Samtal från en ängel – Guillaume Musso

Titel: Samtal från en ängel
Författare: Guillaume Musso
ISBN: 9789188901224
Sidantal: 441
Förlag:
Bokförlaget Nona
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2020
Handling:
“På ett flygplatscafé på JFK i New York krockar Madeline och Jonathan så att de tappar allt de har i händerna. Ilskna och frustrerade plockar de upp sina saker från golvet och i förvirringen råkar de förväxla sina mobiltelefoner. När de upptäcker misstaget är de 10 000 kilometer ifrån varandra. Hon är blomsterhandlare i Paris, och han restaurangägare i San Francisco.

Innan de har bestämt hur de ska byta tillbaka telefonerna kan de inte motstå frestelsen att tjuvkika in i varandras digitala liv. Var för sig börjar de undersöka innehållet på den andres telefon och sakta blir de alltmer besatta av varandra, vilket leder till en oväntad upptäckt: Deras öden är sammanlänkade av en hemlighet de bägge trodde var begravd för evigt
…”

Den första boken av de nominerade för Årets Bok 2021 läst. Jag hade egentligen inga planer att läsa den här till en början, men den fångade mitt intresse när jag läste om handlingen. Ett telefonbyte som resulterar i en spännande thriller, det lät helt i min smak.

Tyvärr var detta ingen bok för mig. Språket flyter på bra, det finns ett driv i handlingen och trots att den kändes ganska tjock så var den lättläst. Jag tror det finns en publik för den här boken där ute! Kan man säga “det är inte du, det är jag” i det här fallet…jag är alltid kritisk till sannolikheten i thrillers och deckare och det blev inget undantag den här gången heller.

Madeline och Jonathan krockar med varandra på flygplatsens café och får av misstag varandras telefoner. Det är osannolikt att detta sker eftersom de flesta, redan 2011 då berättelsen utspelar sig, kollar klockan på sin telefon. Dock hade ganska många en iPhone som första smarttelefon, och i början hade alla inte telefonskal. Så ja, om deras telefoner hade standardbakgrund och inget telefonskal, då kanske jag köper att de kunde ha tagit fel telefon och inte märkt det förrän de landar på sina respektive flygplatser.

Motvilligt går jag alltså med på själva ploten och hoppas att det nu ska bli bättre. Det blir det inte. Jonathan och Madeline som personer är ganska ointressanta och Jonathan verkar rent ut sagt som en skitstövel baserat på hur ointresserad han verkar av sin son. Madeline känns som en bitter surpuppa. Dessutom känns det av att författaren försöker sig på ett “kärlek börjar med bråk”-scenario. Jonathan och Madeline kommer helt enkelt inte överens. Varför? Det är fullständigt oklart. De grälar och är sarkastiska jämt utan att jag förstår orsaken. Suck.

Författaren använder sig av tråkiga kvinnostereotyper som borde vara begravda för länge sedan. Exempel: kvinna tar av sig en motorcykelhjälm efter en kollision med en bil, hon slänger lite med håret. Bilföraren, en man, blir omedelbart förförd. Här fokuserar författaren på att kvinnan är så attraktiv, att en olycka inte ens hindrar den totala förförelsen. Ett annat exempel är att Madeline vill tänka på vikten och tar ett äpple istället för en smörgås eller bulle på flygplatsens café. Alltså kan vi bara sluta med sånt? Ät en jävla bulle.

Handlingen därefter går mest utför och blir mer och mer osannolik, bara för att leda storyn dit författaren vill. Idéer som låter vattentäta till en början, men när man tänker till så…nej. För många konstiga sammanträffanden.

Bokens språk och handling gör det lätt att komma in i storyn. Men jag ville helst att den skulle ta slut och det blev rent ut sagt nästan pinsamt.

Betyg:


En kommentar

Höstens böcker 2021

Fast sommaren inte ens börjat ännu kan man kika på höstens bokutgivning. Det fanns en hel del som intresserade mig!

Från Schildts & Söderströms:

Från Albert Bonniers förlag:

Från Norstedts:

Från Modernista:

Från Historiska Media:

Min TBR kommer att svämma över, återstår att se vilka som blir lästa i höst! Ser ni någon som ni vill läsa?


En kommentar

Renodlade ljusboksmanus – vad är grejen?

Ljudböcker – en vattendelare. Vissa älskar det, andra gillar det inte. Digitaliseringen har onekligen bidragit till ljudbokens frammarsch. Nu behöver vi inte längre låna eller köpa 7 stycken CD-skivor för att lyssna på en ljudbok. Förresten, vem annan minns de ljuvliga Disney-kassettböckerna från 90-talet? På Youtube har någon laddat upp flera av böckerna med det klassiska ljudet “när du hör det här ljudet ska du vända blad *PLING*”.

