Böckerna om Jolly av Ingrid Bredberg
Jag har läst en hel del Jolly-böcker under 2021, närmare bestämt 12 stycken, så jag börjar ha lite häng på serien. Jag försökte kolla lite på nätet om det fanns information om den här serien men det var ganska skralt. Under Böcker jag samlar på har jag nämnt alla böcker som finns utgivna, samt vilka jag har. Detta gör jag mest för att det är ett sätt för mig att hålla reda på vilka jag har och för andra snälla vänner och familjemedlemmar som snabbt behöver kolla upp vilka jag har. Men nu till handlingen!
Jolly bor med sin mormor, mamma, pappa, bror och syster. Den första boken heter Kolla Jolly! och utkom 1970. Den sista boken, Ligg lågt Jolly utkom 1988. På 18 år hann Bredberg med 26 böcker. Jolly är en ganska fräsch fläkt från den rödryggade B. Wahlströms-eran, hon är spontan, tokrolig och går sin egen väg. Hon kan svära om det behövs! Böckerna är skrivna i jag-format och har en dagboksanda. Jollys bästis Gullsan, är på sitt vis Jollys motsats och den som alltid hjälper Jolly ur alla möjliga knipor, har ett fint ordförråd och är den som håller lugnet.
Det som jag mest uppskattar i böckerna är Jollys roliga personlighet, min favorit av de jag läst är Håll igång Jolly. Jag hade inte alla böcker i serien hemma, så jag fick göra ett stort hopp och läsa ett par av böckerna mot slutet av serien och tyckte genast att nja, nu funkar de inte lika bra. Serien är absolut bäst i början!
Jag vill inte på något sätt jämföra Jolly med Lotta-böckerna, men Jolly känns mera ”tuff” och det kanske har att göra med att Jolly utkom senare (Lotta-böckerna startade 1958).
Det är fascinerande att läsa äldre ungdomsböcker, både för att se vad unga förut läste, vilka normer det satte och reflektera över hur de påverkat oss. Speciellt ”flickböcker” påverkade unga flickor mera då än nu, iom att det inte fanns internet. Tjejtidningar likaså. Många gånger förfasas jag över flickornas inställning till pojkar, hur de alltid skyller på sig själva eller på andra flickor när pojkarna gör något fel. Det är aldrig killens fel om han varit otrogen, utan den ”slampiga” tjejens. Där tror jag vi har blivit bättre, men än finns det mycket att fundera över gällande flickors rivalitet.
0 Kommentarer
Böckerna om Lotta Månsson av Merri Vik
Jag har länge samlat på vissa serier av de gamla rödryggade B. Wahlströms-böckerna men Lotta-böckerna var en ny bekantskap för mig. Jag tänkte därför rota fram lite bakgrundsinformation om utgivningen av Lotta-serien.
Lotta-böckerna är skrivna av författaren Merri Vik, som är pseudonym för Ester Rignér-Lundgren. Det utkom 47 böcker under åren 1958-1991. Huvudkaraktären Marie-Sofie Månsson (kallad Lotta) är en tankspridd, hjälpsam och glad flicka som jämt och ständigt råkar ut för tokigheter. Berättelserna är humoristiska och skildrar en övre medelklassfamilj bestående av ingenjörspappan Gerhard och mamma Lisa som är hemmafru, tvillingssytrarna Gerd och Malin och lillebror Knatt. Och så Lotta förstås. Böckerna sålde i 3,5 miljoner exemplar.
Lotta Månsson är 13 år när bokserien startar och 21 år när sista boken om henne ges ut. Jag tycker det är roligt att följa en karaktär under många år, precis som med L.M. Mongomerys Anne på Grönkulla-serie.
Det finns ett sällskap som vill fortsätta att sprida läsglädjen av Ester Rignér-Lundgrens berättelser, Sällskapet för Ester Rignér-Lundgren. De har aktiva bokcirklar kring författarens böcker. Yle skrev 2016 en artikel om sällskapet och kärleken till Lotta-böckerna.
Jag tycker det är fascinerande att det finns vissa böcker som kan överleva årtionden efter årtionden och fortsättningsvis ha en trogen läsarskara. Speciellt då det kommer till B.Wahlströms rödryggade, mängder av deras böcker kastas, ges bort gratis eller säljs för minimala summor. Jag är inte ens säker på om nutidens barn och unga läser dem. B.Wahlströms röda och gröna ryggar var starkt kännetecknande för förlaget som gav ut de färgade ryggarna under åren 1923-2012. En bok om förlagets utgivning utkom 1999.
De röda ryggarna (”flickböckerna”) fokuserade på mysterier, hästböcker, böcker med ett yrkestema (t.ex. Syster Lillemor) och om skola, familj och vardag – böcker som man ansåg att unga flickor kunde relatera till.
De gröna ryggarna (”pojkböckerna”) hade mycket krigsäventyr, indianberättelser, flyghjältar (t.ex. Biggles) och mysterier.
Har du läst böckerna om Lotta?
En kommentar