Författare: J.A. Redmerski
Språk: Svenska
Sidantal: 450
Förlag: Lind Co
Format: Danskt band
Utgiven: 2014
Handling: ”Tjugoåriga Camryn har alltid gått sin egen väg och försökt göra det mesta av livet, och fram tills nu har hon lyckats ganska bra. Men så rämnar hennes hela tillvaro.
Camryn förlorar sin stora kärlek i en bilolycka, hennes bror döms till fängelse, föräldrarna ska skiljas och när hennes bästa väninnas pojkvän gör sexuella närmanden lägger väninnan skulden på henne och vänskapen tar slut.Camryn behöver börja om, behöver undersöka om livet är värt att leva trots allt. Utan att närmare tänka sig för vart hon ska hoppar hon på en Greyhoundbuss. Ombord möter hon den fem år äldre Andrew. De blir kompisar, smågrälar och provocerar varandra, ovilliga att erkänna att det finns en stark erotisk laddning mellan dem.
Men Andrew bär på en mörk hemlighet. Han ömsom lockar Camryn, ömsom stöter bort henne och hon förstår inte vad det är som kommer emellan dem, som hindrar honom när de åtrår varandra som mest.”
En bok jag kanske hade lite för höga förväntingar på. Jag gillar både Camryn och Andrew som karaktärer, men där tog det roliga slut ungefär. Handligen är så långsam och tråkig, de åker mest omkring i buss eller bil och närmar sig varandra med små myrsteg. Det går nästan halva boken innan man kommer in i den. Det blir lite för långrandigt, jag hade hoppats på något lite mera händelserikt. Många har pratat om Andrews stora hemlighet, vad kan det vara? För mig tog det länge innan jag ens fattade att han ”dolde något” för Camryn. Ganska mot slutet började jag förstå det. När det sedan avslöjades vad det var blev jag lite besviken.
Språket är lite för detaljerat, långa beskrivningar av sunkiga motell och bil-och bussåk. Man blev lite sömnig. De intriger som byggdes upp kändes lite tafatta. Camryns personlighet var det ända jag fann intressant och ville förkovra mig i. Denna bok kunde ha blivit så mycket mer!
Betyg:
september 8, 2015 kl. 17:09
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Titel: Pappan och havet
Författare: Tove Jansson
Språk: Svenska
Sidantal: 207
Förlag: Schildts
Format: Inbunden
Utgiven: 2010 (1965)
Handling: ”Muminpappan går omkring och känner sig onödig. Det är augusti, hettan är tung och pappan längtar efter att få beskydda sin familj som verkar klara sig ganska bra på egen hand.
Långt ute i havet ligger Ön. Dit tar Muminpappan familjen och Lilla My. Ön är vild och ödslig, något helt annat än den hemtrevliga Mumindalen där allting är som det ska. Havet lever sitt eget liv, stort och skrämmande. Det som till en början verkade vara något nytt och lite spännande utmynnar i hemlängtan och rädsla för de mörka nätterna.”
Ytterligare en muminbok läst! De är så otroligt fina. Denna bok är den mest ”vuxna” boken av dem alla tycker jag. Som barn skulle jag inte alls gillat den på samma sätt. Den är väldigt stillsam och inte alls lika äventyrlig och händelsefull som de andra böckerna. Handlingen är i princip havet och muminfamiljen. Men sen finns det så mycket mer… Symboliken, just wow. Man märker att Tove Jansson bott i skärgården eller nära havet, annars skulle hon inte kunnat skriva på det sätt hon gör. Det märks även i en annan av hennes böcker, Sommarboken.
Det är sån spännande familjedynamik, muminpappan känner sig ”onödig” och behöver lite spänning i sitt liv, muminmamman går som vanligt med på allt, haha. Så de beger sig till en avlägsen ö, med en fyr som inte fungerar. På ön bor bara en avtrubbad och butter fiskare som inte har lust att umgås. Pappan vill få fyren att fungera, men misslyckas och skäms alldeles förfärligt. Man kan känna mammans hemlängtan, även om hon döljer det väl. Hon målar Mumindalen på väggen och fantiserar om sin trädgård där hemma. Varje dag känns som söndag, ingen fisk vill fastna i näten och taket läcker. Ändå kämpar familjen tillsammans, muminpappan vet ju faktiskt bäst, så som pappor gör. Tar hand om sin familj, är den naturliga ledaren. Iallafall om man ska tro mumintrollen. Pappan vill förstå sig på havet, varför beter det sig som det gör? Till slut kan han bara konstatera att havet har en dålig karaktär…men iallafall fick han en låda whiskey av det.
En väldigt speciell bok! Gjorde mig nog lite varm om hjärtat. Jag saknade nog ändå den lite barnsliga stämningen som kan finnas i de andra böckerna, fast denna var väldigt fin.
”Havet är en stor varelse som ibland är på gott humör och ibland på dåligt humör. Det är alldeles omöjligt för oss att veta varför. Vi ser ju bara ytan. Men om vi tycker om havet så gör det ingenting… man tar det ena med det andra.” Favoritstycket. Visst kan vi alla relatera till detta?
Betyg:
september 7, 2015 kl. 14:43
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Titel: Finding AudreyFörfattare: Sophie Kinsella
Språk: Engelska
Sidantal: 304
Förlag: Delacorte press
Format: Inbunden
Utgiven: juni 2015
Handling: ”An anxiety disorder disrupts fourteen-year-old Audrey s daily life. She has been making slow but steady progress with Dr. Sarah, but when Audrey meets Linus, her brother s gaming teammate, she is energized. She connects with him. Audrey can talk through her fears with Linus in a way she s never been able to do with anyone before. As their friendship deepens and her recovery gains momentum, a sweet romantic connection develops, one that helps not just Audrey but also her entire family.”
Att lägga vantarna på Sophie Kinsellas böcker är alltid boklycka! Men denna gång gör hon inte det som hon är allra bäst på, att skriva rolig chick-lit. Istället tar hon upp ett ganska tungt ämne, ångest. Karaktärerna är inte så djupa som jag hade velat, men jag tycker Audreys tankar och känslor är tillräckligt beskrivande för att ge en inblick i hur det är att få ångest i sociala sammanhang. Själv lider jag ju inte av det, så jag kan ju inte säga med facit på hand, och säkerligen är det olika för alla. Men intressant läsning skriven på ett lättsamt sätt. Boken passar allra bäst åt ungdomar.
Det handlar ibland nästan mera om Audreys familj än om henne själv. Hennes bror Frank älskar datorspel, deras mamma är lite crazy och pappan kolugn. Riktigt trevliga filurer allihop men jag hade gärna sett mycket större fokus på Audrey! I en ungdomsbok finns alltid en kärlekstwist, nästan alltid i allafall, och även här. Den kunde också varit lite mer på djupet. Kanske boken kunde varit lite tjöckre, samtidigt som jag känner att den riktar sig till ungdomar, och många drar ju sig för tegelstenar. Trots att texten är luftig och snabbläst.
På det stora hela underhöll mig boken så pass bra att det måste bli en fyra i betyg. Plus för att ta upp ett jobbigt ämne och göra det intressant invävt i en story, samtidigt som det inte blir dystert och stelt. Kinsella lyckas!
Betyg:
augusti 19, 2015 kl. 20:55
Kategori: Bokrecensioner
2 Kommentarer

Titel: Eleanor & Park
Författare: Rainbow Rowell
Språk: Svenska
Sidantal: 329
Förlag: Månpocket
Format: Pocket
Utgiven: 2015
Handling: ”En oförglömlig berättelse om den första kärleken mot alla odds!
Året är 1986 och Parks tråkiga tillvaro förändras när Eleanor, den nya tjejen, hamnar bredvid honom på skolbussen. Rödhårig, storvuxen och konstigt klädd passar hon inte in. Men de funkar tillsammans. De möts i musiken, i serierna och en längtan bort.
Även om Eleanor och Park förstår att den första kärleken sällan varar för evigt är de modiga och desperata nog att våga försöka. Mycket kan hända på bara ett skolår.
Eleanor och Park är en nostalgisk tripp för alla som aldrig har glömt sin första kärlek.”
Beskrivningen av handlingen i boken är mycket kort, och det är bra. Man kan inte egentligen säga så mycket om handlingen! Det är inte så komplicerat, det handlar om kärlek mellan unga personer, år 1986. Jag har läst alla böcker av Rowell utom ”Landline” (ska läsa den på svenska i höst) och verkligen gillat dem alla. Hon är en fantaaaaaastisk författare och har blivit en storfavorit hos mig. Hon lyckas beskriva saker och ting så naturligt, men ändå på ett unikt och väldigt vackert sätt.
Eleanor har det svårt hemma, med en elak styvfar och en drös med syskon, mestadels av tiden vill hon vara så osynlig som möjligt, känner sig ivägen. Park får fram nya sidor hos henne, det gillar jag. Det som gör boken trovärdig är att inte bara är en sockersöt kärlekshistoria. Rowell lyckas få fram de känslor de flesta unga personer själv haft, osäkerhet, bekräftelsesökande osv. Jag har läst recensioner där många blivit irriterade på Eleanor, men jag förstår henne väldigt bra. Jag älskar hur deras romans börjar på bussen, när Park ger en serietidning åt Eleanor. Och allt det där med kassetter…
En otroligt vacker bok, med en tankeväckande och söt kärlekshistoria, med härliga nostalgiska inslag. Mer än så kan man nästan inte beskriva den. Jag tror inte alla gillar denna bok, den är ganska stillsam. Men för mig funkade den perfekt. Rainbow Rowell får aldrig sluta skriva.
Betyg:

augusti 5, 2015 kl. 15:00
Kategori: Bokrecensioner
3 Kommentarer
Titel: All dressed up and no place to haunt
Författare: Rose Pressey
Språk: Engelska
Sidantal: 280
Serie: A haunted vintage mystery #2
Förlag: Kensington
Format: Pocket
Utgiven: juni 2015
Handling: ”When a film crew wakes up a sleepy Georgia town, murder is in fashion…”
Sugar Creek is all abuzz. A film is being shot on a historic plantation, and vintage clothing store owner Cookie Chanel is thrilled to provide authentic period outfits for its stars. When Cookie discovers the temperamental leading lady drowned in a pond, wearing a lovely vintage dress, she s suddenly on location for a real-life crime scene. And when a ghost says the dress belongs to her, the number of clues Cookie has to investigate rivals the size of her shoe collection. With the supernatural support of her psychic cat, Cookie must find a killer in the cast of suspects, and avoid starring in her own final scene”
Andra delen i en cozy mystery serie som jag verkligen gillar! Cookie Chanel är tillbaka, även spöket Charlotte och katten Wind song. Men nu får hon sällskap av ytterligare ett spöke, Alice. Stackars Cookie får inte mycket lugn och ro med två pratglada spöken med sig hela tiden. Ett nytt mord har skett i småstaden Sugar Creek och Cookie råkade vara den första på plats vid mordplatsen. Hon kan inte låta bli att lägga näsan i blöt, speciellt när Alice och Charlotte uppmuntrar henne att försöka lösa mordet.
Denna serie är lättläst och väldigt underhållande, jag gillar alla detaljer om kläder och älskar att läsa om hennes vintagebutik. Min favoritkaraktär är i denna bok också katten Wind Song, som kan använda en Ouji board. Jag skrattade som en tok när Cookie och Heather stod och väntade på vad Wind Song skulle skriva ut, så blev det h u n g r y. Det är så som cozy mystery böcker ska vara, inte särskilt blodiga, inte en komplicerad mordgåta, men ändå så trevliga att läsa.
Gillar ni vintagekläder och en mysig bok med en paranormal twist, rekommenderas denna serie. Själv kommer jag definitivt läsa nästa del som kommer ut i höst.
Betyg:
juli 28, 2015 kl. 20:30
Kategori: Bokrecensioner
En kommentar
Titel: Cress
Författare: Marissa Meyer
Språk: Engelska
Sidantal: 592
Serie: The Lunar Chronicles #3
Förlag: Sqaure fish
Format: Häftad
Utgiven: 2015
Handling: ”Cinder and Captain Thorne are fugitives on the run, with Scarlet and Wolf in tow. Together they’re plotting to overthrow Queen Levana and her army.
Their best hope lies with Cress, who has been trapped on a satellite since childhood with only her netscreens as company. All that screen time has made Cress an excellent hacker; unfortunately, she’s just received orders from Levana to track down Cinder and her handsome accomplice.
When a daring rescue goes awry, the group is separated. Cress finally has her freedom, but it comes at a high price. Meanwhile, Queen Levana will let nothing stop her marriage to Emperor Kai. Cress, Scarlet, and Cinder may not have signed up to save the world, but they may be the only ones who can.”
Tredje delen av serien The Lunar Chronicles är härmed läst. Efter andra delen, Scarlet, kände jag mig inte riktigt lika taggad, men denna bok höjde upp serien igen. Fortfarande tycker jag Cinder är den mest välskrivna i serien ändå. I Cress får vi igen bekanta oss med en ny karaktär, Crescent som är fången uppe i en satelit, skickad av Lunar drottningen Levana för att utföra spionage.
Jag gillar Cress betydligt mer än Scarlet, vilket ju var bra, men det börjar bli för många karaktärer inblandade. Ibland känns det lite som Meyer får försöka tvinga fram en story som varje karaktär kan bidra nånting med. Scarlet och Wolf är enligt mig helt onödiga i både förra boken och denna bok, trots en helt lyckad fairytale-retelling. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, böckerna hade inte alls behövt det. Jag antar att Cress ska ha likheter med Tangled, en fångad tjej med långt hår. Äh, skippa retelling. Det är en så bra uppbyggd värld ändå, som för det mesta funkar.
Favoriterna att läsa om är ju ännu Cinder och Kai, de vill man bara ha mera av (inte direkt som en kärleksstory, utan i allmänhet bara mera). Boken var actionfylld och slutet var en cliffhanger, vem skulle ha trott det? Nu introducerades ännu en ny karaktär lite grann, Princess Winter… Uppföljaren heter ju faktiskt Winter. Hoppas bara att det inte blir för stökigt.
Så kort och gott är det en jättebra serie. Jag hakade upp mig lite på vissa actionscener som inte var så trovärdiga, speciellt hur bra Thorne kunde träffa när han skjöt, även om han var blind… Och andra konstiga, och lite för lägliga, sammanträffanden. I mitten av boken var jag säker på att det blir en trea i betyg, men mot slutet blev det bättre och därför blir det en fyra iallafall.
Betyg:
juli 27, 2015 kl. 19:49
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Titel: Överenskommelser
Författare: Simona Ahrnstedt
Språk: Svenska
Sidantal: 379
Förlag: Damm förlag
Format: Inbunden
Utgiven: 2010
Handling: ”Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon – Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han – karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.
Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.
Men det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat – planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth..”
En hyllvärmare läst! Det är ju faktiskt inte alla dagar, am I right? Jag var en aning skeptisk till boken eftersom det står att Simona är ”Sveriges nya Jane Austen”, en författare jag inte varit helt såld på ännu i alla fall. Nåväl, jag kände för lite klassisk romancereading, och det var precis vad jag fick.
Historiska romaner brukar inte falla mig i smaken men jag gillade det verkligen denna gång. Överklassens familjer i 1800-talets Sverige, baler, fina middagar och kärleksbekymmer. Detaljerna är så otroligt fina och jag tycker om huvudkaraktärerna, speciellt Beatrice och Seth.
Jag har egentligen ingenting dåligt att säga, problemet för mig var väl bara att berättelsen kändes lite för långsam, även om det var en väldigt trevlig berättelse (förstås med vissa otrevligare inslag, som den rysligt äckliga greven). Gillar ni historiska romaner och romantik, då gillar ni säkerligen Simona Ahrnstedts böcker.
Betyg:
juli 19, 2015 kl. 22:36
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer

Titel: Afternoon tea at the Sunflower Café
Författare: Milly Johnson
Språk: Engelska
Sidantal: 513
Förlag: Simon & Schuster UK
Format: Häftad
Utgiven: juni 2015
Handling: ”Her marriage is all washed up. It’s time for a clean start.
Connie Diamond has always been her husband Jimmy’s ’best girl’ – or so she thought. But then she discovers that he’s been playing away for the past twenty-four years, and that the chocolates she believed he bought her as a sign of his love were just a cover-up, and she is determined to get revenge.
Along with Della Frostick, Jimmy’s right-hand woman at his cleaning firm, Diamond Shine, Connie decides to destroy Jimmy’s life from the inside. Together they will set up a rival business called Lady Muck, and along with the cleaning ladies who meet at the Sunflower Café they’ll make him wish he had never so much as looked at another woman.
Then Connie meets the charming Brandon Locke, a master chocolatier, whose kind chocolate-brown eyes start to melt her soul. Can the ladies of the Sunflower Café help Connie scrub away the hurt? And can Brandon cure her affliction and make her smile again?”
Det är den tredje boken av Milly Johnson som jag läst, och jag står fast vid att hon är en av de duktigaste på att skriva verklighetstrogna karaktärer. Boken kretsar kring tre olika kvinnor, Connie, Cheryl och Della. Det de tre kvinnorna har gemensamt är Jimmy Diamond. Cheryl jobbar som städerska på hans städfirma, Della jobbar i kontoret med Jimmy och Connie är Jimmys fru. Della får nys om att Jimmy bedrar Connie och besluter sig för att berätta för henne, trots att de inte känner varandra. Connie bestämmer sig för en hämnd om Jimmy sent ska glömma; hon öppnar en egen konkurrerande städfirma kallat Lady Muck. Della bestämmer sig för att hjälpa till och saboterar Jimmys företag inifrån.
Det var inte den bästa jag läst av Johnson, jag tyckte boken kretsade lite för mycket på jobbet/företagen och boken var kanske onödigt lång med sina +500 sidor. Men jag tycker ändå det var en mycket trevlig bok och jag blev väldigt involverad i deras liv. Titeln sa inte så mycket om boken, originaltiteln var faktiskt ”The woman who gave up chocolate”, som skulle passat mycket bättre. Jimmy köpte nämligen choklad åt Connie på alla hans affärsresor. Ja, förutom att han aldrig var på riktiga affärsresor och att det var hans assistent Della som köpte dem. Efter det ville inte Connie ens komma i närheten av choklad. Tills hon träffar en fruktansvärt söt konditor som lagar choklad..
Jag tycker om de engelska inslagen i hennes böcker, jag lär mig verkligen nya intryck. Till exempel hade jag helt glömt att engelsmännen säger ”the pictures” istället för ”the cinema”. Jag märker att jag ofta läser ”i huvudet” med brittisk accent. Tidigare läst av Milly Johnson är A winter flame och A spring affair.
