Hokus Pokus 2 – De tre paddorna – Fabian Göranson

Titel: Hokus Pokus – De tre paddorna
Författare: Fabian Göranson
ISBN: 9789177751496
Sidantal: 144
Förlag:
Galago
Språk:
Svenska
Format:
Kartonnage
Utgiven:
2021
Handling:
“Det börjar en ny excentrisk tjej i klassen som blir kompis med Ida. Trillingarna är elaka som vanligt och Ida råkar förvandla dem till paddor. Hon matar dem med daggmaskar och gömmer dem i sin ryggsäck. Vuxenvärlden med Greta Borg i spetsen är förstås i upplösningstillstånd över att trillingarna är borta. Ska Ida våga häva förtrollningen av trillingarna och riskera att de berättar allt?

Härliga färgsprakande äventyr om vänskap, utanförskap och trolleri! Fabian Göransons Hokus Pokus-böcker om den lilla häxan Ida har underbara fyrfärgsbilder, roliga detaljer och ett färgstarkt persongalleri!”

Nu fick jag chansen att läsa uppföljaren till Hokus Pokus – Den lilla häxan! Det passade mig perfekt, dessutom i påsktider.

I förra boken skildrades Idas bekymmer att få en vän, och nu händer det. Den nya tjejen i klassen, Ester, klickar direkt med Ida och hur roligt är det inte att få en helt egen vän. Men trillingarna från skolan, som inte alls är särskilt trevliga, retar upp Ida så mycket att hon av misstag förvandlar dem till paddor. Nu återstår problemen; vad ska Ida och Ester göra med paddorna?

Jag tycker författaren är skicklig som kan lyfta fram problem som yngre läsare kan relatera till (även om vi inte förvandlar folk till paddor) utan att det känns påklistrat. Som vuxen kan man förundras över barnens resonemang i vissa saker, och det brukar väl vara just så i den riktiga världen också. Det som känns mest logiskt för en vuxen kanske inte alls känns lika logiskt för barnen.

Det fanns både spänning och roligheter i boken. Göransons illustrationer faller mig i smaken, de är i ganska mörka i tonen men otroligt snygga. Rekommenderas varmt för 6-9-åringar men passar givetvis också äldre. En tredje bok är på kommande och den vill jag gärna läsa.

Tack till Galago för recensionsexemplaret!

Tidigare läst av författaren:

Betyg:


0 Kommentarer

Never let me go – Kazuo Ishiguro

Titel: Never let me go
Författare: Kazuo Ishiguro
ISBN: 9789146234760
Sidantal: 318
Förlag:
Wahlström & Widstrand
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2017 (original 2005)
Handling:
“Kathy, Tommy och Ruth växte upp på ett isolerat internat på den engelska landsbygden. De fostrades till att tro att de var speciella och att deras hälsa var viktig, inte bara för dem själva utan även för samhället. Men varför var de egentligen där? När Kathy i 30-årsåldern tänker tillbaka på sin uppväxt börjar hon minnas saker. Hon minns hur folk som sökte sig utanför internatets grindar inte kom tillbaka och hur människor som kom utifrån verkade vara livrädda för dem. När minnesbilderna fogas samman går sanningen så sakteliga upp för Kathy.”

Jag har nästan aldrig läst Nobelprisvinnare innan, så jag kände att Kazuo Ishiguro ska jag ge en chans! Och tur var väl det, för nu är jag väldigt nyfiken på att läsa fler av hans böcker. Vilken bladvändare Never let me go var!

Egentligen tycker jag man inte ska veta något om boken på förhand. Jag till och med skalade bort en liten bit av baksidetexten här i recensionen för att jag tycker det är bättre ju mindre man vet. Det är “mysteriet” med Kathy, Tommy och Ruth och deras isolerade tillvaro som gör berättelsen så intressant. Ishiguro beskriver deras tid på Hailsham, internatskolan, som om det vore alldeles självklart att de ska vistas där. Kathy, huvudkaraktären, beskriver deras vardag och tillvaro på ett sätt som gör det hundra procent trovärdigt. Som utomstående står man där med munnen på vid gavel; vad händer på Hailsham och varför är de där? Karaktärernas dynamik med varandra är intressant och jag tror de flesta av oss kan känna igen oss i situationer då vi skulle känt eller reagerat precis som Kathy, Ruth eller Tommy. Det är svårt att beskriva på vilket sätt Ishiguro får dessa karaktärer så äkta och levande, han bara gör det. Så enkelt är det.

Genom boken försöker man förstå den värld som Ishiguro med lätt hand målar upp. Jag blev positivt överraskad av hur simpelt språket var, ingenting kändes det minsta överflödigt och ansträngt. Det fanns heller inga fina och snoffsiga meningsuppbyggnader, men ändå får författaren de mest vardagliga händelser att vara fascinerande. Jag blev verkligen golvad av Ishiguros författarskap.

Finns det någon sinnesstämning jag inte upplevde under dessa 318 sidor? Förskräckelse, vemod, sorg, glädje, upprymdhet, längtan, oro…ja, jag tror han fick med allt. Flera gånger hade jag kalla kårar längs ryggen.

För att ge boken en full femma hade jag behövt lite mer kött på benen gällande världsbygget och de regler som gällde, vissa saker skapade ganska stora frågetecken hos mig. En fantastisk läsupplevelse i vilket fall som helst!

Betyg:


En kommentar

Igår – Ágota Kristóf

Titel: Igår
Författare: Ágota Kristóf
ISBN: 9789146236252
Sidantal: 102
Förlag:
Wahlström & Widstrand
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2020 (original 1995)
Handling:
“Varje dag upprepar Sandor Lester sin ”idiotiska kapplöpning”: kliver på bussen, stämplar in på fabriken. På lördagarna träffar han Yolande, som han inte är särskilt förtjust i. Den lilla tid han har över ägnar han åt att drömma om ett annat liv, en stor författares liv. Och åt att tänka på Line, den perfekta kvinnan. En morgon på bussen är det Line, den riktiga Line, som dyker upp från hans förflutna som landsflykting.”

Det här är en av de svåraste recensionerna hittills i år. Jag har länge velat läsa något av Ágota Kristóf, främst hyllas hon för Den stora skrivboken-trilogin (som jag inte kände för att läsa eftersom jag inte är intresserad av krigsskildringar).

Jag förstår hypen kring den här författaren, språket är otroligt välskrivet och enkelt, inga konstiga krumelurer och onödiga utsvängningar. Berättelsen är ganska tung att läsa. Sandor Lester, som egentligen hette något annat förut, flyr sin fattiga by och jobbar på en fabrik. Han är rotlös och ganska osympatisk, till och med lite obehaglig. Han drömmer om en tjej som han kallar Line, och till hans stora glädje börjar denna Line jobba på hans fabrik.

Men när tiderna är svåra och människor är som de är, då blir det sällan särskilt bra. Jag imponeras av Kristófs sätt att skildra Sandor utan att behöva skriva varje egenskap rakt ut i texten. Mellan raderna förstår man hur illa Sandor har mått, och mår, av sin uppväxt och de handlingar han gör bevisar att han inte är stabil. Det var tungt att läsa om Sandors liv, men författarens skickliga skrivteknik gör det lätt. Varje mening känns så enkel och välformulerad, det är bara att låta ögat följa.

Boken handlar om ganska mycket under sina drygt 100 sidor, det ska jag ge författaren. Det finns ämnen att diskutera efter boken, kanske den här passar bra i en bokcirkel.
Ändå kunde jag inte älska berättelsen. Ibland gick det lite för snabbt och jag fann inte läsglädje ur berättelsen. Det är inte helt enkelt min typ av bok; en käftsmäll som smakar ganska surt. Det hela knöts inte riktigt ihop så som jag hade önskat. Jag blev lite illa berörd, och det var nog meningen. Skicklig författare men inte en bok i min smak.

Betyg:


En kommentar

Hokus Pokus – Den lilla häxan – Fabian Göranson

Titel: Hokus Pokus – Den lilla häxan
Författare: Fabian Göranson
ISBN: 9789177751489
Sidantal: 144
Förlag:
Galago
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2021
Handling:
“Ida har svårt att passa in. Hennes livliga fantasi och ibland lite för vilda lekar gör att andra barn inte förstår sig på henne. Hon gruvar sig för att sommarlovet ska ta slut, men under en av de sista sommardagarna hittar hon en märklig hatt i ett skräpigt buskage. Det är en häxhatt; gammal och svart och med topp som en utbränd tändsticka.

Ida sätter hatten på huvudet och den passar henne perfekt. Det är bara det att hatten har magiska krafter och saker Ida fantiserar om blir plötsligt på riktigt. Skolstarten blir allt annat än tråkig….”

Jag har alltid gillat böcker som är i serieformat, men som inte är gjorda som seriestrippar eller följer ett visst mönster. I den här underbara boken för målgruppen 6-9 år får man följa Ida som hittar en mystisk hatt på vägen till stranden. Hatten medför en del trubbel men också en del tokigheter.

Ida känner sig utanför och mycket av händelserna i boken fokuseras på vänskap. Kommer Ida att få vänner om hon är en häxa som kan trolla? På vilka grunder får man kompisar egentligen? Jag gillar hur författaren på ett snyggt sätt tar upp det här temat utan att agera pekpinne och får en att tänka till.

Det blir också en hel del kopplingar till magi och de eventuella krafter som Ida får av sin häxhatt. Det gjorde boken både spännande och mysig att läsa. Jag ser framemot följande del som precis getts ut och den heter Hokus Pokus – de tre paddorna.

Betyg:


0 Kommentarer

Små glädjeämnen – Clare Chambers

Titel: Små glädjeämnen
Författare: Clare Chambers
ISBN: 9789188979285
Sidantal: 374
Förlag:
Sekwa förlag
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
2020
Handling:
“Året är 1957 och Jean jobbar som journalist på lokaltidningen där hon som enda kvinna på redaktionen har fått den tveksamma äran att skriva om hushållstips och veckans bröllop. Jean är minst sagt besviken på livet: Hon närmar sig fyrtio, bor hemma hos sin sjuka mamma och den stora kärleken har aldrig uppenbarat sig. Men så får hon uppdraget att intervjua Gretchen, som påstår sig ha upplevt en jungfrufödsel.

Gretchen svär att hon aldrig ens kysst en man innan hon födde sin dotter. Dessutom låg hon inne på ett behandlingshem enbart för kvinnor då det påstås att hon skulle blivit gravid. När Jean börjar nysta i vad som egentligen har hänt kommer hon hela familjen närmare, speciellt Gretchens man Howard. Och Jean kan inte sluta hoppas att det nu är hennes tur att få lite lycka i livet.

Journalisen Jean undersöker om en jungfrufödsel verkligen är sann. 1957 i London bjuder på härliga detaljer om en svunnen tid och genom boken hålls jag intresserad av jungfrufödseln. Jag tror förstås inte ett dugg på det, så jag var väldigt nyfiken på hur författaren skulle förklara det hela. På sistone har jag verkligen tyckt om att läsa böcker som utspelar sig mellan 50-70 tal, den här var inget undantag.

Jean blir väldigt nära med familjen när hon gör reportaget. Gretchen, kvinnan som hävdat att dottern fötts utan någon annan inblandning, är lite av ett mysterium själv. Dottern Margaret ser ut som en kopia av modern. Gretchens man, Howard, älskar dottern som om det vore hans egen. Howard är ingen “attraktiv” man utåt sett, men något i hans personlighet intresserar Jean. Gretchen beter sig märkligare ju längre tiden går och Jean börjar undra om det har att göra med det stundande reportaget om jungrufödseln. Medicinska tester påbörjas och Jean rotar i Gretchens historia.

Jag gillar att författaren vågar skriva om kärlek som trotsar det klassiska skönhetsidealet, att det finns många typer av kärlek och att kärlek är mer komplex än bara utseende. På ett sätt påminner boken lite om en feelgood men med lite mera djup och dessutom ett “mysterium”. Mot mitten blev berättelsen en aning seg och tappade fokus från det jag tyckte var mest intressant; jungfrufödseln. Jean som huvudkaraktär är lite suddig i kanterna ibland, hennes handlingar förblir oklara och hennes personlighetsdrag fördolt i dunkel. Blev jag nöjd med slutet då? Tja. Varken eller skulle jag säga. Inget så saftigt som jag hoppats på. På det stora hela är det ändå en läsvärd berättelse.

Betyg:


En kommentar

Presens maskin – Gunnhild Øyehaug

Titel: Presens maskin
Författare: Gunnhild Øyehaug
ISBN: 9789189066878
Sidantal: 183
Förlag:
Nirstedt/litteratur
Språk:
Svenska
Format:
E-bok
Utgiven:
2020
Handling:
“Vi vet att det här är svårt att tro på. Men så, och på inget annat sätt, var det som det hände.

Anna och Laura är mor och dotter. Men i ett märkligt ögonblick på 90-talet delade sig världen och de blev fångna i varsitt universum. Tjugoett år senare har livet i norska Bergen gått vidare som om ingenting hänt, men i de två kvinnornas liv är det något som inte stämmer. Presens Maskin är en kärleksroman om ensamma människor, om oanade konsekvenser av felläsningar, märkliga ljus på himlen, syrener som blommar som bara syrener kan blomma (sinnessjukt syrenvitt), om barn, språk och obegripliga pianostycken — och om människor, både som brist och närvaro.

Den här boken råkade jag få syn på på Instagram. Både författaren och förlaget var helt nya för mig, handligen lät så intressant så jag kollade genast upp om den fanns att låna som e-bok på biblioteket, och visst fanns den!

Presens maskin är en ganska kort bok som rymmer mycket, jag sträckläste den. Kapitlen varvar mellan Anna (mor) och Laura (dotter) som kommit ifrån varandra genom att bli satta i olika universum. Båda känner på sig att något är fel i olika stunder i livet och vissa situationer framkallar starka känslor av deja-vu. Det som var alldeles svindlande var att stunden då de separerades, i slutet på 90-talet. Den var så snyggt skildrad och jag fick nästan rysningar av känslan som förmedlades. Det refereras en hel del till Tua Forsströms diktsamling Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, så den behövde jag också låna direkt. Jag blir alltid glad när jag ser referenser till finlandssvensk litteratur.

Jag älskar när författare vågar trotsa det självklara, det korrekta och det naturliga. Här tar hon rejält ut i svängarna både vad det gäller handlingen och själva uppbyggnaden av berättelsen. Ibland får vi läsa om författaren som skriver boken, ibland om karaktärerna och ibland om…tankar och funderingar. Den röda tråden fattar lite ibland, men jag faller inte av kärran och vill bara läsa vidare. Vissa scener är starkare än andra, men scenen då Laura går på husvisning och känner doften av syrenen tror jag många kan relatera till; en känsla av deja-vu som kommer över en plötsligt och som kan väcka känslor man inte förstår sig på, kanske saknad eller bara en övertygelse om att man varit någon annan och befunnit sig någon annanstans. Vad är medvetande egentligen? Författaren gör ett fantastiskt jobb att säga mycket med få ord.

Inte är jag speciellt överraskad av slutet, men jag ville såklart läsa hur det skulle gå för Anna och Laura; skulle de återförenas i någon form eller inte? Boken är på inget sätt en science fiction-berättelse, även om den har vissa beröringspunkter med genren. Mest skulle jag säga att den handlar om familjeband och det filosofiska. Jag tycker om böcker som får mig att tänka till och våga tänja på fantasins/verklighetens gränser. En riktigt härlig “hjärngnuggare” med en unik författarröst, det här är långt ifrån det massproducerade och i värsta fall kan den här pärlan gå många förbi. Om du gillar temat och vågar läsa utan fördomar så ska du ge den en chans. Den passar också bra som bokklubbsbok, då det finns mycket att diskutera efter läsningen.

Betyg:


0 Kommentarer

Den hemliga trädgården – Frances Hodgson Burnett

Titel: Den hemliga trädgården
Författare: Frances Hodgson Burnett
ISBN: 9148504777
Sidantal: 235
Förlag:
Albert Bonniers förlag
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgiven:
1981 (original 1910)
Handling:
“När tioåriga Mary Lennox förlorar båda sina föräldrar i en koleraepidemi skickas hon från Indien till sin farbrors ensliga hem i England. Mary är både bortskämd och odräglig, och i början är den nya tillvaron både mystisk och skrämmande. Men snart får Mary nya vänner – den snälla husjungfrun Martha, djurtjusaren Dickon och den buttre gamle trädgårdsmästaren Ben Weatherstaff.

När hon lär känna en kusin som hon inte visste fanns och finner nyckeln till en trädgård som varit låst i tio år förändras allt. Trädgården öppnar en förtrollad värld som kommer att förändra både henne själv och allt hon känner till.”

Månadens klassiker för mars 2021 blev Den hemliga trädgården. Den kan nog kallas en hyllvärmare redan, mitt exemplar är från 1981 och har stått i hyllan i några år nu. Som liten älskade jag filmatiseringen av Frances Hodgson Burnetts En liten prinsessa och lånade den gång på gång från biblioteket på VHS.

Den hemliga trädgården har en del saker gemensamt med min favoritklassiker Anne på Grönkulla; ett föräldralöst barn och kärleken till den vackra naturen. Förvånansvärt många klassiker handlar om föräldralösa barn, kanske det var ett relaterbart tema på den tiden och visst bidrar det till att man får medkänsla för karaktären.

Mary Lennox, 10 år, är en engelsk flickas som växt upp i Indien under ständigt beskydd. Hon har haft tjänstefolk omkring sig som passat upp henne dygnet rungt, men en mamma som inte har visat kärlek och omtanke. Mary har levt isolerat och kan inga sociala normer. När koleran slår till i deras by dör hennes mor och Mary skickas till sin farbror i England. Farbroden är en upptagen man och har inget intresse av att lära känna Mary. På ett vis är Mary igen i samma situation som i Indien, de vuxnas frånvaro tar hårt på Mary även om hon inte inser det själv.

Tjänsteflickan Martha i farbroderns hushåll ger ändå en viss tröst och Mary försöker hitta på sätt att fördriva tiden. Hon börjar spendera allt mer tid i trädgården och blir bekant med en pojke, Dixon, som är en naturälskare. Dickon och trädgårdsmästaren Ben visar Mary trädgårdens små mirakel och deras kärlek till naturen smittar av sig. Plötsligt känner sig Mary fylld av energi och entusiasm.

En del av trädgården är stängd bakom en grind och när Mary hittar nyckeln börjar hon ofta smyga dit. Varför är grinden låst och ska hon våga berätta för de andra om den hemliga trädgården? Mysteriet med trädgården och vårens annalkande ger Mary tröst och mening med tillvaron. Ett annat mysterium är de barngråt Mary hör i korridoren, varifrån kommer de?

En riktigt stämningsfull klassiker som är lätt att komma in i. Känslan av det viktorianska, enorma hemmet där Mary bor är lite kuslig men spännande. Jag tycker det fanns många element i berättelsen; om hur Mary växer som person och börjar tänka annorlunda, om utsatta barn, om kärleken till trädgården och om vänskap trots olikheter. Skildringarna av trädgården gjorde detta till en bok som passar perfekt att läsa om våren.

En del saker i boken kan vara en aning daterade och yngre läsare kanske förfäras över vissa omständigheter. Men visst är det en slags feelgood; förutsägbar och söt utan att bli för gulligt. Karaktärerna blir levande då deras personligheter har defekter och Mary är verkligen allt annat än älskvärd i början. Det gör berättelsen intressantare.

Betyg:


0 Kommentarer

Anteckningar från en orolig planet – Matt Haig

Titel: Anteckningar från en orolig planet
Originalets titel: Notes on a Nervous Planet
Författare: Matt Haig
ISBN: 9789177951100
Sidantal: 343
Förlag:
Bonnier Pocket
Språk:
Svenska
Format:
E-bok
Utgiven:
2019
Handling:
“Hur behåller vi förståndet i en galen värld? Hur finner vi glädje när så mycket i vår vardag uppmanar till ångest? Tänk om sättet vi lever på står i direkt motsättning till vårt välbefinnande? Efter att under flera år ha levt med ångest och panikattacker blir svaren på de här frågorna skillnaden mellan liv och död för Matt Haig. Han börjar leta efter samband mellan hur han mår och hur världen han lever i ser ut. När till och med planeten vi bebor är stressad, är det så konstigt att vi också är det? Vi blir alltmer uppkopplade men känner oss ensammare än någonsin. Samtidigt som vi uppmanas att oroa oss för dagens politiska läge i lika stor utsträckning som för vårt BMI. Anteckningar från en orolig planet är en personlig och livsviktig undersökning av hur man kan må bra i vår oroliga nutid.”

Nu åker sågen fram. Jag vet att många har gillat den här boken, och tro mig, jag förstår varför! Det här formatet passar inte mig, jag tror ljudbok fungerade bättre i det här fallet (och det säger jag i princip aldrig).

Var ska man börja med denna anteckningsbok? Jag skulle inte vilja gå så långt att kalla det bok, eftersom den inte följer en röd tråd. Kapiteln är korta och inte helt olikt grubblerier från en dagbok. Ofta känns det nästan för personligt, och med personligt menar jag att författaren har skrivit boken mera för sig själv än för andra. Det behöver inte vara något fel med det, det blir bara otroligt lösryckt.

Haig beskriver hur ångesten tar sig form för honom. Så långt är jag okej med det hela. Men när det sedan snuddar det vid populärvetenskap och det slängs in lite statistik och fakta, utan källhänvisningar, känner jag mig mindre nöjd. Det blir dessutom klyschor på klyschor som bara känns pinsamt att läsa. Uttryck i stil med “Carpe diem”, som folk limmade upp på sina vita väggar år 2008.

Plattformen Twitter får mycket utrymme, vilket jag faktiskt inte är bekant med och omöjligt kan relatera till. Haig beskriver också sitt problematiska förhållande till sociala medier och hur vi både hatar och älskar att vara där, och framför allt att det ger honom ångest. Det kan många känna igen sig i. Men tonen i mycket av texterna blir gnälligt och självömkande, jag vet inte på vilket sätt det kan vara upplyftande. Om man vill läsa litteratur om de elaka, stora, tech-jättarna och effekterna på våra hjärnor så finns det massor av dokumentärer och böcker som går bättre in i det ämnet. Nej, fortfarande handlar den här boken om Haigs egna tankar och känslor. Och där kan jag inte engagera mig, hur jag än försöker.

Citat som “Acceptera dina känslor och acceptera att det är just vad de är: känslor” bidrar inte med något nytt – tvärtom blir det mesta i boken en återanvändning av uttryck vi redan läst, sett och hört på andra ställen. Haig behöver inte vara en nytänkare, jag bara inte ser poängen med att läsa alla dessa “självklarheter” jag redan har fått upprepade för mig så många gånger förr.

Om du mot förmodan tror att den här boken kunde ge dig något; prova att lyssna på den som en ljudbok medan du diskar, eller gör något annat tråkigt. Den kanske fungerar som ett mumlande bakgrundsljud. Sorry Matt Haig! Läs istället Midnattsbiblioteket, där finns det mer att hämta ur hans författarskap.

Tidigare läst av författaren:

Betyg:


0 Kommentarer

En giftig skandal – Kristina Appelqvist

Titel: En giftig skandal
Serie: Helena Waller #5
Författare: Kristina Appelqvist
ISBN: 9789164206954
Sidantal: 358
Förlag:
Piratförlaget
Språk:
Svenska
Format:
Pocket
Utgiven:
2020
Handling:
“Härmed tillkännages att ett mord kommer att äga rum på Västgöta universitet fredagen den 1 juni klockan 20.00.

Både rektor Emma Lundgren och litteraturforskaren Helena Waller sätter frukostkaffet i halsen när annonsen dyker upp i lokaltidningen samma morgon som deckarfestivalen om Agatha Christie ska invigas vid Västgöta universitet.

Är det ett skämt eller kanske en annorlunda hyllning till den stora författaren? Då en av gästerna faller död ner under kvällens middag blir de varse att det är blodigt allvar.

När fler dödsfall inträffar är det uppenbart att gärningsmannen medvetet kopierar mord ur Agatha Christies böcker.”

Det här med spontanköp slår ibland lite fel. Så gick det med En giftig skandal, där jag blev mycket intresserad av bokens snygga omslag och intressanta baksidetext. Mord som kopierats av Agatha Christie-deckare i en universitetsmiljö, det lät minsann som perfekt underhållning.

Min första miss var att detta var del fem i en deckarserie, vilket inte stod någonstans på bokens fram- eller baksida (skärpning Piratförlaget). Det går absolut att läsa boken som en fristående del eftersom alla händelser i princip inte bygger på föregående, utom några små detaljer. Men jag tror det bidrog till att karaktärerna kändes endimensiella, jag fick egentligen inget grepp om vare sig litteraturforskaren Helena Waller eller rektor Emma Lundgren.

Helena och Emma ska tillsammans med en festkommitté ordna en Agatha Christie-festival på universitetet, men när annonsen går i tryck i tidningen står det att ett mord ska begås på festivalen ett visst klockslag. Detta stämmer ordagrant in med annonsen som startar morddramat i Agatha Christies Ett mord annonseras (som jag för övrigt blev väldigt sugen på att läsa, även om jag fick en stor spoiler i boken…). Emma och Helena tror först det är ett skämt, men ett dödsfall sker trots allt. Misstankarna haglar tätt bland Christie-vetare, journalister, jurister, universitetsmedlemmar och gäster.

För mig blir berättelsen på tok för tunn, i kombination med många osannolika trådar som jag inte kunde köpa. Jag tycker idén till boken var strålande, men utförandet hade krävt mera arbete. Det blev för många karaktärer på för få sidor, i pusseldeckare brukar vi vanligtvis följa en detektiv och sedan är de övriga bikaraktärer. Men jag tror inte detta stör alla läsare – tvärtom är det en ganska lättsam berättelse som är förvånansvärt lätt att komma in i med korta kapitel och gott om intriger. Jag som sagt inte hur mycket av mina åsikter färgades av att jag hoppade mitt i i en deckarserie, det är möjligt att uppbyggnaden av karaktärerna är betydligt starkare om man läst de fyra första böckerna.

