De blindas rike – Louise Penny

Titel: De blindas rike
Författare: Louise Penny
Översättare: Carla Wiberg
Serie: #14 Armand Gamache
ISBN: 978-91-8063-880-7
Sidantal: 432
Förlag
: Modernista
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2024
Handling
: ”En dag får Armand Gamache ett egendomligt brev med en inbjudan till en övergiven bondgård. Väl på plats upptäcker han att en främmande kvinna utsett honom till sin testamentsexekutor.

Gamache är fortfarande avstängd från sin tjänst och har därför gott om tid, och han blir nyfiken. Tillsammans med de två andra exekutorerna – Myrna Landers, bokhandlaren i Three Pines, och en ung byggare – tar han sig an uppdraget. Men testamentet inkluderar punkter som är så osannolika att de snart börjar misstänka att kvinnan som skrivit det inte varit vid sina sinnens fulla bruk.

När en död kropp påträffas ställs testamentet i ett nytt ljus, som med ens får det bisarra dokumentet att framträda i en betydligt mer olycksbådande dager. Det är inte heller det enda hotet Gamache ställs inför. Händelserna som ledde till hans avstängning sex månader tidigare är nu på väg att komma ikapp honom

Jag har svårt att förstå att det här är bok nummer 14 i serien om kommissarie Armand Gamache, som jag började läsa 2013. Det är rätt häftigt att en serie kan hänga med en så länge och att böckerna fortfarande håller god kvalitet.

Om du är intresserad av den här fantastiska serie ska du helst börja från början. Det ger så mycket mer än att läsa en fristående del. De blindas rike handlar inte så mycket om byn Three Pines, vilket alltid gör mig lite besviken när det händer. Dock förstår man ju att det vore fullständigt osannolikt att mord alltid ska inträffa i den lilla byn som knappt finns på kartan. Vi fortsätter följa Gamache och den tråd som fanns i tidigare böcker, nämligen om kriget mot drogerna samt en helt ny tråd där Gamache är exekutor för ett testamente – åt en kvinna han aldrig träffat. Det lustiga är att det inte endast är Gamache som är exekutor, utan även bokhandlaren i Three Pines, Myrna Landers (Gamaches långvariga vän), samt en okänd person vid namn Benedict. Tillsammans ska de reda upp ett mystiskt arv med pengar som kanske inte finns och samtidigt utreda vem den avlida damen egentligen är.

Jag uppskattar deckare som har en kvistig släkthistoria i kombination med ett mysterium. Dock blir det riktigt trist i mitten av boken eftersom ekonomiska aspekter och för mycket dialog överskuggar bokens underhållande berättelse. Jag tycker serien som helhet fortfarande håller och är på inget vis på nedgång – Gamache är lika levande porträtterad som alltid, de andra karaktärerna lika trevliga att umgås med och croissanterna doftar i Oliver och Gabris värdshus/restaurang. Louise Penny kan alltid balansera mellan ”mysdeckare”, pusseldeckare och thriller på ett sätt som är helt unikt.

Tidigare läst av författaren:
Mörkt motiv
Nådastöt
Den grymmaste månaden
Ett förbud mot mord
Ett ohyggligt avslöjande
Begrav dina döda
En ljusets lek
Det vackra mysteriet
Hur ljuset tar sig in
Den långa vägen hem
Det ondas väsen
Summan av alla synder
Hus av glas

Betyg:


0 Kommentarer

Summan av alla synder – Louise Penny

Titel: Summan av alla synder
Författare: Louise Penny
Serie: Armand Gamache #12
ISBN: 9789180231817
Sidantal: 464
Förlag
: Modernista
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“Kartan som upptäcks inne i en vägg på bistron i Three Pines tycks först inte vara mer än en kuriositet. Men när Armand Gamache får den som present första dagen på sitt nya jobb på polisskolan i Québec visar det sig snart att den bär på förkrossande hemligheter.
När en av skolans lärare påträffas död hittar man en kopia av den egendomliga kartan i hans bostad. Och vart Gamache än vänder sig ser han en av de unga polisaspiranterna, Amelia Choquet. Hon är tatuerad och piercad, arg och på sin vakt. Hon framstår som allt annat än en blivande polis. Ändå går hon på polisskolan och var en av den mördade lärarens skyddslingar.
Utredningens fokus riktas snart mot Gamache själv, hans koppling till Amelia och hans möjliga inblandning i brottet. Och för både Amelia Choquet och Armand Gamache närmar sig tiden för en uppgörelse med det förflutna.”

