Truly Devious – Maureen Johnson
Titel: Truly Devious
Serie: Truly Devious #1
Författare: Maureen Johnson
ISBN: 9780062338068
Sidantal: 416
Förlag: HarperCollins
Språk: Engelska
Format: Häftad
Utgiven: 2020
Handling: ”Ellingham Academy is a famous private school in Vermont for the brightest thinkers, inventors, and artists. It was founded by Albert Ellingham, an early twentieth century tycoon, who wanted to make a wonderful place full of riddles, twisting pathways, and gardens. “A place,” he said, “where learning is a game.”
Shortly after the school opened, his wife and daughter were kidnapped. The only real clue was a mocking riddle listing methods of murder, signed with the frightening pseudonym “Truly, Devious.” It became one of the great unsolved crimes of American history.
True-crime aficionado Stevie Bell is set to begin her first year at Ellingham Academy, and she has an ambitious plan: She will solve this cold case. That is, she will solve the case when she gets a grip on her demanding new school life and her housemates: the inventor, the novelist, the actor, the artist, and the jokester. But something strange is happening. Truly Devious makes a surprise return, and death revisits Ellingham Academy. The past has crawled out of its grave. Someone has gotten away with murder.”
Mina förväntningar på Truly Devious var väldigt höga och tyvärr blev jag besviken. Det här lovades vara en riktig spännande YA med Dark Academia-tema. Handlingen låter nära på perfekt. Men för mig föll det totalt platt. Det börjar lovande med den mystiska Ellingham-skolan som har massor av mysiga hus och är belägen långt inne i skogen. Vackra trädgårdar, statyer och hemliga gångar. Ellinghams grundare är enormt rik och vill utbilda ”särskilda” elever med starka förmågor. Till dem hör huvudkaraktärern Stevie Bell som är besatt av true crime.
Sedan börjar det gå utför. De andra karaktärerna på Ellingham blir pappersdockor. Författaren lyckas med att skildra ångest verklighetstroget, men det kändes alltid malplacerat i handlingen, som om det var något som måste klämmas in. Jag får inget grepp om själva skolan, det nämns kort några ämnen som de har men ingenting utöver det. Hela grejen att tycka om böcker som utspelar sig på mystiska internatskolor är ju att få sugas in i en mysig skolvärld. Stevie och hennes kamrater i huset Minerva känns konstiga – som om de spelar i en pjäs. De pratar, men konversationerna är för det mesta lösryckta och karaktärerna beter sig onaturligt.
Intrigen är så otroligt tunn! I de kapitel som skildrar försvinnandet av Ellinghams fru och dotter på 1930-talet var det som var intressant, nutiden var bara märklig. Stevie Bell verkar vara antagen till skolan för att ta reda på det ouppklarade fallet, men hur kan man bli antagen bara för att man älskar true crime och slukar en massa poddar? Verkar väldigt osannolikt med tanke på att Mr. Ellingham var miljonär, om inte miljardär. Författaren ville med andra ord skapa den här karaktären, även om det inte var särskilt logiskt. Ännu värre blir det när Stevie och hennes kompisar bestämmer sig för göra en teater där de ska spela in hur försvinnandet kan ha gått till. Så oerhört smaklöst! Underhållning av en tragedi som drabbat Ellingham? Till sist ville jag inte ens veta vem Truly Devious var. Dessutom fick man inte veta särskilt mycket eftersom det här var första delen i en trilogi. Katastrof.
Betyg:
