: The Maidens
Författare: Alex Michaelides
Översättare: Sabina Söderlund
ISBN: 9789180232326
Sidantal: 319
Förlag
: Modernista
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“Edward Fosca är en mördare. Det är Mariana säker på. Men Fosca är oåtkomlig: en attraktiv, karismatisk professor i grekisk dramatik på Cambridge, omtyckt av både personal och studenter – och särskilt av medlemmarna i det hemliga sällskap av kvinnliga studenter som kallar sig Jungfrurna.

Mariana Andros är en framstående men problemtyngd gruppterapeut som blir fixerad av Jungfrurna när en medlem – en vän till Marianas systerdotter Zoe – hittas mördad i Cambridge. Mariana misstänker att något ondskefullt lurar bakom de idylliska spirorna och tornen. Och hon blir övertygad om att Edward Fosca – trots alibi – är skyldig.

Men varför skulle Fosca ha mördat en av sina studenter? Och varför återkommer han ständigt till jungfrun Persefones riter och hennes resa till Dödsriket? När ännu en kropp hittas eskalerar Marianas besatthet av fallet. Hon är fast besluten att hitta mördaren, även om det kan kosta henne allt.”

Jag hade väldigt höga förväntningar på Terapeuten, särskilt med tanke på Dark Academia-temat som jag oftast gillar samt författarens debut Den tysta patienten som jag tyckte var bra. Med andra ord låg det bäddat för riktigt bra läsning! Jag blev dock väldigt besviken.

Jag har ingen större lust att såga ett efterlängtat recensionsexemplar, en väldigt snygg en dessutom! Men den var inte särskilt bra. Till att början med är författarens språk dåligt. Man kan inte börja meningar med “Och” hela tiden. Det blir otroligt klumpigt. Dessutom på ställen där man kunde lämnat bort det ordet helt och hållet. I vissa kapitel använder författaren semikolon i mening efter mening. Långa, invecklade meningar där man tappar bort sig. Översättningen har gjort missar på flera ställen och på de första trettio sidorna var jag nära på att ge upp (om det var översättarens eller författarens fel är oklart). Det funkar inte att översätta vissa saker rakt av från engelska till svenska. Något med språket skavde och lät konstigt flera gånger.

Jag kämpar vidare. Men hur ska jag kunna förstå varför vår huvudkaraktär kastar sig in systerdotterns liv på Cambridge för att försöka lösa systerdotterns klasskompis mord? Som ni hör är det hela väldigt långsökt, och förklaringarna är inte bättre. Jag skulle förstå om det handlade om systerdotterns mord. Men klasskompis?! Det håller inte.

Mariana, huvudkaraktären, är gruppterapeut och detta behandlas väldigt flyktigt. Vi vet överhuvudtaget föga om henne. Författaren är otålig och vill snabbt komma in i händelsernas centrum på Cambridge, det märks att han inte orkar eller bryr sig om ett skapligt karaktärsbygge. Vilket är konstigt med tanke på att vi endast följer Mariana.

Mariana gör som de flesta karaktärer gör i böcker i den här genren: hon börjar blanda sig i för att göra en egen utredning. På i princip inga grunder, annat än att hon inte “gillar” Edward Fosca, den karismatiske läraren. Dessutom leker författaren med massa klyschor och stereotyper: Fosca som den superheta, överintelligenta professorn som får alla kvinnor att bli nervösa. Studenter som avgudar honom och beter sig som ungar på sagostund när han ska föreläsa. Det köper jag inte heller. Att han har en liten fan-base, kallat Jungfrurna (eng: The Maidens), det kan jag tro. Men detta är också ett väldigt kopierat koncept från många andra böcker, spontant kommer “Vredens gudinnor” och “Den hemliga historien” i mina tankar. Man får absolut kopiera vissa koncept, men det hela blir så tunt nu, jag vet knappt vad dessa flickor heter. Hur ska jag kunna förstå dem och Fosca? Nej, korthuset faller, igen. Många gånger talar karaktärer så klyschigt att jag tar fram skämskudden.

Flera gånger försöker författaren, tyvärr, slänga in en hel drös grekisk mytologi. Jag märker att han vill att jag ska se koppling mellan händelser i boken och mytologin. Det gör jag inte. Det hela känns krystat och flera gånger kommer jag på mig själv att tycka att författaren försökt skriva en bok som han inte egentligen tror på själv. Han följer grundreceptet på Dark Academia, men är inte själv tillräckligt insatt eller intresserad. Ju mer Mariana eller Fosca eller någon annan svamlar på om grekisk mytologi, desto mer vill jag bara sluta läsa. Alla karaktärer verkar helt uppe i det blå.

Mot slutet av boken börjar det hela ändå repa upp sig en aning. Författaren kommer med oväntade vändningar, språket blir bättre och mera löpande och jag orkar läsa ut boken. Själva grundstommen hur författaren byggt boken på är bra: korta kapitel och rapp handling. Men utförandet blev ett enda stort slarv. Tänk vilka fantastiska miljöskildringar om Cambridge med skumma vrår och hemliga sällskap han kunde ha skapat! Jag är förvånad över detta magplask då den tidigare boken av Michaelides var välskriven. Nu får han bättra sig – jag ska ge honom en ny chans.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:

Betyg:


0 Kommentarer