Jag kan nästan inte fatta att jag nu läst den tolfte boken i serien, och fler finns det! Det är sällan en serie hålls välskriven genom såhär många böcker. Det är alltid en fröjd att komma tillbaka till karaktärerna i Louise Pennys välskrivna böcker, och ännu bättre om vi åtminstone en liten stund befinner oss i Three Pines – vilket vi gör nu. I Oliviers bistro hittas nämligen en gammal karta och ingen vet vem som har skapat den och till vilket syfte. Inte ens Armand Gamache.

Gamache inleder sitt nya jobb som rektor för polisskolan i Québec och visst blir man förskräckt över hur mycket han behöver redas upp efter åratal av korruption. Det finns motstånd bland både studenter och lärare. Jag uppskattade den här nya vinkeln på berättelsen och att se Gamache i en roll vi inte sett honom i förut. Han tar polisaspiranterna till hjälp för att lösa gåtan med kartan. Gamla kartor är alltid superspännande tycker jag. Det enda minuset i boken var att jag tycker vissa detaljer inte blev riktigt lika skarpa och vissa dialoger blev onödigt långa. Men jag tycker fortfarande att denna serie är briljant, det finns många lager i berättelserna. Det är inte ”bara” en deckargåta, ofta är själva mysteriet i bakgrunden. Kommissarie Gamache slår alla andra huvudkaraktärer i deckare med hästlängder. Mänsklig, skarp, ödmjuk och skicklig. Jag tror ingen som läst Pennys böcker kan påstå att huvudkaraktären skulle vara platt eller svår att få en bild av i sitt huvud.

Som vanligt en fantastisk deckare av Louise Penny. Hennes röst är helt unik i deckarvärlden. Och vi svenska läsare ser framemot översättningen av följande del.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:
Mörkt motiv
Nådastöt
Den grymmaste månaden
Ett förbud mot mord
Ett ohyggligt avslöjande
Begrav dina döda
En ljusets lek
Det vackra mysteriet
Hur ljuset tar sig in
Den långa vägen hem
Det ondas väsen

Betyg:


0 Kommentarer

Det ondas väsen – Louise Penny

Titel: Det ondas väsen
Originalets titel: The Nature of The Beast
Serie: Armand Gamache #11
Författare: Louise Penny
ISBN: 9789178938209
Sidantal: 448
Förlag:
Modernista
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
”Knappt en dag passerar utan att nioårige Laurent Lepage ropar varg. Beväpnad med käpp och kottar gör han allt som står i hans makt för att freda den lilla byn Three Pines mot yttre hot, allt från rymdinvasioner och bevingade monster till vandrande träd och dinosaurier. Hans berättelser är så osannolika att ingen tror honom, inklusive paret Armand och Reine-Marie Gamache. Men när pojken försvinner tvingas byborna överväga om någon av hans egendomliga historier trots allt kan ha varit sann.
Och så börjar ett frenetiskt sökande efter pojken och sanningen. Det man upptäcker djupt inne i skogen startar en kedja av händelser som leder till mord, till ett gammalt brott, ett gammalt svek och ända fram till poeten Ruth Zardos ytterdörr. Och nu är det nu, skriver poeten. Och det mörka är här.
Armand Gamache – tidigare chef på mordroteln i Québec – tvingas inse att han genom att inte tro pojken själv har spelat en fasansfull roll i det som nu är på väg att hända…”

Efter att ha läst elva böcker i serien är jag väldigt investerad i kommissarie Armand Gamache och den lilla byn Three Pines. Så pass investerad att jag väljer att strunta i några detaljer som stack till i ögat (som att Three pines inte år 2015 ännu syns på en karta eller GPS trots att det bor folk där och finns flera affärer) och istället fokuserar jag på det jag vill ha ut av den här serien, bok efter bok = en riktig mysrysare. Mordgåta i klassisk pusseldeckaranda. Blev det så den här gången?

En bokserie som har gått en lång väg, och ännu går, utvecklas med tiden. Det kan både vara positivt och negativt. Jag tycker inte en serie ska vara likadan hela tiden, med samma typ av mordgåtor och samma intriger. Karaktärer utvecklas också, därför ska böckerna göra det. I Det ondas väsen blev jag ändå en aning förvånad. Var är pusseldeckaren med den ”mysiga” mordgåtan? Istället står jag mitt inne i en thriller som inte känns lik det jag läst tidigare. Karaktärerna är lika trovärdiga och välskrivna, och vi är i Three Pines. Men resten blev kanske lite av en chock för mig.

Louise Penny gillar att göra det invecklat med intelligenta citat och historiska noteringar i morden, det gör henne till en högklassig författare. Hon kan sin sak och böckerna är välskrivna. Jag fullkomligt älskar att mordgåtorna alltid är mer komplicerade än ”vem gjorde det”. Till och med så har jag lärt mig en hel del om Kanada.

Utan att avslöja något vidare om bokens handling så blev avsaknaden av croissanter och varma brasor stor för mig. Pennys beskrivningar av Three Pines och alla trevliga karaktärer som bor där gör att jag alltid vill läsa hennes böcker. Nu blev det dock alldeles för mycket fokus på ett upptrappat spion-drama med för mycket tekniska detaljer som tråkade ut mig. För mycket tekniskt och politiskt, för lite varm choklad och småprat med Three Pines invånare.

Seriens styrka ligger i Pennys författarskap och den idyll hon byggt upp genom Three Pines. Å ena sidan gillar jag att böckerna blir mörkare, å andra sidan vill jag inte att det ska gå för långt från kärnan där vi en gång börjat. Väldigt tudelat! Dock vidhåller jag att de är bra böcker och även om inte alla böcker i serien blir fulla femmor i betyg så är serien som helhet en mycket stark fyra. Mina favoriter i serien är Mörkt motiv, Nådastöt, Den grymmaste månaden, Begrav dina döda, En ljusets lek och Hur ljuset tar sig in.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:
Mörkt motiv
Nådastöt
Den grymmaste månaden
Ett förbud mot mord
Ett ohyggligt avslöjande
Begrav dina döda
En ljusets lek
Det vackra mysteriet
Hur ljuset tar sig in
Den långa vägen hem

Betyg:


En kommentar

Det vackra mysteriet – Louise Penny

Titel: Det vackra mysteriet
Författare: Louise Penny
ISBN: 9789177816065
Sidantal: 462
Serie: Kommissarie Armand Gamache #8
Förlag:
Modernista
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2019
Handling:
”Inga utomstående ges någonsin tillträde till klostret Saint-Gilbert-entre-les-loups, djupt inbäddat i den vilda naturen utanför Québec, där ett tjugotal munkar lever i frid och bön. De odlar grönsaker, föder upp kycklingar och producerar choklad – och de sjunger.
Ironiskt nog för ett sällskap som har avgett tysthetslöfte har munkarna blivit världsberömda för sina underbara röster, så effektfulla när de höjs i uråldriga mässor att de blivit kända som »det vackra mysteriet«.
Men när den beundrade körledaren en dag hittas mördad öppnas låset på klostrets massiva träport för kriminalkommissarie Armand Gamache och Jean-Guy Beauvoir från Québec-polisen. Där upptäcker de dissonans i den skenbara harmonin. En av bröderna har, mitt i tillvaron av bön och kontemplation, haft mord i tankarna.”

Min absoluta favorit deckar-serie! Jag blir alltid lika upprymd när Modernista ger ut ytterligare en bok i serien om kommissarie Armand Gamache.

Bok nummer 8 i serien gör samma misstag som i bok nummer 4; kommissarien befinner sig inte i byn Three Pines. Den lilla byn med alla dess minnesvärda karaktärer är huvudingrediensen som gör att man alltid vill läsa vidare i serien. Nu befinner sig Armand och hans kollega Jean-Guy långt utanför Québec i ett gammalt kloster. Det brödraskap som befinner sig där är avkilsda från omvärlden och har avgett ett tysthetslöfte. För att finansiera sig har de gett ut musik, mer känt som ”det vackra mysteriet”. I klostret råder det dock inte sådan salighet och ro som man förväntar sig. En munk har blivit mördad.

Jag hatar verkligen att bli besviken på någon bok i serien, det händer nu och då. De två senaste böckerna jag läst blev fulla femmor, så det var verkligen tråkigt att den här inte levde upp till förväntningarna. Jag gillar forfarande Armand och Jean-Guy som karaktärer, jag gillar de intelligenta mordgåtorna och Louise Pennys författarskap. Jag bara önskade att mysteriet vore något helt annat. Klostret och munkarna blev aldrig riktigt intressanta, det var en lite isolerad miljö med få intressanta karaktärer.

Jag ser ändå framemot följande bok i serien, den utkommer nu i vår och heter Hur ljuset tar sig in.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:

Finns på Adlibris och Bokus.

Betyg:


0 Kommentarer

En ljusets lek – Louise Penny

 
Titel: En ljusets lek

Författare:  Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 414
Serie: Kommissarie Armand Gamache #7

Förlag: Modernista

Format: Inbunden
Utgiven: 2017

Handling: ”»Hjärtan brister«, hade Lillian Dyson omsorgsfullt strukit under i sin bok. »Det finns inga kärleksfulla relationer längre.«
Men nu är Lillian själv död, hittad bland löjtnantshjärtan och liljor i Clara Morrows trädgård i Three Pines, mitt i festligheterna kring Claras soloutställning i Montreal.
Kommissarie Gamache, chef för mordroteln vid Québec-polisen, kallas till byn, där han möts av den samlade konstvärlden – en värld full av nyanser, av ljus och skugga, en värld där ingenting är vad det först ser ut att vara. Inte ens när fakta börjar komma i dagen är Gamache helt säker på om det är sanningen – eller bara en ljusets lek.”

 
Så glad över att ha fått läsa en ny del från en av mina favoritserier, kanske den bästa av alla, om kommissarie Armand Gamache. Förra boken utspelade sig knappt alls i Three Pines, så det var roligt att återvända till den idylliska byn där vi alla vill bo.
 
Pennys deckare är en klass för sig, så välskrivna och spännande! Man kan inte avslöja så mycket i recensionen, men detta mysterium har ganska mycket med konst att göra eftersom Lillian Dyson, en konstkritiker, hittas död i Clara Morrows trädgård, dagen efter Claras efterfest från vernissagen. Att Clara målar, det vet vi som läst serien från förr, och det var fantastiskt roligt att läsa om hennes första separatutställning, något hon alltid väntat på. Även hur nervös man kan känna sig och vill bara bort från situationen när man en gång är där. Penny beskriver konst på ett sätt som visar att hon kan det, hon vet konst. Jag har alltid fascinerats av konstnärliga personer.
 
Så på det stora hela får du, i den sjunde delen i serien, mycket konst, ett oupprätt mord, mycket Three Pines, och även lite flera personliga glimtar av kriminalinspektören Beauvoir, vilket jag gillade. Isabelle Lacoste, kriminalassistent, får i denna bok visa framfötterna lite, på tiden! Jag vill se mer av henne.
 
Jag tycker denna bok håller måttet, som den föregående, och ger den fullt betyg. Spännande, välskrivet och helt galet bra karaktärer. Det bästa med serier är just det, att man inte enbart behöver följa det nuvarande mordets gåta, utan andra saker från tidigare böcker kan leva kvar, frågor kvarstår och personer utvecklas och växer.
Tack till Modernista för recensionsexemplaret!
 
Tidigare läst av författaren:

 
Finns på Adlibris och Bokus.
Betyg:

0 Kommentarer

Ett ohyggligt avslöjande – Louise Penny


Titel: 
Ett ohyggligt avslöjande
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 446
Serie: #Armand Gamache 5
Förlag: Modernista
Format: Inbunden
Utgiven: 2016

Handling: ”En septembermorgon skakas den lilla byn Three Pines av en chockerande upptäckt. På Oliviers bistro den naturliga knytpunkten för det fridsamma livet i byn påträffas liket av en äldre man, dödad genom ett våldsamt slag mot bakhuvudet. När kommissarie Armand Gamache anländer till platsen konstaterar han till sin förvåning att ingen tycks ha en aning om vem den döde mannen är. En märklig omständighet i denna slutna värld där alla känner alla. Slutsatsen är oundvikligt: Någon ljuger frågan är bara vem.
Sakta men metodiskt börjar Gamache och hans kollegor bana sig en väg genom de lögner som döljer sig under den förrädiskt idylliska ytan. Sökandet leder dem så småningom ut i den täta skogen som omger Three Pines, och vid slutet av en slingrig stig väntar en häpnadsväckande hemlighet. En skatt som någon vaktat under mycket lång tid och kanske till slut fått betala för med sitt liv.”

 
Bokserien om Armand Gamache och byn Three Pines hör till en av mina favoritserier. Dock är det något som händer, som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Serien har lite tappat touchen. Det handlar inte om att jag skulle tycka mindre om mordmysterierna, karaktärerna, miljöerna eller någonting annat. Det blir lite som om saker och ting är på rutin. Lite krystat, lite för likt varandra. I början av serien, speciellt de tre första böckerna, hade jag svårt att lägga ifrån mig boken. Nu läste jag gärna vidare, men inte lika entusiastiskt. Det är lite som man hoppas att någon otrolig vändpunkt ska komma, som aldrig händer. Mordet är lite märkligt, på gränsen till för märkligt för att vara logiskt alls, förstås är mord sällan logiska. Som Armand brukar säga så handlar mord om en känsla.
 
Mordoffret är den helt okänd man, man får reda på hans existens då han redan är död. Läsaren vet lika lite om honom som Armand. Det tyckte jag var intressant, och att ingen i hela Three Pines verkar veta vem det är. Kan ju ses som lite märkligt, att i en liten by har någon person lyckas vara anonym i alla år. Nyfikenheten hölls uppe mordgåtan igenom. Jag är inte nöjd med upplösningen, men sådant kan man ta när boken är vacker. Ibland blev det lite för flummigt och långsökt, samtidigt som jag älskar den stillsamma stämningen i dessa böcker.
Det är alltid helt underbart att återvända till byn där jag vill bo påriktigt, Three Pines, och att få ”umgås” med alla karaktärer man känner från förr. I nästa bok hoppas jag att den där gnistan som nu är borta återkommer. Det där lilla extra.
 
Tack till Modernista för recensionsexemplaret!
 
Betyg:

En kommentar

En smakbit på söndag: Ett ohyggligt avslöjande

Söndag och dags för en smakbit! Det går ut på att vi delar med oss av ett kort stycke från boken vi för tillfället läser, så denna gång blir det från: Ett ohyggligt avslöjande av Louise Penny. Det är den femte boken i serien om mordutredaren Armand Gamache. Tyckte så mycket om detta stycke.
 
 
 

10 Kommentarer

Ett förbud mot mord – Louise Penny

 
Titel: Ett förbud mot mord
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 379
Serie: #Armand Gamache 4
Förlag: Modernista
Format: Inbunden
Utgiven: augusti 2015
Handling: ”För att fira sin bröllopsdag beger sig Armand och Reine-Marie Gamache till Manoir Bellechasse, ett isolerat och anrikt gammalt värdshus inte långt från byn Three Pines. Det är högsommar och Gamache ser fram emot en tids välförtjänt vila från arbetet som chef för mordroteln vid Sûreté du Quebec. 
Men paret Gamache är inte ensamma på Manoir Bellechasse. Vid samma tid har den välbärgade och ansedda familjen Finney samlats här för sin årliga släktträff. Med sitt berömda spårsinne känner Gamache snart av de många konflikter som döljer sig bakom familjemedlemmarnas artiga leenden, små vibrationer från ett förflutet som inte tycks vilja komma till ro. 
I takt med att både värmen och spänningen stiger dyker en del oväntade gäster upp på släktträffen; och en morgon, efter en våldsam nattlig storm, hittas en död kropp i trädgården. Gamache tar sig an utredningen, men vad han inte anar är att sökandet efter sanningen om familjen Finney också kommer att föra honom tillbaka till några av den egna historiens mörka vrår…”
 
Modernista fortsätter utgivningen av böckerna om Armand Gamache, något jag blev väldigt glad över. I denna bok är Armand och hans fru Reine-Marie på semester i ett gammalt värdhus då de blir överraskade av ett mord och får sällskap en synnerligen speciell familj, familjen Finney. Såklart kastas Armand rakt in i mordmysteriet och börjar utreda vem som kan vara bakom den fruktansvärda händelsen.
 
Jag saknar Three Pines så mycket, jag ville dyka ner i Louise Pennys bok bara därför, men till min besvikelse så utspelar sig boken 90% av tiden ute i värdshuset Manoir Bellechasse. Det är charmigt och mysigt till en början, men sedan skulle man gärna kunnat ha mera omväxlande miljöer. Det tog ungefär 100 sidor innan man var inne i boken. Detta var definitivt inte Pennys bästa, hon bör fokusera på Three Pines och alla underbara karaktärer där som jag saknade i denna bok.
 
Betyget skulle blivit en tvåa om det inte vore för Armand Gamache, hans karaktär är så otroligt bra och välskriven. Mordet var, som väntat, inte någon blodig våldsam historia, men mysteriets upplösning var ändå lite väl simpel. 
 
Betyg:

0 Kommentarer

En smakbit på söndag: Ett förbud mot mord

 
Söndag och dags för en smakbit! Det går ut på att vi delar med oss av ett kort stycke från boken vi för tillfället läser, så denna gång blir det från: Ett förbud mot mord av Louise Penny.
 
 

18 Kommentarer

Mörkt motiv – Louise Penny

 
Titel: Mörkt motiv
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 363
Förlag: Wahlström Widstrand
Format: Inbunden
Serie: Armand Gamache #1
Utgiven: 2012
Handling: ”När Jane Neal hittas död i skogen, skjuten med en pil rakt genom hjärtat, blåser det en kall höstvind genom den lilla byn Three Pines. Vem har dödat den omtyckta gamla kvinnan, och varför? Och finns det en anledning till att Jane dödades under förberedelserna till den årliga konstutställningen?

Den rutinerade kommissarie Armand Gamache får uppdraget att lösa fallet i den idylliska byn på landsbygden utanför Montreal. Lokalbefolkningen är fullständigt övertygad om att det hela är en tragisk olycka, men snart är kommissarie Gamache och hans team lika säkra på att Jane Neal inte alls dog på grund av en oförsiktig bågskytt, utan för att någon ville röja henne ur vägen.”

Att läsa första boken efter man läst andra och tredje boken gav ju faktiskt lite spoilers, men jag tyckte verkligen om denna ändå! Mordmysterium och en mysig kanadensisk by på hösten, kan det bli bättre? Mordgåtan var den minst intressanta av de tre böcker jag läst, men lyckades ändå upprätthålla mitt intresse trots att jag hade mina aningar om mördaren. Det kändes som man själv var med hela tiden, i byn och i utredningarna med Gamache. Ibland är han så besvärligt gubbig och bestämd att man blir irriterad, sen visar han sån ödmjukhet och tålamod. En mycket intressant huvudkaraktär. 

Jag tycker om denna serie så mycket att jag vill bo i denna fiktiva by själv. Olivers bistro och antikhandel, Myrnas bokhandel och lilla bybutiken. Favoritkaraktären i denna bok är igen Ruth Zardo, hon är så härligt bitter och rolig.

Vill du läsa en inte alltför blodig deckare med mysfaktor ska du plocka upp denna serie. Själv ska jag så småningom ta tag i del 4 som nyss kom ut på svenska av Modernista.

Betyg:


3 Kommentarer