Betyg:
juli 3, 2015 kl. 07:48
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Titel: All american girl
Författare: Meg Cabot
Språk: Engelska
Sidantal: 232
Förlag: Macmillan Children’s Books
Format: Pocket
Utgiven: 2002
Handling: ”Sam Madison never knew life could change overnight. But, that’s exactly what happens when she saves the life of the President of the United States as she’s bunking off art class one night. Now, an instant (if highly reluctant and very unlikely) celebrity, not to mention teen ambassador to the United Nations, Sam finds herself not only hanging out at the White House, but, trying to stop herself falling for David, the President’s son…”
Den andra boken av Meg Cabot jag läst. Förra året läste jag ”Babbeldrottningen” men den var inte en favorit hos mig. Denna gillade jag betydligt bättre! Jag tycker om huvudkaraktären Sam, som inte är den klassiska tjejen, utan har starka åsikter och kör sitt eget race så att säga. Min andra favoritkaraktär är hennes lillasyster Rebecka, som är en översmart och lite speciell person. Tyckte hon var underhållande och skulle gärna läst mera om henne.
Boken passar bra som semesterläsning, lättsmält och går ganska fort att komma igenom boken. Det som jag tycker var lite trist var att man inte hann lära känna David tillräckligt bra, han kändes lite som en främling ännu när boken var slut. Det fanns gott om humor i boken, bland annat Sams 10-listor, som t.ex. ”Top ten reasons I am most likely to die young (not that that wold be such a tradegy, under the circumstances)” och ”Top ten reasons I’m glad I’m not actually Gwen Stefani”. Dessa var väldigt roliga!
Man märker att boken har några år på nacken när vissa modetrender, butiker eller kändisar nämns. Väldigt 00-tal. Själva ploten i boken är ganska osannolik, men ändå köper jag det. Klart Sam kunde rädda presidentens liv, haha. Gillar man Meg Cabots andra böcker gillar man nästan säkert denna. Jag hade inget emot boken, men det är inget som kommer fastna i minnet.
Betyg:
juni 30, 2015 kl. 09:19
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer

Titel: Scarlet
Författare: Marissa Meyer
Språk: Engelska
Sidantal: 505
Serie: The Lunar Chronicles #2
Förlag: Square fish
Format: Häftad
Utgiven: 2014
Handling: ”Cinder is back and trying to break out of prison–even though she’ll be the Commonwealth’s most wanted fugitive if she does–in this second installment from Marissa Meyer.
Halfway around the world, Scarlet Benoit’s grandmother is missing. It turns out there are many things Scarlet doesn’t know about her grandmother, or the grave danger she has lived in her whole life. When Scarlet encounters Wolf, a street fighter who may have information as to her grandmother’s whereabouts, she is loath to trust this stranger, but is inexplicably drawn to him, and he to her. As Scarlet and Wolf unravel one mystery, they encounter another when they meet Cinder. Now, all of them must stay one step ahead of the vicious Lunar Queen Levana.”
Tillbaka i den underbara världen av The Lunar Chronicles. I del två får man följa två karaktärer turvist, Scarlet och Cinder. Berättelsen om Scarlet är på ett sätt en re-telling av Rödluvan, men flätas samma med Cinders historia.
Cinder ska rymma från fängelset, undan Lunar Queen Levana. Samtidigt långt borta i Frankrike söker Scarlet desperat efter sin mormor, som tydligen bär på viktiga hemligheter. Till hjälp får hon plötsligt en ung man kallad Wolf. Scarlet vet inte bara om hon kan lita på honom, och han beter sig väldigt konstigt…
Ja det går ju inte att säga så mycket om den här boken utan att spoila för alla som inte läst Cinder ännu. Jag tyckte att berättelsen skulle kunnat fortsatt med endast Cinder, jag gillar den karaktären. Boken var som väntat spännande och gick oväntat fort att läsa. Serien är väldigt bra, men skulle inte alls behövt re-telling elementen, världen som Meyer byggt upp funkar bra ändå.
Betyg:
juni 24, 2015 kl. 21:28
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer