Snowglitters julkalender under december 2023
I många år har jag deltagit i julkalendrar av olika slag, både på Instagram eller på bloggen. I år kommer jag att ha min egen julkalender här på bloggen med ett så enkelt tema som böcker. Det kommer att bli en hel del boktips och annat bokrelaterat, kanske något julklappstips. Inspirationen får flöda fritt, jag följer ingen förbestämd form. Hoppas ni vill hänga med i lucköppnandet!
0 Kommentarer
Sniglar och snö – Agneta Pleijel
Titel: Sniglar och snö
Författare: Agneta Pleijel
ISBN: 9789113127736
Sidantal: 358
Förlag: Norstedts
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2023
Handling: ”Hon blir Sveriges första kvinnliga kulturchef på en dagstidning. På Aftonbladets kulturredaktion i de gamla Klara-kvarteren, mitt i det politiska 70-talet, ligger röken tät och krogkvällarna blir sena. Själv måste hon hem till radhuset i Farsta. Förhållandet gnisslar och påfrestningarna att sköta både arbete, man och dotter håller inte. Hon söker sig fram i utforskandet av vem hon är, liksom av män och sexualitet. Och finner till slut den stora, stora kärleken, passionen. Som dock ska visa sig vara mer komplex än man kan ana.
Sniglar och snö är tredje delen i Agneta Pleijels romaner med självbiografisk bäring – en resa genom det bedrägliga minnet och viljan att skriva. I Spådomen – en flickas memoarer sökte Pleijel efter den flicka som en gång var hon i barndomens Stockholm och Lund. Doften av en man gick tätt inpå den unga kvinna som var student i Göteborg. Sniglar och snö tar vid från de första yrkesåren och fram till det egna författarskapet. Agneta Pleijel följer snigelns spår genom ett liv som dotter, mor, yrkeskvinna och älskande.”
Jag fullkomligt älskade de två tidigare delarna i Pleijels självbiografiska romaner Spådomen och Doften av en man. Särskilt den första delen. Hur pepp var jag inte på Sniglar och snö?
Pleijel fortsätter sin berättelse från slutet på 60-talet mot 70-talet, då hennes karriär på Aftonbladet börjar. Jag tycker om att läsa hur hennes karriär tar fart och om det högt uppsatta jobbet i kombination med önskan om att skriva. Pleijel beskriver längtan efter skrivandet på ett inspirerande sätt, samtidigt som det också realistiskt skildrar det svåra i att hitta balansgången. När är man författare? Samtidigt är hon en mor, en fru och bara…sig själv. Äktenskapets former utmanas. På vilket sätt förväntas man vara gift?
Jag tycker ärligheten och det råa i Pleijels skrivande är det allra bästa. Hon är stilistiskt otroligt skicklig. Texten fullkomligt flyger fram. Jag hör hennes röst prata i formuleringarna. Det finns en slags alldaglighet i texten, som vem som helst kan ta till sig. Ändå är det en helt annan värld än läsarens som Pleijel rör sig i. Stora namn inom kulturen nämns, kontakter, ärofyllda uppdrag – allt avlöser varandra på stundvis på löpande band.
Jag tycker om de filosofiska referenserna och tankegångarna som Pleijel levererar. Ändå kommer jag inte texten lika nära den här gången. Det växer en viss distans mellan boken och mig, kanske för att den i den senare halvan till en viss del fokuserar på resor och upplevelser från dem. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför den här tappar mig en aning, kanske för att jag just blivit upp i varv över den stimulerande läsningen om skrivandet, som sedan tar ett steg tillbaka.
Som helhet en trevlig läsupplevelse av en klok och fantastisk författare.
Tidigare läst av författaren:
Betyg:
0 Kommentarer
Julläsningen 2023
Julens läsning i år kommer bestå av den här högen. Sällan brukar jag läsa allt som jag planerat men det ska finnas lite att välja på. Jag är extra tacksam för Enid Blytons ”Christmas Stories” som jag fick av min fina vän iregnet. Den var plåster på såren att jag missade Helsingfors bokmässa p.g.a. sjukdom.
Julläsningen ska börjas i tid, för plöstligt är man mitt i julstöket och hinner inte läsa så mycket som man tänkt.
0 Kommentarer
Jävla karlar – Andrev Walden
Titel: Jävla karlar
Författare: Andrev Walden
ISBN: 9789177952008
Sidantal: 376
Förlag: Polaris
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2023
Handling: ”Julen 1983 skakas en villa i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian, säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå. Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans.
Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen, om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar, om hur kärlek börjar och slutar, om en skalperad hamster, om den långa skuggan av ett mirakel men framför allt om män.”
Nu är det nästan lite trist att skriva en recension på en bok som tokhyllats redan. Jag har ju omöjligt något nytt att tillägga till det som redan har sagts, men jag kan försöka ändå.
Jävla karlar, titelvalet är toppen. Andrevs mamma och hennes vännina Lilla molnet (personerna i boken har underbara smeknamn) sitter och svär vid köksbordet över de där jävla karlarna. De som alltid ställer till det. Andrev får utstå den ena ”bonuspappan” efter den andra och ingen av dem är riktigt bra. Berättelsen har därför givetvis sitt mörker, men framför allt är den skriven med glimten i ögat. I allt det tråkiga som händer så finns det en humor och jag tycker den är riktigt rolig. Dessutom finns det lite 80-talsreferenser i som höjde läsningen ännu mer.
Jag kan ändå inte skaka av mig känslan av sorg efter att ha läst boken. Det är bra att kunna möta det tråkiga med humor, ändå känns det ”fel” av mig att underhållas av andras misär. Lite tudelat. Ändå blir jag konstant förvånad över att Andrev lyckas med humorn. Humor i böcker är svårt och det faller ofta helt platt för mig. Nu lyckades det!
Jag tyckte om de korta kapitlen och barnperspektivet. Det finns så mycket utöver de jävla karlarna. Mamman tänker jag mest på: vad rörde sig i hennes huvud. De får vi inte veta, men jag blir ofta arg på henne. Tankeväckande bok på många sätt. Jag tycker texten har mycket hög kvalitet och man dras direkt med i berättelsen. Ibland kan den bli aningen spretig, men dessa korta fragment som berättelsen bygger på gör också boken till vad den är: en jävla fräsch fläkt. Jag skulle inte alls bli förvånad om den vann Augustpriset.
Betyg:
0 Kommentarer
Läst i oktober 2023
Antal böcker sammanlagt: 11
Månadens bästa: Maskrosguden – Sabine Forsblom
Månadens finaste omslag: Latte Igelkott och Vattenstenen – Sebastian Lybeck
Kommentar: De här månadssammanfattningarna är roliga (kanske mest för mig själv) eftersom man minns saker man gjort förutom läst. Böckerna finns med vid sidan om allt det andra som händer i livet.
Omläsningen av Divergent blev en besvikelse. Från att ha varit en fullpott i januari 2015 blev det en svag trea nu. Det är också intressant att se hur man växer inom läsningen. Kraven på böckerna, egna intressen och känsla för berättelserna lever medan våra liv rullar framåt.
Maskrosguden blev en positiv överraskning. Jag tyckte mycket om den finlandssvenska känslan i boken, särskilt humorn och det dialektala.
Två platta fall: En ny tid (första delen om Familjen Winther) fick bara en etta i betyg. Svag bok på många sätt. Jag vet inte om jag ens orkar räkna upp allt. Helt enkelt en platt och tarvlig bok. Jag ska hålla mig borta från historiska romaner ett tag.
Lady Chatterly blev också en besvikelse. Jag hade hoppats på så mycket mer!
Latte Igelkott och Vattenstenen var en mysig höguppläsning här hemma, en lite bortglömd finlandssvensk barnbok, perfekt för åldern 4-6.
0 Kommentarer
Julens läsning 2023
Jag brukar börja med julböcker i november, lite beroende på julhumöret, och läsplaner. Nu har jag en hög med andra böcker som utkommer precis när julläsningen borde köra igång så det kanske blir lite senare start i år. Oavsett tycker jag om julböcker och det känns inte riktigt som jul om jag inte läst något juligt. De här böckerna funderar jag på att läsa:
Fyra helt olika genre men med tema jul. Jag hoppas någon av dem kommer vara bra!
0 Kommentarer
Studie i mänskligt beteende – Lena Andersson
Titel: Studie i mänskligt beteende
Författare: Lena Andersson
ISBN: 9789177959540
Sidantal: 272
Förlag: Polaris
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2023
Handling: ”I Studie i mänskligt beteende, en samling sammanhängande berättelser, skildras kvinnor som försöker stå ut i sina kroppar och begripa hur man ska leva. De heter Amanda, Annie, Ellinor, Eva, Jenny, Liselotte, Malin, Matilda, Märta, Olga, Rawia, Ruta, Simone, Caroline och Karolina.”
Lena Anderssons senaste roman inleds på följande vis: ”Den exklusivt mänskliga erfarenheten av att vara kropp inne i ett själsliv är vad som formar och präglar detta kabinett av personer, huvudsakligen kvinnor, medan de sysselsätter sig med banala väsentligheter.”. Jag smålog vid ”banala väsentligheter” och kunde direkt se framför mig vad Andersson syftade på. Mycket riktigt, i de små novellerna (som inte känns som noveller egentligen) skildras en rad olika kvinnor, som på ett eller annat sätt har med varandra att göra.
Nu när boken vilat ett tag (jag läste den för ett par veckor sedan) så minns jag kapitlet om Matilda mest. Där tycker jag Andersson glimmar till, jag ser den debatterande och ifrågasättande författaren som genom fiktion kan framföra sina åsikter, utan att trycka dem i ansiktet på oss. Bland annat finns det en mycket pinsam scen i #metoo:s enorma svallvåg, där kvinnor i ett kafferum ska vittna om övergrepp som de alla måste ha varit med om. Matilda kan inte komma på något. Det skapar en märklig spänning i kafferummet, där praktikanten Hedda berättar att hennes pojkvän ibland tar på henne när hon hackar lök. Andersson lyckas provocera i sin text men jag tycker också texter ska få utmana och provocera. I vissa kapitel ser jag framför mig hur Andersson småler medan hon skriver, hon kan helt enkelt inte låta bli.
Som med de flesta novellsamlingar går några av kvinnornas kapitel mig en aning förbi, jag minns dem inte efteråt, även om jag tyckte om att läsa boken. Helhetsintrycket och Lena Anderssons sätt att skriva ger mig god eftersmak. Det är underhållande att läsa om de olika kvinnorna, och en bok ska ju bidra med underhållning. Det finns vissa filosofiska poänger om att vara en kvinna i vår samtid, det uppskattade jag verkligen. Jag vill läsa mera av Lena Andersson och jag tycker det här var en värdig Augustpris-nominering.
Betyg:
0 Kommentarer
Läst i september 2023
Antal böcker sammanlagt: 10
Månadens bästa: Den hemliga historien – Donna Tartt (omläsning)
Månadens finaste omslag: Halloween-festen – Francince Pascal
Kommentar: Väggen var en unik läsupplevelse som verkligen stannade kvar efter läsningen. Arv och miljö var en besvikelse och Knutar som jag hoppades gilla föll mig inte riktigt i smaken. Men det beror kanske mest på mig, inte på boken. På senare tid har jag tyckt att noveller är tråkiga och jag kommer inte till ro när jag ska läsa.
Ett barns memoarer var en rolig överraskning, jag trodde inte jag skulle tycka så mycket om den. Stort plus för att den var rolig (jag är ändå ganska kräsen med humor i böcker).
Omläsning av Den hemliga historien och det var höstmys deluxe!
0 Kommentarer
Tvilling-böckerna av Francine Pascal
Vi är många som läste Tvillling-böckerna som unga tjejer. Det går inte att inte tala om Tvilling-böckernas succé när vi närmar oss en analys: sedan 1983 skapade Francince Pascal, tillsammans med en drös med spökskrivare, minst 181 böcker. I Sweet Valley-universumet ingår bokserierna Småtvillingarna (Sweet Valley Kids), Tvillingarna, The Unicorn Club, Tvillingarna på Sweet Valley High (Sweet Valley High), Sweet Valley High: Senior year, Sweet Valley Saga, Elizabeth, Sweet Valley University och olika såkallade ”superutgåvor”.
Sweet Valley Kids / Småtvillingarna
Sweet Valley Twins / Tvillingarna
Sweet Valley Twins Special Edition
The Unicorn Club (finns inte på svenska)
Sweet Valley High / Tvillingarna på Sweet Valley High
Sweet Valley Saga (finns två delar på svenska, tror jag, de handlar om de äldre i tvillingarnas släkt)
Sweet Valley High: Senior year (finns inte på svenska)
Sweet Valley University
Elizabeth (finns inte på svenska)
Efter dessa långa och slingriga bokserier utkom även Sweet Valley Confidential och The Sweet Life där tvillingarna är 10+ år äldre. Dessa har fått väldigt mycket kritik av Sweet Valley-fansen och dessutom är det de första böckerna som skaparen, Francine Pascal, skrev alldeles själv.
Spökskrivare skötte jobbet under bokseriens gång. Den vanligaste pseudonymen var Jamie Suzanne och bakom namnet dolde sig minst fyra olika personer. Pascal bestämde hur berättelserna skulle förlöpa och författaren skrev enligt Pascals direktiv.
Utöver böckerna har det också skapats tv-serier och sällskapsspel. Det senaste tillskottet är grafiska romaner:
Den svenska utgivningen på B. Wahlströms blandade friskt om bland böckerna, de följer inte alltid samma numrering och ibland kunde en ”vanlig”, numrerad, tvillingbok på engelska sidan landa i ett större, fristående och onumrerat format här, till exempel:
(Onumrerad på svenska, 101 på engelska)
(Nummer 5 på engelska, nummer 4 på svenska)
Nu har vi utrett omfattningen av denna gigantiska bokserie och kan fokusera på innehållet. Böckerna följer inte någon ”logisk” tidsordning, t.ex. utspelar sig Tvilling-böckerna under deras år i sjätte klass, oavsett hur lång tid som förlöpt. Francine Pascal gör ett genidrag med sina karaktärer: tvillingarna är definitionen på ond och girig vs. god och givmild. Jag har länge grubblat över varför just tvillingarna blev så populära böcker. De är inte särskilt spännande, de är inte alltid helt logiska i sin händelseutveckling och karaktärerna är rent ut sagt stereotypiska, men är det inte just därför de gick hem hos de unga läsarna? Genom att göra tvillingarna blonda, vackra, amerikanska och förmögna (det sägs inte rakt ut, men de har för sjutton en pool och deras föräldrar har välbetalda yrken, även om de inte är miljonärer) görs läsningen lockande.
Jessica Wakefield hör till den populära klubben ”Enhörningarna” och gillar pojkar, kläder, skvaller och smink, medan Elisabeth Wakefield gillar läsning, använder praktiska kläder, har ordning och reda och är redaktör för skoltidningen ”Sexorna”.
Deras motsatser är skrattretande osannolika och blir snudd på karikatyrer men det är just detta som det mesta av händelsebygget baserar sig på. Jessica är impulsiv och slarvig med veckopengen och Elisabeth är eftertänksam och sparsam. Många gånger får jag känslan av att tvillingarna är varje ”tweens” två personligheter i strid: den änglalika, ordentliga flickan som vet vad som kanske är det rätta men som motarbetas av den impulsiva djävulska flickan som faller för frestelser. De mesta av berättelserna bygger på just motsatserna. Jessicas svagheter är svagheter som unga känner igen. Hon kan vara avskyvärd mot sin syster men ändå finns där en stark igenkänning, många av Jessicas misstag är sådana läsarna själv råkat ut för och även om de inte råkat ut för exakt samma sak så kanske de känner igen dilemmats tankegångar.
Jessica är på flera sätt också den som tonåringen ville vara: tillhöra en exklusiv klubb (hur många tjejer har inte haft diverse klubbar och ”klickar” under skoltiden?), ha snygga kläder och vara modig och extrovert. Elisabeth sitter på andra sidan axeln och säger ”spara veckopengen, det är inte värt den där snygga tröjan”. De flesta berättelser slutar med att Jessica gjort fel och Elisabeth gjort rätt. Dessutom hamnar Elisabeth ofta offra sig för sin syster. Jessica lovar att bara låna Elisabeths tröja eller örhängen men lämnar inte tillbaka dem. Oftast frågar hon inte ens om lov. När hon väl försöker göra det rätta ställer hon oftast till det och behöver Elisabeths hjälp, som alltid fromt offrar sin tid och energi på att reda upp efter Jessica.
Många har en relation till Tvilling-böckerna, vars styrka är att nå den stora massan i sitt relativt enkla och relaterbara upplägg. De har inte åldrats särskilt väl, bland annat förekommer sexism och fat-shaming så att det skräller om det (en hel bok handlar om hur en tjej är för ”fet” och tvillingarna uppmuntrar henne att banta). Överlag innehåller de episoder som inte skulle ses på med blida ögon idag, så som det är med många äldre böcker. Tvillingarna skrev på 80-90-talet och det är som vi vet en tid då, särskilt flickor, skulle vara ljusa, smala och inte ta för mycket plats. Mångfald i dessa böcker finns inte, allra minst olika sexualiteter. Jag tycker dessutom att tvilling-böckerna bidrar till den romantiserade bilden av USA, där alla är framgångsrika, söta och har det ekonomiskt bra ställt. Det är i och för sig inget fel på det, litteraturen är till för att få oss att drömma och fantisera. Eftersom böckerna lästes så flitigt fanns det uppenbarligen ett sug efter den här typen av böcker, där allt är nästan perfekt och problemen med kompisar, syskon, skola m.m känns nära en själv. Hela konceptet med att ha numrerade böcker och samma layout gör det ännu roligare att läsa och hålla reda på vilka böcker, eller numror, man hade läst. B. Wahlströms röda ryggar levde ännu gott när tvilling-böckerna var hetast i hyllan, men småningom in på 00-talet tappade de popularitet och rödryggarna avvecklades 2012.
Det finns ändå ett nöje i att läsa Tvilling-böckerna idag, främst för barndomsnostalgi men också för att det är intressant att blicka tillbaka till en tid då saker var (eller kändes) lättare. Inga smarttelefoner och begränsat vad man kunde göra på en dator. Jag får hela tiden känslan av att ungdomar var mer kreativa med sin fritid förr; de uppfann tillfälliga jobb om de behövde extra pengar (sålde bakverk, barnvaktade etc.), de hade klubbar, ordnade evenemang och läste fler böcker (inte alla men många). En tid då möjligheterna kändes oändliga eftersom man inte jämförde sig på samma sätt med andra och ingen blev konstant matad med fakta, bilder, reklam och videon. Fantasin flödade bättre!
Vad är er relation till Tvillingarna?
4 Kommentarer
Väggen – Marlen Haushofer
Titel: Väggen
Författare: Marlen Haushofer
Översättare: Rebecca Lindskog
ISBN: 9789186905422
Sidantal: 255
Förlag: Thorén & Lindskog
Språk: Svenska
Format: Pocket
Utgiven: 2016 (original 1963)
Handling: ”En kvinna följer med släktingar till alperna. När hon går och lägger sig första kvällen är hon ensam i huset och när hon vaknar dagen efter är hon fortfarande ensam.
Hon går ut för att leta efter de andra och styr stegen mot värdshuset i närmaste by. Men på vägen dit går hon rakt in i en genomskinlig vägg. På andra sidan är alla varelser, både djur och människor, döda.
En mycket tankeväckande bok som jag tyckte mycket om. Den är olik något annat jag läst, även om temat ”världen har blivit rubbad och du är ensam kvar”, för att uttrycka apokalyps av något slag långt, inte är något nytt i sig. ”Väggen” levererar exakt vad den lovar. Huvudkaraktären blir isolerad bakom en osynlig vägg och bor i en simpel jaktstuga. Hur långt den genomskinliga väggen sträcker sig är inte helt klart, men det är också omöjligt för vår huvudkaraktär att ta reda på. Utan bil och med mycket begränsat med mat får hon finna sig i att röra sig i närområdet. Till sällskap har hon en hund och snart även en ko och en katt. Människans relation till djur och natur är romanens röda tråd, det är både gripande och intressant.
Huvudkaraktären får lära sig överleva på det minsta möjliga men utöver den fysiska överlevnaden: vad händer med psyket? Vad har hänt alla andra människor? Långt i fjärran, bakom väggen, skymtas en by men skorstenarna ryker aldrig. En bonde vid en brunn har blivit stel mitt i en handrörelse, till sist blåser han omkull. Världen ter sig plötsligt fullständigt annorlunda. Huvudkaraktären funderar på sitt liv och sina livsval, hur irrelevant allting som hänt tidigare ter sig i skenet av överlevnadskampen. Detta får dock inte överhanden i berättelsen – tvärtom är huvudkaraktären ofta vid relativt gott mod (eller är det en chock och överlevnadsinstinkt?).
Romanen blir ibland aningen repetativ och jag är inte helt nöjd med slutet men på det stora hela tyckte jag om boken. Jag gillar verkligen det engelska omslaget av Vintage Classics:
Betyg:
0 Kommentarer