I en kulturpodd nyligen diskuterades det här med ljudböcker. Bland annat har en chef på ett ledande bokförlag sagt att vill folket ha ljudböcker – då producerar vi ljudböcker. Men nu handlar det inte längre om att läsa in en tryckt bok till en ljudbok. Nu ska böcker produceras direkt i ljudboksformat. Vad betyder då det här och vad händer med texten i ljudboksformat?

Genom att direkt beakta ljudboksformatet då boken produceras underlättas författarens arbete med att göra texten “ljudboksvänlig”. Förlag har därför uppgjort instruktioner för ljudsboksförfattare. I dessa instruktioner nämns bland annat det här:

  • kapitel ska sluta i cliffhanger
  • använd inte för svåra ord
  • skriv i jag-form
  • försök att titta på vad det redan finns och “efterapa”
  • lägg in en överraskande vändning inom första tio minuterna
  • en rak, enkel, berättelse, undvik tidshopp
  • inga snarlika namn på karaktärer
  • använd ett litet persongalleri
  • handlingen ska vara dialogdriven och ha ett högt tempo

Min första tanke när jag hörde dessa kriterier var att detta låter inte klokt. Ju mer jag tänkte på saken desto mer blev jag tillfreds med den. Om man riktigt funderar och tittar i litteraturutgivningens spegel så har detta gjorts, och görs, fortfarande. Detta är egentligen inget nytt. Det nya är bara formatet och att man försöker producera text som passar ljudboken. Jag blir ändå lite förfarad vid tanken att det låter, på instruktionerna, som att läsaren är lite “dum”, och inte kan hänga med i tidshopp, stort persongalleri osv. Många klarar av att lyssna på gamla klassiker och tjocka tegelstenar som räcker otaliga timmar att lyssna på. Men kanske faktum är att den stora massan inte är intresserad av det. Speciellt det där med att “inte använda för svåra ord” gör mig konfunderad. Antagligen menas det att texten ska kunna flyta på i bakgrunden när man gör annat, och om det finns mycket tunga/svåra/nyanserade ord så bidrar det till att man zonear ut från berättelsen. Då funderar jag om ljudböcker är gjorda för att vara en andra hands-underhållning: det du lyssnar på medan du gör annat. När jag läser en fysisk bok gör jag faktiskt ingenting annat. Kan detta påverka läsupplevelsen? Jag tror det.

Själv lyssnar jag inte på ljudböcker. Jag har försökt, men det är inte min grej. Jag gillar inte när uppläsare ger röster åt karaktärer, jag vill använda “mina” röster. Enklare sagor fungerar, för par år sedan lyssnade jag på Narnia. Det gick väl an, men fortfarande är ljudbok inget jag känner ett behov av.

De digitala abonnemangen har ökat kraftigt under de senaste åren. Allt fler har börjat “binge-lyssna” på ljudböcker i rasande fart. Kanske till och med bokstavligen; med uppsnabbat uppläsartempo. Många går omkring med hörlurar konstant; poddar, ljudböcker, musik osv. Jag vill bara med detta inlägg poängtera att det vi kunder begär, det får vi. Om vi vill motverka någonting måste vi som konsumenter sluta använda/köpa det. För mig är t.ex. biblioteket väldigt viktigt, och jag lånar hellre mitt material än använder strömningsgtjänster. Det är både en ekonomisk och värderingsfråga.

Jag hävdar att alla typer av berättelser och format ska få finnas för läsarna. Ljudböcker är inte nödvändigtvis bort från tryckta böcker, det ena behöver inte konkurrera ut det andra. Jag har tidigare bara sett ljudboken som en förlängning av den tryckta boken, men numera verkar ljudböcker få en helt egen nisch inom branschen. Vad kommer det här att göra med vårt konsumerande av böcker? Det är nog frågan för mig. Det är konsumenterna, användarna, kunderna och låntagarna som styr vad vi får.

Läs också denna intressanta kolumn på Svenska Yle som handlar om just ljudböcker: https://svenska.yle.fi/artikel/2021/03/14/kolumn-hundratusentals-bocker-for-priset-av-en-kaffe-och-en-bulle-nej-tack


En kommentar

Läst i april 2021

Antal böcker sammanlagt: 10
På svenska: 9
På engelska: 1
Antal sidor: 2,754 sidor
Recensionsexemplar: 3
E-böcker: 3
Månadens bästa: Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Månadens sämsta: Home body: hemma i mig av Rupi Kaur
Månadens finaste omslag: Eufori av Elin Cullhed
Månadens lästa klassiker: Doktor Glas av Hjalmar Söderberg
Kommentar: Gott och blandat. Jag läste flera deckare än jag vanligtvis läser, hela tre stycken. Jag gillade inte Rupi Kaurs diktsamling, men älskade Björn Wickenbergs.


0 Kommentarer