Betyg:


0 Kommentarer

Emily, Emily och hennes vänner, Emily på egna vägar, Emily gör sitt val – L.M. Montgomery

Titlar: Emily, Emily och hennes vänner, Emily på egna vägar, Emily gör sitt val
Författare: L.M. Montgomery
ISBN: 9119274122, 911927422X, 9119274327, 9119274424
Sidantal: 279, 253, 267, 303
Förlag:
Norstedts
Språk:
Svenska
Format:
Inbunden
Utgivna:
1993 (original 1923, 1925, 1927)
Handling:
“Elvaåriga Emily är föräldralös och känner sig mycket ensam i världen. Till råga på allt drar hennes släktingar lott om vem som skall ta hand om henne. Tillsammans med sin katt Sturska Sara hamnar hon på Månvik, den vackra gamla släktgården där hennes mor en gång växte upp. Med sin frimodighet och humor upptäcker hon snart ett spännande liv, fyllt av oväntade upplevelser och människor.”

I skuggan på succén med Anne på Grönkulla finns faktiskt ett annat mästerverk av författarinnan L.M. Montgomery, en serie med mera mörker men med lika livfulla och vackra beskrivningar av människors egenskaper och drömlika naturskildrningar, inte helt olik det vi läst om på Grönkulla.

Emily-böckerna är tre till antalet på engelska; Emily of New Moon, Emily Climbs och Emily’s Quest. På svenska spred man ut böckerna till fyra.

Första engelska utgåvan av Emily of New Moon, 1923.

Emily Starr förlorar sin pappa och hamnar hos släktingar på Månvik, en gård där moster Elisabet, moster Laura och kusin Jimmy bor. Moster Elisabet är den som styr och ställer, hon är mycket sträng med Emily och jag har bitvis riktigt jobbigt att läsa om den stackars flickan. Men Emily är stark och envis, hon hittar sätt att klara av vardagen i Månvik.

Emily får vänner; Ilse, Teddy och Perry som alla är bra på olika saker och har egna familjebekymmer. I den lilla byn där Emily bor börjar både miljöerna och karaktärerna bli hemvana ju längre fram vi kommer. Emily växer upp och för varje år intensifieras hennes skrivande. Moster Elisabet tycker det är skam att skriva och Emily håller sina alster hemliga.

Emily vill inget hellre än få sina texter publicerade. Igenom serien kommer både framsteg och hinder. Det blir också en hel del kärleks- och vänskapsbekymmer, sorg, död och allt vad som bara kan tänkas höra till för en flicka ute på landsbygden på tidigt 1900-tal. Det blir också en hel del humor, sarkasm och roliga händelser, små äventyr som Emily råkar ut för.

Berättelserna är ändå tidlösa, det finns alltid att känna igen sig i. Emily ska på ingetvis jämföras med Anne Shirley, men deras drömmande finns skildrat på ett liknande sätt. Det var något jag tyckte allra mest om med boken. Speciellt när livet blir svårt, då får man ta till fantasin och fly undan den grymma verkligheten.

Emily som författare är spännande och intressant att följa. Alla fyra böcker gjorde mig mera fäst vid berättelserna än jag känt med Anne (där första boken var starkast). Emily har en mörkare och allvarligare sida, men hon är så levande att man kunde tro att Montgomery skrivit om sig själv. Jag både skrattade och fällde en tår genom böckerna och jag vidhåller att L.M. Montgomery är en av de bästa författarna genom tiderna. De här böckerna hör till de bästa jag någonsin läst.

Hoppas den svenska utgivningen kommer igång igen, de senaste svenska utgåvorna var från 1993. Med snyggare omslag kan man också hoppas, mina utgåvor var verkligen inga skönheter som inbjöd till läsning.

En av de engelska utgåvor av Emily of New Moon som finns i tryck för tillfället.

Tidigare läst av författaren:
Anne på Grönkulla
Vår vän Anne
Drömmens uppfyllelse
Anne på egen hand

Betyg, hela serien:


0 Kommentarer