Titel: Introvert Doodles

Förlag: Adams Media Corporation

Handling: ”Whoever said there’s strength in numbers lied. Meet Marzi. She’s an introvert who often finds herself in awkward situations. Marzi used to feel strange about her introverted tendencies. Not anymore! Now she knows that there are tons of introverts out there just like her–introverts who enjoy peace and quiet, need time alone to recharge their battery, and who prefer staying in with their pet and a good book to awkward social interactions. Just like Marzi, these introverts can often be found in libraries, at home watching Netflix, brainstorming excuses to miss your next party, or doodling cute cartoons. Being an introvert in an extrovert world isn’t always easy, but it certainly is an adventure. In Introvert Doodles, follow Marzi through all of her most uncomfortable, charming, honest, and hilarious moments that everyone–introvert, extrovert, or somewhere in between–can relate to.”

 

Finns på Adlibris och Bokus.

Författare: Inger Edelfeldt

Språk: Svenska

Sidantal: 184

Format: Inbunden

Utgiven: 2018 (original 1982)

 

 

Titel: Främlingar på tåg

Förlag: Forum

Handling: ”Främlingar på ett tåg är en av den amerikanska litteraturens mest klassiska debutromaner. Guy Haines är på väg med tåg för att skilja sig från sin otrogna fru. Där möter han Bruno Anthony – som föreslår att de »utbyter mord« med varandra. Den spiral som därmed igångsätts hör till de rysligare i 1900-talslitteraturen, vilket inte minst Alfred Hitchcock insåg och använde boken för en av hans mest klassiska filmer.”

 

Efter att ha läst Carol av Hightsmith tidigare fick jag mersmak för hennes skrivande. Just denna utgåva av Främlingar på tåg (i nytugåvan heter den Främlingar på ett tåg) köpte jag för ynka 50 cent på loppis. Fast boken nu inte föll mig helt i smaken var det ingen större förlust.

 

Boken är Highsmiths debutroman och har filmatiserats av Alfred Hitchcock 1951. Jag hade ganska höga förväntningar på berättelsen som följer Guy och Bruno, huvudkaraktärerna som blir bekanta på ett tåg. Bruno är mycket intresserad av mord och ”skämtsamt” försöker få Guy med på att byta mord, dvs. utföra ett mord åt varandra. Den perfekta alibin, de känner inte varandra. Guy kan inte låta bli att fascnieras av Bruno, även om Bruno väcker avsky hos honom. Det finns en klaustrofobisk och lite ”psykotisk” känsla boken igenom.

 

Den är till en viss del förutsägbar men också väldigt mörk. Jag väntade på någon stor ”plot” som aldrig riktigt kom. Det fattades något. Den känns ibland lite ostadig i händelserna.

 

 

Titel: Kat and Meg conquer the world

Förlag: Harper Teen

Handling: ”Kat and Meg couldn’t be more different. Kat’s anxiety makes it hard for her to talk to people. Meg hates being alone, but her ADHD keeps pushing people away. But when the two girls are thrown together for a year-long science project, they discover they do have one thing in common: They’re both obsessed with the same online gaming star and his hilarious videos.

It might be the beginning of a beautiful friendship–if they don’t kill each other first.”

Jag hittade denna bok på Goodreads, den tilltalade mig direkt. En YA-bok om fandom och nördar, om två tjejer med olika svårigheter som kompletterar varandra. Perfekt!

Priemaza gör ett bra jobb med att få de olika kapitlen, som varvar Meg och Kat, att verka genuina. När jag är inne i Megs huvud känner jag mig lite ”upp i varv” och kaotisk, något som Priemaza nog försöker. Kats ångest var igenkännbart och jag tror många unga kunde uppskatta den här berättelsen.

Boken låter på min beskrivning nu som lite ”mörk”; men det är den inte alls. Kat och Meg har nämligen en sak gemensamt och det är deras idol, Youtube-stjärnan Lumberlegs, som lägger upp videos när han spelar. En enorm likhet med PewdiePie kan jag känna igen här. Jag gillar verkligen inte PewdiePie, men just hur det är att vara ett stort fan som tonåring har de flesta av oss har gått igenom någon gång.

Deras vänskap känns äkta och det är inte alltid en dans på rosor när två helt olika personer blir vänner. Deras vetenskapsprojekt blir många gånger i riskzonen att misslyckas.

Jag tyckte detta var en mycket trevlig ungdomsbok och den känns helt rätt i tiden! Den var lite förutsägbar och ”lyfte” riktigt aldrig till en fullpott, något smått saknades, men jag ville hela tiden läsa vidare.

Finns på Adlibris och Bokus.

Betyg:

 

Titel: Röd måne

Förlag: Forum

Handling:  ”Månen lyser flammande röd den frostiga höstnatt i nådens år 1626 när läkekvinnan Ingrid Ingemarsdotter rider mot sitt hem, gården Näs nära Skokloster i Uppland. Röd måne är ett djävulstecken, ett lockrop från den onde själv som då kallar de sina till sig. När månen är röd håller man sig inomhus om man är rädd om sin själs salighet.

Plötsligt bryts tystnaden av ett spädbarns hjärtslitande gråt och vid vägkanten hittar Ingrid ett övergivet nyfött flickebarn. Flickan döps till Indra och växer upp hos Ingrid, som skänker henne all sin kunskap om växternas läkande förmåga.

Men Indra har också begåvats med läkande händer, en förmåga som måste hållas hemlig. Den som har kraft att läka sjukdom har också kraft att framkalla det som är ont. Och straffet för trolldom är döden.

När häxbålen tänds över landet drar en klappjakt igång som tvingar Indra på flykt.

I Röd måne får vi följa Indra och hennes kamp för de mest utsatta i det av krig och umbäranden drabbade Sverige. I Europa rasar trettioåriga kriget och Gustav II Adolf har fallit i slaget vid Lützen 1632. Den unga Kristina, jämnårig med Indra, är nu Sveriges drottning och ödet kommer att föra samman dessa båda kvinnor och för alltid förändra Indras liv.”

En bok som fanns med min Hyllvärmare 2018-utmaning och som köptes på bokrean för några år sedan. Jag har aldrig varit jätteförtjust i historiska romaner men häxprocesserna på 1600-talet har alltid intresserat mig, vilket bidrog till inköpet av denna bok.

Boken kom igång direkt och gav just den där rätta historiska känslan. Jag har tidigare läst Jan Guillous ”Häxornas försvarare” så jag hade ganska bra kännedom om vad som pågick under häxprocesserna i Sverige. Detta var något jag lite saknade i boken. I början handlade det ganska mycket om det, men sedan fick häxprocesserna en mycket liten roll. Ibland är jag osäker om det som skrivs är fakta eller fiction, t.ex. om kungahuset och de olika personerna där, men jag har för mig att mycket basera sig på riktig fakta. Det är ett stort plus.

Berättelsen är tidvis spännande och känns välskriven. Den var dock mycket förutsägbar, så ett litet minus för det, men överlag var det en trevlig bok i en genre jag sällan läser. Denna kan nog tilltala många!

Finns på Adlibris och Bokus.

Betyg:

Titel: Anne på Grönkulla

Förlag: Klassikerförlaget

Handling: ”När elvaåriga Anne kommer till Grönkulla vill hennes fosterföräldrar först skicka tillbaka henne. Inte nog med att hon pratar för mycket och gärna drömmer sig bort hon är ju inte alls den pojke de egentligen skulle ha för att hjälpa till på gården!

Det blir inte heller bättre när Anne färgar sitt vackra röda hår grönt, eller när hon råkar bjuda sin vän Diana på vinbärsvin i stället för hallonsaft.

Men trots alla missförstånd och misstag vinner den egensinniga och charmiga Anne snart omgivningens hjärtan. Och för henne själv blir livet mycket mer än hon någonsin kunnat drömma om.”

Svårt att skriva recension när man vill förklara hur mycket man älskade en bok! Jag har haft denna bok hemma, sedan 1998 eller 1999. Dammandes på bokhyllor i två decennier. Plötsligt kände jag att NU ska jag läsa den, så jag ignorerade den stora TBR-högen och gav mig an min hyllvärmare.

Jag hade absolut inga förväntningar på boken. Då brukar det bli bäst. Direkt kastas man in i berättelsen om två syskon, Marilla och Matthew, som bor ute på landsbygden och behöver hjälp med gården. För det ändamålet ska de adoptera en pojke från ett barnhem. Av misstag får de en flicka, Anne Shirley. Efter några om och men bestämmer sig Marilla och Matthew för att behålla henne. Anne har en tendens att charma (och ibland förskräcka) sin omgivning med sin vältalighet och skarpsynta lynne. Hon tar för sig av varje stund i livet, och om ni har hört ”Carpe Diem” förut…ja, det är nog Anne i ett nötskal. Montgomery beskriver varje årstid och varje vacker naturdetalj på ett så fint och unikt sätt, allt från äppelträdens blom till en färgad skymning. Man kan känna och se framför sig precis det som beskrivs.

Det är svårt att sammanfatta vad som var det bästa med boken. Allt! Helt otroligt att den är över 100 år gammal men trots det håller än idag. Alla roliga händelser och karaktärer i den lilla byn Avonlea känns hemvana och man avundas Annes lättsinniga personlighet. Så klok, rolig och dagdrömmande. Detta blev en av mina favoritböcker, någonsin. Kanske den bästa av alla.

Finns på Adlibris och Bokus.

 

Titel: Come Along With Me

Förlag: Viking Press

Handling: ”In her gothic visions of small-town America, Jackson, the author of such masterworks as The Haunting of Hill House and We Have Always Lived in the Castle, turns an ordinary world into a supernatural nightmare. This eclectic collection goes beyond her horror writing, revealing the full spectrum of her literary genius. In addition to Come Along with Me, Jackson’s unfinished novel about the quirky inner life of a lonely widow, it features sixteen short stories and three lectures she delivered during her last years.”

 

Come along with me är titeln på boken som Jackson aldrig hann avsluta före sin död. Det var ändå väldigt intressant att få läsa, så långt hon kom (ca 30 sidor). Historien berättar om en kvinna som har förmåga att tala med ”andra sidan” och hon börjar om i en ny stad, med ett nytt namn. Jag skulle så gärna läst vidare!

 

Det fanns 16 noveller, vissa hade jag redan läst i Dark Tales, andra var nya för mig. Min favorit blev The Rock som i korthet handlar om tre människor som beger sig till en ö, som är mycket stenig, och ska bo där fen tid för att en av dem är sjuk. Både ön och uset på ön är lite märkligt och den obehagligt ”steniga” och isolerade känslan lyckas Jackson förmedla. The Rock hade författaren förkastat, men räddades av hennes ex-man, Stanley Edgar Hyman (som gav ut boken) till denna utgivning.

 

Äntligen fick jag läsa hennes mest omtalade novell, The Lottery! Före kapitlet med novellen berättar Jackson om hur hon fick idén till den och hur många hatbrev hon fick efter att den publicerades i tidningen The Times. Jag tror novellen är lite överhypad men visst var den bra och i Shirley Jackson-anda. Det finns ganska mycket underbyggande meningar att läsa in i den.

 

De föreläsningar som författaren delar med sig av var underbara att läsa. Det kändes lite som att titta i en dagbok, speciellt där hon beskriver hur hon tänker, hur hon får historierna intressanta och det känns som man nu har fått en lite bättre bild av vem hon var. Jag tänker läsa biografin om henne utgiven av Ruth Franklin, men först ska jag plöja lite fler av hennes böcker.

 

Denna bok hade många godbitar och var lagom omväxlande med sitt upplägg. Lite besviken blev jag på några noveller, där av blir det en fyra i betyg.

 

Tidigare läst av författaren:

 

 

Titel: Sommarbruden

Förlag: Norstedts

Handling:”Amy och Dan bor tillsammans i Dublin. De är i trettioårsåldern, upptagna av sina karriärer och har en stor vänkrets. Deras båda familjer tycker att de är som gjorda för varandra, så när Dan friar till Amy under en romantisk weekendresa till Venedig och Amy säger ja blir släkt och vänner eld och lågor. Särskilt Amys mamma Helen, som i egenskap av brudens mor, kan glädja sig åt att planera sin dotters drömbröllop.

Amy och Helen går in för planeringen med liv och lust. Men det är mycket som behöver ordnas och många viljor ska samsas. Till slut växer planeringen Amy över huvudet och allt prat om det stundande bröllopet tär på hennes och Dans relation.
Katastrofen är ett faktum när Dan fått nog och slår upp förlovningen efter ett uppslitande gräl. Amy flyttar in hos sin bästa väninna Jess samtidigt som hennes pappa blir sjuk och måste gå igenom en svår bypassoperation. Dan deppar på sitt håll och inser till sist att han måste stå upp för sin kärlek till Amy och inte låta deras bröllop stå i vägen för den. När Amy säger ja igen vet båda att de själva måste ta kontroll över bröllopet för att det ska bli en fest i kärlekens tecken.”

 

Jag hatar att såga en bok. Känns inte alls kul. Men om man recenserar ärligt så blir det ibland så. Sommarbruden hör till min Hyllvärmarutmaning 2018. Jag har på senaste tid ganska långt undvikt chic-lit och feelgood-genren, av någon anledning har de börjat tråka ut mig. Jag kände ändå att Sommarbruden kunde återöppna mitt intresse för hederlig romanceläsning. Icke.

Boken var på tok för lång för att skildra ett bröllop (som inte blir av, men sedan blir av). Handligen ger redan ut så mycket (varför?), kunde man inte själv fått lista ut hur det ska gå få Amy och Dan, som bryter upp p.g.a. bröllopsyran? Redan där tummar vi på ett av bokens problem. Om man går skilda vägar för att bröllopsplaneringen blev för kaotisk och tog över deras liv (främst Amys) kanske man inte ska gifta sig alls. Vad hände med att sätta sig ner och prata som två vuxna människor, istället för att flytta isär efter en liten dispyt? Jösses. Jag tänkte att kanske boken åtminstone är rolig (Sophie Kinsella, du skulle ha gjort detta till en så mycket roligare berättelse) och man kanske får läsa om saker som går galet fel i bröllopsplaneringen och typ om en full moster som alltid har sherry på klänningen. Nix.

 

Däremot tar Amys mamma en otrolig plats i boken (på engelska heter boken The mother of the bride, vilket är mycket närmare sanningen än Sommarbruden). Det händer ingenting. Amy och hennes mamma stressar på, malar på sida upp och sida ner om tärnklänningar och alla möjliga små detaljer som bara känns tråkigt. Huvudkaraktären Amy fick jag inget grepp om hurdan hon var, ännu värre med Dan som mest verkar naiv och barnslig som vill surfa och dricka öl på puben. Amys bästis, Jess, finns också med ibland, men det enda vi får veta om henne är att hon är osäker, lite knubbig och vill banta till bröllopet. Jag vet inte varför Jess är med överhuvudtaget. Det gjorde bara boken mera ytlig.

 

Bespara er och läs något annat om ni vill ha bröllopsläsning. Dessutom fanns det alltför mycket klichér. Jag slutar nu innan denna recension blir lika tråkig som boken var.

 

 

 

Titel: Hasselskogen

Förlag: Modernista

Handling: ”Sjuttonåriga Alice och hennes mamma har alltid flackat runt, ständigt förföljda av otur och diverse problem. Men när Alice mormor, en tillbakadragen författare, dör ensam i sitt stora hus Hasselskogen blir tillvaron bara ännu värre för Alice – för nu blir hennes mamma plötsligt bortrövad av en figur från Bortom, den grymma och övernaturliga värld där mormoderns otäcka sagor utspelar sig. Alice enda ledtråd är ett meddelande på en lapp som mormorn efterlämnat, en lapp med orden: »Håll dig borta från Hasselskogen«.
Alice, som alltid försökt undvika sin mormors hysteriska fans, har plötsligt inget annat val än att slå sig ihop med sin klasskompis Ellery Finch, en kille som älskar »Bortom«-sagorna och gärna vill hjälpa till.
För att få tillbaka sin mamma måste Alice först ta sig till Hasselskogen och sedan hela vägen in i mormorns mörka sagor – och där kommer hon kanske att få förklaringen till varför hennes eget liv blivit så besvärligt.”

 

Bara omslaget får en att verkligen vilja läsa Hasselskogen! Handligen låter också otroligt intressant. En sagovärld, som blandas med verkligheten.

 

Första halvan av boken mer eller mindre slukade jag. Det kändes bara rätt. Alice är lite komplicerad karaktär som inte alltid är helt perfekt. Hon kan vara lite elak och har ett hett temperament. Hennes nyfunna vän, Ellery Finch, behandlas ibland inte så väl av henne. Alice förflutna är lite luddigt och hennes mormor vet hon väldigt lite om. Finch är dock ett hängivet fan av den märkliga sagoboken ”Sagor från Hinsidan” som Alice mormor skrev. Böckerna trycks inte och tenderar försvinna.

När Alice mamma försvinnner, med en lapp som onekligen ser ut att ha ett samband med Hinsidan börjar Alice och Finch resa. Jag rycktes verkligen med av fascinationen för en svåråtkomlig och lite mytomspunnen bok och de mörka sagorna.

Andra halvan av boken blev inte lika stark. Världsbygget och Hasselskogens och Hinsidans komplexitet blev lite för rörig för mig. Jag tror ändå att denna bok hittar sin publik bland de inbitna sagoälskarna och de som älskar re-tellings, speciellt inom young adult-genren. Första halvan av boken hade dendär rätta stämningen som jag önskat skulle fortsatt boken igenom. Jag tror Melissa Albert krånglade till det onödigt mycket, det skulle ha gått bra med en lite enklare upplösning.

 

Denna bok hade de rätta elementen och handligen var intressant. Trots att jag inte var lika fäst vid slutet av boken var det ändå en trevlig läsupplevelse. Rekommenderas för alla sagotörstiga och fantasyälskande läsare!