Just before I died – S.K. Tremayne

 
Titel: Just before I died

Författare: S.K. Tremayne
Språk: Engelska

Förlag: Harper Collins
Sidantal: 384

Format: Inbunden
ISBN: 9780008105884
Utgiven: 2018

Handling: ”How long can they keep you in the dark? It was just a patch of ice. Just a bit of bad luck. But it was nearly enough to kill Kath Redway, spinning her car into Burrator Reservoir in the beautiful Dartmoor National Park. Miraculously, Kath escapes her accident with a few bruises and amnesia. She is shocked but delighted to be back in her remote moorland farmhouse with her handsome husband Adam, and her shy, gifted daughter Lyla. She’s alive! But her family is not so delighted. Her husband is cold, even angry. Her daydreaming daughter talks ever more strangely, about a ’man on the moor’. Then, as chilling fragments of memory return, Kath realizes her ’accident’ was nothing of the kind. And now her life collapses into a new world of darkness, menace, and terror.”

 
Recensionsbilden fick porträttera vad jag gjorde när jag läste boken; juldagen ägnades åt denna bok samt min favoritkonfekt Paradis! Boken var en julklapp, jag har sett framemot att läsa något nytt av S.K. Tremayne eftersom debuten Istvillingar verkligen imponerade. Andra boken, The Fire Child (Eldpojken), var läsvärd även om den inte kunde toppa föregångaren.
 
Det tar en liten stund att komma in i rätt stämning eftersom hed-områden inte hör till miljöer som finns i min närhet eller som jag är särskilt bekant med. Tremayne brukar vara en mästare på miljöbeskrivningar, och till slut börjar jag också se framför mig alla dessa våtmarker i Dartmoor, England.
 
Kath minns inte vad som hände dendär dagen den 30 december när hennes bil hamnade i vattnet i Burrator reservoaret, var det verkligen ett självmordsförsök? Kath lider av tillfällig minnesförlust men läkarna säger att minnen sakta ska återkomma. Och det gör det, under tiden tampas hon med sin man Adam som beter sig märkligt och att göra vardagen så normal som möjligt för hennes dotter Lyla. Lyla har ingen diagnos, men Kath misstänker Aspergers syndrom. Lyla säger saker om Kaths olycka som får Kath att oroa sig… men kan man lita på det Lyla säger, och varför är Adam så avvisande?
 
Jag är inte riktigt säker om alla bitar riktigt föll på plats när ploten började nystas upp. För mig blev mycket väldigt osannolikt, omöjligt att lista ut på förhand och ibland kändes det som om jag läste skriptet av en såpopera. Tremayne lyckas med det han brukar; fånga läsaren så att man måste läsa vidare,  fantastiska miljöbeskrivningar och karaktärer som det inte går att lita på. Men någonstans på vägen så blev allt alldeles för överdrivet och händelserna stämde på något sätt inte in. Jag gillade inte heller hur mycket svordomar och obehagligt språk (våld, djurstyckning, sex) som förekom, kanske i ett försök att få boken ”råare”, något som var totalt onödigt!
 
Jag har en lite förvirrad känsla efter att ha läst boken och kan inte annat än att vara besviken. Jag hade mycket höga förväntningar och hoppas att Tremayne återgår till det receptet han skapade Istvillingar med.
 
Tidigare läst av författaren:
 
Finns på Adlibris och Bokus.
 
Betyg:

0 Kommentarer

Alla lästa böcker år 2018

 
Årets bästa bok: 22/11 1963 av Stephen King, Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery, Hemsökelsen på Hill House av Shirley Jackson, Neverworld av Marisha Pessl (måste sluta lista nu!)
Årets sämsta bok: Sommarbruden av Marita Conlon-McKenna
Årets författarupptäckt: Shirley Jackson, Inger Edelfeldt
Årets överraskning: Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery (trodde inte den skulle vara så bra som den var)
Årets besvikelse: Ormen i Essex av Sarah Perry
Årets bästa deckare/thriller: Six stories av Matt Wesolowski
Årets bästa skräck/spök: Hemsökelsen på Hill House av Shirley Jackson
Årets bäst YA-bok: Neverworld av Marisha Pessl
Årets bästa graphic novel: Quiet girl in a noisy world av Debbie Tung
Årets bästa barn-/middlegrade-bok: Mortina av Barbara Cantini
Årets snyggaste omslag: Meddling Kids av Edgar Cantero
Serier avslutade: Ivy Pocket-trilogin av Caleb Krisp, Jultomten-trilogin av Matt Haig (om det inte kommer flera förstås?)
 
Antal böcker lästa på svenska: 51
Antal böcker lästa på engelska: 31
Antal hyllvärmare lästa: 13 (varav 10 fanns med i Hyllvärmarutmaningen 2018)
Antal biblioteksböcker lästa: 5
Antal recensionsexemplar lästa: 8
 
Vilket läsår det har varit! Jag hade som mål att läsa 50 böcker i år, men lyckades hinna med 82 stycken. I gårdagens inlägg fick ni ta del av mina favoriter från det gånga året. För år 2019 blir det ett blygsamt mål, 30 böcker, eftersom jag kommer ha väldigt mycket att göra. Vi får se hur det går!

En kommentar

Läst i december 2018

 
Antal böcker sammanlagt: 8

På svenska: 7
På engelska: 1
Antal sidor: 2,874 sidor
Antal hyllvärmare lästa i hyllvärmarutmaningen 2018: 0
Månadens bästa: Evelyn Hugos sju äkta män
Månadens sämsta: Ormen i Essex
Månadens finaste omslag: Ormen i Essex

Kommentar: Jag är så glad att jag hann läsa såhär mycket! Jag älskade verkligen Evelyn Hugos sju äkta män, som var ett överraskningsrec-ex av Louise Bäckelin förlag.

Lite julig läsning fick det också bli, alla tre böcker i julserien av Matt Haig.
En Agatha Christie-bok brukar jag alltid läsa när jag inte riktigt vet vad jag vill läsa.
Sarah Waters Främlingen i huset hade dammat i min bokhylla i många år, så det var på tiden att jag läste den!
Årets sista bok blev Just before I died som inte alls var så bra som jag hoppats (och Ormen i Essex ska vi inte ens prata om hur besviken jag blev).

0 Kommentarer

De bästa böckerna 2018!

Dags att börja knyta ihop 2018 som på flera sätt var ett riktigt bra år, och läsår.
 

TOP 10 2018 (ingen numrerisk ordning)

 

 
Det var svårt att välja de 10 bästa. Vill passa på att nämna några andra godbitar, som inte nu kom med i top 10, men som ändå var väldigt läsvärda:
 

 
Har ni läst någon av dessa? Hoppas ni också läste många bra böcker i år!

2 Kommentarer

Jultomten och jag – Matt Haig

 
Titel: Jultomten och jag

Författare: Matt Haig
Språk: Svenska

Förlag: Alfabeta
Sidantal: 301

Serie: Christmas #3

Format: Inbunden
ISBN: 9789150120233
Utgiven: 2018

Handling: ”Ett sagolikt äventyr och tredje delen i Matt Haigs storsäljande serie. Det är inte lätt för Amelia att växa upp som människa i Alvhem. Alvskolan kan vara väldigt enformig och det känns hopplöst när hon inte ens klarar leksakstillverkningsproven. Men när den svartsjuke Påskharen och hans armé av kaniner går till attack för att stoppa julen, måste Amelia, hennes familj och alverna göra allt de kan för att kämpa emot. Snart kan det vara försent!”

 
Tredje delen i Matt Haigs populära jul-serie. Jag tyckte första boken var bäst, den andra och tredje höll inte riktigt samma mått.
 
Amelia, som vi redan lärt känna i ”Julen är räddad”, försöker anpassa sitt liv som människa i Alvhem. Det visar sig vara ganska svårt, alvernas sätt att räkna är totalt obegripligt och Amelia känner sig utanför. Att hon dessutom misslyckas i slädkörningslektionen gör allt bara värre och värre.
Den elaksinnade alven Fader Vodol har nu en egen tidning, ”Dagens sanning” där han gärna sprider osannheter om människor och Amelia blir hela tiden utpekad. Under tiden pågår något annat skumt, Påskharen är nämligen på gång att försöka stoppa julen. Nu behövs både magi och hopp!
 
Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det var som gjorde att berättelsen inte riktigt lyfte, lite av julkänslan fattades och mest blev det en äventyrsbok. Det blev mycket action, samtidigt som det inte kändes som om det hände så mycket.  Jag gillade bäst alla beskrivningar om alverna och om Alvhem.
 
TIdigare läst av författaren:
 
Finns på Adlibris och Bokus.
Betyg:

2 Kommentarer

Julklappsböckerna 2018

 
Jag brukar sällan få mycket böcker i gåva, men på önskelistan i år skrev jag upp en hel del och fick några också! Min Penguin Christmas Classics-collection växte sig större med Christmas at Thompson Hall & Other Christmas Stories och The Night Before Christmas.
En bok jag inte vet mycket om, men som har en magisk, sagolik känsla i handlingen är The way past winter, som jag ska läsa mycket snart. Som bäst läser jag Just before I died av en av mina favoritförfattare, hittills har boken inte riktigt samma nivå som de två föregående (Istvillingar och Eldpojken) men återstår att se tills boken är utläst. Recension kommer inom kort!
Som överraskning fick jag också en fin illustrerad version av Snödrottningen samt en riktigt tjockis, Lilla Fridolf alla årsalbum 1958-1970. Har alltid gillat att läsa serier.
 
Jag är så tacksam och glad för alla mina julklappar och bokiga paket är absolut något av det bästa att få!

2 Kommentarer

Ormen i Essex – Sarah Perry

 
Titel: Ormen i Essex

Författare: Sarah Perry
Språk: Svenska

Förlag: Albert Bonniers förlag
Sidantal: 429

Format: Inbunden
ISBN: 9789100171872
Utgiven: 2018

Handling: ”Cora Seaborne är fortfarande ung men har just blivit änka, och nu förväntar sig omgivningen att hon ska snöra åt korsetten, klä sig i svart och dra sig tillbaka med en knähund i famnen. Men äktenskapet var inte särskilt lyckligt, och rollen som viktoriansk societetsfru passade aldrig den egensinniga och frihetstörstande Cora. Hon bestämmer sig för att lämna storstaden för landsbygden i Essex, tillsammans med sin socialistiskt orienterade väninna Martha och sin mycket speciella son Francis. De hamnar i den lilla staden Colchester, där rykten om ett mystiskt odjur har skapat masshysteri hos lokalbefolkningen.Coras teori är att det rör sig om en oupptäckt art som hon är fast besluten att hitta och klassificera. Hon finner en oväntad vän och intellektuell jämlike i traktens präst William Ransome. Tillsammans söker de svaret på gåtan, samtidigt som Will och Cora oundvikligen dras till varandra.”

 
Jag ska vara ärlig när jag recenserar, och det gäller även nu. Jag ville verkligen älska Ormen i Essex! Handlingen och omslaget lockar till läsning, bokbloggare hyllar den och överallt har man skådat detta snygga omslag. Men varför funkade den inte för mig?
 
Sarah Perry verkar vara en intressant person, hon lyckas dock inte riktigt övertyga mig som läsare. Hon beskriver året 1893 på ett sätt som jag inte riktigt får att passa in, kanske för att jag själv vet för lite om hur samhället såg ut vid den tidpunkten, eller så är det vissa moderna detaljer som jag fäster för stor vikt på. Hon gör sitt yttersta att få berättelsen djup och mystisk, hon berättar inte för läsaren vad man skall tycka om karaktärerna, samtidigt som det är just det som gör berättelsen lite spretig och flummig.
 
Huvudkaraktären Cora Seaborne är en kvinna som porträtteras som feministik och stark, Perry vill verkligen få en att se det. Trots det tycker jag hon mest försöker figurera Cora som en man, jag vet inte om man behöver lägga till en hel drös manliga drag för att få en kvinnlig karaktär stark och självständig. Förutom Cora får man följa några andra karaktärer i den lilla byn, så som pastor Will och hans familj, hushållerskan/vännen/kompanjonen (?) Martha som Cora tagit med sig från London, Coras son Francis samt några läkare och några bybor (som för övrigt inte hade någon roll i berättelsen överhuvudtaget). Jag hade svårt att hålla intresse uppe för dessa karaktärer och det hoppades av och an mellan dessa. Mysteriet med ormen i sjön var det som gjorde att jag ville läsa vidare, men jag tänker inte ens gå in på hur platt det föll.
 
Jag fann inte kärlekshistorierna mellan karaktärerna intressanta, kanske för att det aldrig riktigt flammade upp något. Cora gjorde många saker jag verkligen inte tyckte om. Jag uppskattade verkligen Coras intresse för vetenskap och natur i början, men någonstans på vägen tappade jag tråden. Speciellt en massa berättelser om några läkare som gör en massa läkar-stuff sida upp och sida ner, som inte heller bidrar till berättelsen. Perry kunde ha gjort detta mycket mera koncentrerat och fokuserat mera på Coras personlighet och hennes tankar, man skulle lärt känna henne på ett annat sätt.

Många verkar verkligen älska boken och det känns jättetrist att inte ha upptäckt det fantastiska med den. Troligen var det författarens sätt att skriva som gjorde jag jag jämt föll av kälken och tankarna vandrade iväg till helt andra saker än berättelsen. Om du tycker boken verkar intressant så ska du ändå ge den en chans, eftersom jag definitivt är minoritet att inte klicka med den!

Finns på Adlibris och Bokus.
 
Betyg:


2 Kommentarer

Julkalenderbloggstafett – Lucka 21

 Det har blivit dags att öppna lucka 21 i julkalenderbloggstafetten som Sofies bokblogg ordnar. Jag tar över stafettpinnen efter Lisa på Pedesibibban igår.
 
Temat för i år är ”Bäst 2018”, med fri tolkning. Jag funderade på vilka böcker jag läst i år som blivit favoriter och på författare som verkligen imponerat mig. Det finns författare som är bra och författare som är helt briljanta, sådana som man direkt klickar med. Jag hade svårt att välja vilken bok eller författare jag ville skriva om, så jag valde den första jag spontant kom att tänka på av årets favoriter:
 
 
 
 
Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery
 
Anne på Grönkulla gavs ut 1908 och är den första delen i Anne på Grönkulla-serien. Boken utspelar sig på Prince Edwards Island i östra Kanada. Syskonen Marilla och Matthew börjar vara till åren och behöver hjälp till gården, en pojke hade de tänkt sig. Av ett misstag skickas Anne till dem istället och de besluter sig för att behålla henne. Anne längtar efter ett riktigt hem och livet på Grönkulla får henne att må så bra. Anne har mycket fantasi och har förmågan att se positivt på nästan allt. Ibland blir hon ledsen eller förargad på något, men lika snabbt är det glömt. Hela sitt liv har hon velat ha en bästa vän och det får hon i Diana Barry, en av flickorna på ön. Boken handlar om hur Anne blir hemmastadd på Grönkulla och deras liv i ett ganska litet samhälle.

Anne är en sån otrolig karaktär. Hennes sätt att se på livet är verkligen beundransvärt, hon kan se det vackra i allt. Montgomery beskriver Grönkulla och alla karaktärer på ett så genomtänkt och trovärdigt sätt. Varje årstid är beskriven på de vackraste sätten, Annes tankar och funderingar så intressanta och finurliga och det finns en lite filosofisk anda boken igenom. Jag har aldrig varit något stort fan av klassiker, tvärtom blir jag nästan avskräckt eftersom språket ofta är tungläst och hypen kring klassiker ofta inte lever upp till förväntningarna. Därför blev jag så positivt överraskad av just Anne på Grönkulla. Jag delar med mig av några citat från boken som lite beskriver Montgomerys författarstil:
 
“It’s been my experience that you can nearly always enjoy things if you make up your mind firmly that you will.”
 
“Kindred spirits are not so scarce as I used to think. It’s splendid to find out there are so many of them in the world.”
 
“I’m so glad I live in a world where there are Octobers.”
 
“After all,” Anne had said to Marilla once, ”I believe the nicest and sweetest days are not those on which anything very splendid or wonderful or exciting happens but just those that bring simple little pleasures, following one another softly, like pearls slipping off a string.”
 
“People laugh at me because I use big words. But if you have big ideas, you have to use big words to express them, haven’t you?”
 
“Oh, it’s delightful to have ambitions. I’m so glad I have such a lot. And there never seems to be any end to them– that’s the best of it. Just as soon as you attain to one ambition you see another one glittering higher up still. It does make life so interesting.”
 
“You may tire of reality but you never tire of dreams.”
 
”The night was clear and frosty, all ebony of shadow and silver of snowy slope; big stars were shining over the silent fields; here and there the dark pointed firs stood up with snow powdering their branches and the wind whistling through them.”
 
“It was November–the month of crimson sunsets, parting birds, deep, sad hymns of the sea, passionate wind-songs in the pines. Anne roamed through the pineland alleys in the park and, as she said, let that great sweeping wind blow the fogs out of her soul.”
 
Jag läste boken på våren och jag minns ännu hur jag uppiggad jag blev att läsa. Man blir bara på gott humör av att läsa om alla fina miljöbeskrivningar och om Annes missöden och roligheter.

Tack för att ni läst mitt inlägg i julkalenderbloggstafetten, imorgon ska ni kika in hos Bokhyllan i pepparkakshuset!


4 Kommentarer

Hyllvärmarutmaningen 2018 – så gick den

 
Lästa:
  1. Sommarbruden
  2. Det är något som inte stämmer
  3. Främlingar på tåg
  4. Emma
  5. Röd måne
  6. 22/11 1963
  7. Astrid Lindgren
  8. Tio små negerpojkar
  9. Egemäktigt förfarande
  10. Kappsäck full med pengar
Olästa:
  1. Oväntat besök på Star Street
  2. John F. Kennedy
Jag lyckades mycket bättre med utmaningen än jag tänkt! Endast två böcker förblev olästa av de tolv jag valt ut. Att jag dessutom hade en full femma i bokhyllan, 22/11 1963 av Stephen King, gör en påmind att inte ha för många hyllvärmare hemma, man kan faktiskt missa något riktigt bra. Det var en av de bästa böcker jag någonsin läst!
 
Bästa boken i utmaningen: 22/11 1963
Fyra stjärnor: Det är något som inte stämmer, Emma, Röd måne, Astrid Lindgren, Tio små negerpojkar
Besvikelser: Sommarbruden, Främlingar på tåg
 
Förutom de tio hyllvärmarna jag läste inom ramen för utmaningen läste jag tre andra hyllvärmare som inte nämnts här. Dit hör:
Anne på Grönkulla av L.M. Montgomery (värmt hyllan sedan 1999!)

0 Kommentarer

Främlingen i huset – Sarah Waters

 
Titel: Främlingen i huset

Författare: Sarah Waters
Språk: Svenska

Förlag: Natur & Kultur
Sidantal: 526

Format: Pocket
ISBN: 9789127129962
Utgiven: 2011

Handling: ”Ute på landsbygden i Warwickshire ligger Hundreds Hall, omgiven av parker och trädgårdar. En gång en av de största och mest imponerande georgianska byggnaderna i trakten, och den välbärgade familjen Ayres hem i över tvåhundra år. Men tiden har gått hårt åt både Hundreds Hall och familjens förmögenhet. När doktor Faraday, en av läkarna i det lilla samhället, kallas dit strax efter andra världskrigets slut för att se till en patient, är det ett gods i förfall som möter honom. Ogräs har tagit över de tidigare så välskötta trädgårdarna, murbruket har lossnat från fasaden och den vackra interiör som gjorde ett outplånligt intryck på honom under ett besök som barn är fuktskadad och på väg att falla sönder.

Nya vindar blåser över England, och de kvarvarande medlemmarna av familjen Ayres, mor, son och dotter, som varit vana vid ett obekymrat liv i de finaste av kretsar, tvingas nu förtvivlat kämpa för att få godset på fötter igen. Men är det bara ekonomiska svårigheter som har drabbat familjen, eller är det något mycket mer olycksbådande som kastar sin mörka skugga över Hundreds Hall?”

En hyllvärmare som jag spontant bestämde mig för att läsa, flera år efter att jag köpt den begagnat på loppis. Jag är inget större fan av historiska romaner, men det är något med den engelska landbygden är så lockande!

Boken är ganska lång, med en ganska ”liten” värld innuti. Därav har författaren ingen brådska att komma till de mer spännande delarna av boken, stämning och karaktärer byggs långsamt men noggrannt upp. Berättelsen kändes ganska seg de första 200 sidorna, mest funderar man vart Waters vill komma och inget egentligen händer. Inte för att det händer så mycket senare heller, men bokens andra halva är betydligt bättre. Waters har ett otroligt sinne för detaljer av de mest udda slag, men på något sätt funkar det.

Huvudkaraktärerna, familjen Ayres och doktor Faraday, lär känna varandra lite genom en slump när Faraday rycker in som doktor åt familjen. Ayres hus, Hundreds Hall, har en gång i tiden varit ett präktigt gods, som nu långsamt vittrat och förfallit. Faraday kan inte låta bli att förfäras, och förundras, över det speciella huset som verkar ruva på många hemligheter.

Det är en väldigt stillsam spökhistoria och en berättelse om klasskillnader i efterkrigstidens England. Hundreds Hall är verkligen en perfekt plats för en riktigt läskig spökhistoria, men Waters föredrar att skildra det så försiktigt att man nästan blir en snudd på frustrerad. Det är inte många spökliga scener på dessa 500+ sidor, jag hade nog önskat att få tempot uppvridet en aning. Trots det, är boken en som lagras i minnet och de inre bilderna av karaktärerna och huset känns så tydliga att det nästan är som att ha läst om riktiga personer och händelser. Slutet gillade jag inte alls. Jag är rätt så kluven, jag både gillade och inte gillade denna bok!

Finns på Adlibris och Bokus.

Betyg:


0 Kommentarer