Titel: Ett veck i tiden

Handling: ”Det är en mörk och stormig natt. Tonåriga Meg Murry sitter i sitt rum på vinden, lyssnar på blåsten som river i huset och funderar för sig själv. Hon vantrivs med sin kropp och sitt utseende. I skolan är det mesta jobbigt och krångligt. Och hennes pappa, vetenskapsmannen,har försvunnit efter att ha jobbat med ett mystiskt experiment på uppdrag av regeringen.
Men det är inte bara Meg som är vaken den här natten. Mamma och lillebror Charles Wallace är också uppe, för den mystiska tanten Fru Whatsit har kommit på besök och slagit sig ner i deras kök – och hon verkar både veta en hel del om vart Megs pappa kan ha tagit vägen, ochom hur de ska kunna få tillbaka honom.”

 

Ett veck i tiden ska tydligen bli Disneyfilm, då väcktes mitt intresse genast! Jag har aldrig läst någon bok som senare blir Disneyfilm. Det var en helt ny bok för mig också, aldrig hört talas om den tidigare trots att det är en klassiker. Jag gillar starkt hur författaren verkligen har fantasin på hög nivå, det känns lite som att aboslut inget är omöjligt. Att resa mellan planeter och tid, ja allt går. Ett veck i tiden, som titeln lyder, får sin betydelse när man kommer in i berättelsen, jag greppade helt hur Meg och Charles resande gick till.

 

Det fanns en magisk känsla från pärm till pärm, men något lämnade mig väntande efter mera. Letandet efter pappan och själva äventyret var lite luddigt ibland, kanske denna berättelse gör sig bättre som film än bok, även om jag inte hade svårt att föreställa mig alla märkliga ställen de hamnade på. De tre tanterna som hjälper barnen fick mig osökt att tänka på Törnrosa, ska bli otroligt spännande att se hur Disney ska porträttera dem.

 

 

 

Titel: Du, bara

Handling: ”Frank, det här är min lillebror John.”
Han tittar upp och ser på mig.
Jag håller andan.
Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blicken reser han sig upp, ler och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar den. Hans handflata är sval.
”Hej John.”

Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker.

Det handlar också om en bästis, ett båthus, en pappershandel, ett hustak med utsikt över hela Uppsala, Nick Drake, Räddaren i nöden, tusen papperstranor och trädgårdsrosor från Svartbäcken. Och så en hel del sex.”

 

En sträckläsningsbok! Man drogs snabbt med i berättelsen och det var lite spännande att se hur allt skulle sluta, även om man nog kände det på sig. Alla små detaljer som pappershandeln och den slitna boken Frank hade i backfickan gjorde att Du, bara hade det lilla extra.

Jag tycker ung som lite äldre kan njuta av denna bok, den är luftig och lagom lång, men rymmer mycket på sina 340 sidor. Den blir inte för ”snuttegullig”, vilket är så bra, mycker mera verklighetstroget så. Också det att det finns detaljerade sexscener gör att det känns äkta, för vilken ung romans handlar endast om en kram och en kyss egentligen?

 

 

Jandy Nelsons debutroman BEHÖVDES ju läsas efter att jag älskat hennes andra bok, Jag ger dig solen. Dock hade jag ju skyhöga förväntningar. Jag älskar Nelsons språk och berättarstil, det känns som hon verkligen har sin egen grej, hennes texter går alltid att känna igen.

Lennies lite speciella familj var intressant att läsa om, hon bor med sin mormor och morbror. Hennes mamma försvann, medvetet, när Lennie och Bailey var små, något som också höll mig klistrad vid boken i väntan på ett svar. Upplösningen på det hela gjorde mig inte riktigt nöjd, men berörde mig ändå.

 

Syskonkärleken mellan Bailey och Lennie är något jag inte kan relatera till, då jag inte har syskon, men som jag tror många kan. Man dras med i Lennies sorg, vilket blir lite för tungt för mig i perioder under bokens gång. Att Lennie ytterligare lyckas skapa kärleksbekymmer gör inte saken bättre, dock förstår man precis varför. Dämpa sorgen. Nelsons beskrivande av kärlek är mitt i prick, man blir lite kär av bara orden.

 

Jandy Nelsons böcker är verkligen riktiga pärlor, jag gillade denna men tyckte handlingen var lite för seg ibland. Vilket jag inte tyckte om Jag ger dig solen.  Vissa saker kändes inte trovärdiga. En fin bok helt enkelt, men inget som golvade mig. Skriver författaren något mera så kommer jag dock genast att vilja läsa det, hon har blivit en av mina favoriter.

 

 

Titel: Keeping you a secret

Handling: ”With a steady boyfriend, the position of Student Council President, and a chance to go to an Ivy League college, high school life is just fine for Holland Jaeger. At least it seems to be. But when Cece Goddard comes to school, everything changes. Cece and Holland have undeniable feelings for each other, but how will others react to their developing relationship?”

 

Sent ute, men detta är min första bok som jag kan klassa som LGBTQI-läsning (eller vad man nu vill kalla det). Jag stötte på den på Goodreads och tyckte den verkade intressant. På något sätt är jag just nu mätt på det klassiska flicka-blir-kär-i-pojke dilemmat som jag tycker finns i precis alla böcker.

 

Detta är en berättelse om kärlek och hur oväntat livet kan bli ibland. Holland tror hon har livet under kontroll, tills hon träffar Cece. Holland har en pojkvän, men hon har aldrig känt för honom så som hon känner för Cece. Cece är öppet lesbisk, något som hon gärna till och med trycker på t-shirts. När Holland och Cece blir involverade vill Holland också gärna komma ut, men Cece tycker hon ska vänta. Detta var något som jag först ej förstod alls, dock blev det klarare för mig efter hand. Man behöver inte lägga en label på allting, man kan bara älska personer också. På något sätt var det lite som att varför ska man ens behöva ”komma ut”, kan alla bara inte få vara sig själva och älska vem de vill älska?

 

Överlag en bok som väckte många tankar hos mig, även om själva berättelsen var lite för hoppsig och gick inte på djupet så mycket som jag önskat. De röda trådarna är där, man förstår alla budskap, men själva berättartekniken var inte den bästa. En mysig kärlekshistoria som känns väldigt amerikansk.

 

 

Titel: Harry Potter and The Cursed Child

Handling: ”It was always difficult being Harry Potter and it isn’t much easier now that he is an overworked employee of the Ministry of Magic, a husband and father of three school-age children.

While Harry grapples with a past that refuses to stay where it belongs, his youngest son Albus must struggle with the weight of a family legacy he never wanted. As past and present fuse ominously, both father and son learn the uncomfortable truth: sometimes, darkness comes from unexpected places.”

 

First things first: jag hade tänkt avvakta med denna bok, höra lite vad folk tyckte och tänkte. Att läsa ett manuskript är helt nytt för mig, jag var såklart orolig att jag inte skulle tycka om formatet, trots att jag älskar Harry Potter. Så som många andra var jag RÄDD att läsa boken. Det slutade ändå så att samma dag boken kom ut skickade jag till min kompis som befann sig på Londons flygplats påväg hem: ”Find Harry Potter and The Cursed Child and bring it to me!”. Snäll som han var så gjorde han det och samma kväll hade jag den i mina händer. Efter två dagar vågade jag ge mig in på den.

 

Det är alltid kul att prova nya saker och nu är min jungfruläsning av ett manus överstökat. Många har ännu inte läst den, så jag tänker inte avslöja så mycket om handlingen. Det var AMAZING att vara tillbaka i Harry Potters värld igen! En känsla av total eufori faktiskt. Jag hade klarat mig undan spoilers och kunde kasta mig in i handlingen helt ovetandes. Det var häftigt att få veta var våra älskade karaktärer befinner sig nu (jag börjar låta mer och mer besatt nu, bäst att tagga ner;)). Harry och Ginnys son Albus och Dracos son Scorpius var spännande att läsa om. Jag vill skriva så mycket om handlingen, men av spoilerskäl låter jag bli.

 

Det som gjorde att det inte kunde bli en full femma var att själva formatet inte var det bästa för historien. Om denna skulle varit en roman skulle det varit en fullträff, det vet jag. För man lämnas av smaken att man vill ha mera. Handlingen skulle definitivt gett utrymme för att vara en roman, man kunde gått så mycket mer på djupet med ALLT. Men på det stora hela: Alla Harry Potter fans borde läsa denna (dock utan stora förväntingar, den är bäst med ett öppet, nyfiket sinne). Den är som en god liten efterrätt efter en lång, god middag. Även om jag som sagt inte var ett fan av formatet så var det lättläst och inte så svårt som jag trodde. Att man överhuvudtaget får en liten bit till av Harry Potter gör att man är tacksam för nästan vad som helst!

 

 

Författare: Sara Bergmark Elfgren, Mats Strandberg

Språk: Svenska

Sidantal: 633

Serie: Engelsfors #2

Förlag: Rabén & Sjögren

Format: Inbunden

Utgiven: 2012

 

Författare: Maria Gripe

Språk: Svenska

Sidantal: 187

Format: Inbunden

Utgiven: 2016 (original 1963)