Ett förbud mot mord – Louise Penny

 
Titel: Ett förbud mot mord
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 379
Serie: #Armand Gamache 4
Förlag: Modernista
Format: Inbunden
Utgiven: augusti 2015
Handling: “För att fira sin bröllopsdag beger sig Armand och Reine-Marie Gamache till Manoir Bellechasse, ett isolerat och anrikt gammalt värdshus inte långt från byn Three Pines. Det är högsommar och Gamache ser fram emot en tids välförtjänt vila från arbetet som chef för mordroteln vid Sûreté du Quebec. 
Men paret Gamache är inte ensamma på Manoir Bellechasse. Vid samma tid har den välbärgade och ansedda familjen Finney samlats här för sin årliga släktträff. Med sitt berömda spårsinne känner Gamache snart av de många konflikter som döljer sig bakom familjemedlemmarnas artiga leenden, små vibrationer från ett förflutet som inte tycks vilja komma till ro. 
I takt med att både värmen och spänningen stiger dyker en del oväntade gäster upp på släktträffen; och en morgon, efter en våldsam nattlig storm, hittas en död kropp i trädgården. Gamache tar sig an utredningen, men vad han inte anar är att sökandet efter sanningen om familjen Finney också kommer att föra honom tillbaka till några av den egna historiens mörka vrår…”
 
Modernista fortsätter utgivningen av böckerna om Armand Gamache, något jag blev väldigt glad över. I denna bok är Armand och hans fru Reine-Marie på semester i ett gammalt värdhus då de blir överraskade av ett mord och får sällskap en synnerligen speciell familj, familjen Finney. Såklart kastas Armand rakt in i mordmysteriet och börjar utreda vem som kan vara bakom den fruktansvärda händelsen.
 
Jag saknar Three Pines så mycket, jag ville dyka ner i Louise Pennys bok bara därför, men till min besvikelse så utspelar sig boken 90% av tiden ute i värdshuset Manoir Bellechasse. Det är charmigt och mysigt till en början, men sedan skulle man gärna kunnat ha mera omväxlande miljöer. Det tog ungefär 100 sidor innan man var inne i boken. Detta var definitivt inte Pennys bästa, hon bör fokusera på Three Pines och alla underbara karaktärer där som jag saknade i denna bok.
 
Betyget skulle blivit en tvåa om det inte vore för Armand Gamache, hans karaktär är så otroligt bra och välskriven. Mordet var, som väntat, inte någon blodig våldsam historia, men mysteriets upplösning var ändå lite väl simpel. 
 
Betyg:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *