Underdog – Torbjörn Flygt

Titel: Underdog
Författare: Torbjörn Flygt
ISBN: 9789113009681
Sidantal: 398
Förlag:
Norstedts
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2001
Handling:
“Underdog är en varm och humoristisk generationsroman för alla som vuxit upp med fluortanter och mindervärdeskomplex. Vi får följa familjen Kraft från sjuttiotalets början, då Ralf Edström var allas idol, till åttiotalets mitt, då idolen plötsligt hette Börsen och fotbollsskorna byttes mot loafers med peng. Men det är också en skildring av den enorma samhällsomdaning som pågått sedan dess.

Bodil Kraft är en av alla de otaliga närvarande mödrar som är kittet i familjen, en ensamstående fabriksarbeterska i Malmö som mot alla odds och med en stor portion energi lyckas rädda sig ur arbetslöshet och till och med göra en viss karriär. Det är sonen Johan som berättar om henne och om sig själv som pojke, om sin superbegåvade och mobbade syster Monika, om musiken, kläderna och hela det myller av människor som omger familjen Kraft – grannar, släktingar, vänner, blivande MC-ligister och proggiga lärarvikarier.”

Det här är en Augustpris-vinnare från 2001 som jag råkade få tips om via Instagram då jag efterlyste böcker med stark 60-, 70-, 80- eller 90-tals anda. Underdog utspelar sig på slutet på 70- och början på 80-talet och skildrar ensamstående mamman Bodil och hennes son Johan (berättarjaget) och hennes dotter Monika. Det är en familjehistoria och en samhällsskildring, det är en berättelse om hur det svenska folkhemmet faktiskt har något att berätta.

Under Johans uppväxt lär vi känna massor med karaktärer, men det är lätt att hålla reda på vem som är vem. Mamma Bodil (även kallad kort och gott morsan) är min absoluta favoritkaraktär. Så stark och nyanserad. Det är hon som håller ihop familjen. Men det är också hon som är tyngd av släktens, familjen och samhällets krav på familjen. Hon knegar på i en strumpfabrik och har konstant ont i kroppen av det monotona arbetet.

Man får uppleva första kärleken, bråk på höghusgården, syskonkärlek, trasiga familjerelationer, tankar och drömmar. Det är en berättelse som är ganska svårt att beskriva, lite lik Augustpris-vinnaren 2020, Lydia Sandgrens Samlade verk, det handlar om så mycket – men inte på ett väldigt lätt beskrivbart sätt.

Jag berördes av berättelsen. Stundvis kunde det lite för “grabbigt” för min smak, men jag tyckte mycket om läsupplevelsen som helhet. Jag känner inte till hur mycket som var baserat på författarens egen uppväxt, men det kändes äkta, gripande och framförallt nostalgiskt. Precis som omslaget skvallrar om följer boken en riktig retro-känsla i sina fina detaljer om 70-80-talet. Gillade du Kjell Westös Den svavelgula himlen kan detta vara något för dig. Rekommenderas!

Betyg:


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *