Titel: Anna och den franska kyssen
Författare: Stephanie Perkins
Språk: Svenska
Sidantal: 297
Format: Inbunden
Utgiven: 2015
Handling: ”Anna har ett lyckligt liv i Atlanta. Hon har en lojal bästa kompis och är kär i sin arbetskamrat på biografen, som just har börjat återgälda hennes känslor.
Därför blir hon inte alls förtjust när hennes pappa bestämmer sig för att skicka i väg henne till Paris för att hon ska gå sitt sista skolår där. Men trots att hon inte kan ett ord franska lär Anna känna en del coola nya personer, inklusive den snygge Étienne St. Clair, som snabbt blir hennes bästa vän.
Tyvärr är han upptagen och det kanske Anna också är Kommer ett år av romantiska nästan-stunder avslutas med den franska kyss hon har väntat på?”
Jag har hört massor bra om denna bok, jag tyckte den var helt okej. Så vi börjar med det jag inte gillade. Anna blir alltså skickad till Paris för att gå sitt sista skolår där. Jag har svårt att tro att en föräldrer bara tvingar iväg en 16-åring till ett land hon inte vill åka till. Jag förstår att man som förälder (om man är rik) håller hårt på att dottern ska iväg och se världen. Men varför bestämma att Anna MÅSTE till Paris? Utan någon vettig förklaring. Det kändes mest som författaren ville skriva om en karaktär i Paris och måste bara komma på varför hon skall åka dit.. Och stackars Anna tycker ju det är alldeles förfärligt hemskt att få allt betalt och åka iväg till Paris… *krhmm* Bortskämd?
Kärlekstriangeln med St. Clair är besvärlig. Han har en flickvän, men alla andra flickor verkar ute efter honom, Anna är inget undantag. De blir goda vänner och umgås mycket på fritiden. Båda två verkar ha starka känslor för varandra men det tar evigheter innan det ”händer något”, dvs. St. Clair bara fortsätter vara tillsammans med sin flickvän fast det tydligt märks att det är Anna han gillar. Och det bara pågår och pågår. Varför kan han bara inte ta sig i kragen och försöka reda ut allt? Stundvis blev jag väldigt irriterad på både Anna och St. Clair och på alla tonårsbekymmer.
Men boken hade annars en väldigt trevlig stämning, och det gick fort att läsa. Jag skulle vilja vetat mera om St. Clairs flickvän, fast berättelsen visserligen handlar om Anna nu. Jag gillar miljöerna och språket och detaljerna var bra tycker jag. Boken fyller sitt syfte, du får det du förväntar dig. En person som gillar att läsa om ungdomsromantik och Paris kommer säkert älska denna bok. Jag tror boken lämpar sig bättre för en lite yngre publik. Låt er dock inte avskräckas, det var en riktigt söt bok!
Betyg:
april 13, 2015 kl. 11:19
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Söndag och dags för en smakbit! Det går ut på att vi delar med oss av ett kort stycke från boken vi för tillfället läser, så denna gång blir det från; Anna och den franska kyssen av Stephanie Perkins.
april 12, 2015 kl. 08:20
Kategori: En smakbit på söndag
32 Kommentarer
Härligt att börja helgen med ett besök till biblioteket! Hittade 4 riktigt bra böcker (skulle hittat hur mycket som helst till men man hinner ju inte läsa allt). Idag har jag ganska mycket program, bl.a bio ikväll, INSURGENT! Och imorgon jobba. Men lite hoppas jag få läst iallafall.
april 11, 2015 kl. 10:31
Kategori: Bookhaul
10 Kommentarer
Titel: Attachments
Författare: Rainbow Rowell
Språk: Engelska
Sidantal: 357
Förlag: Orion books
Format: Storpocket
Utgiven: 2012
Handling: ”It’s 1999 and for the staff of one newspaper office, the internet is still a novelty. By day, two young women, Beth and Jennifer, spend their hours emailing each other, discussing in hilarious detail every aspect of their lives, from love troubles to family dramas. And by night, Lincoln, a shy, lonely IT guy spends his hours reading every exchange. At first their emails offer a welcome diversion, but as Lincoln unwittingly becomes drawn into their lives, the more he reads, the more he finds himself falling for one of them. By the time Lincoln realizes just how head-over-heels he really is, it’s way too late to introduce himself. What would he say to her? ’Hi, I’m the guy who reads your e-mails – and also, I think I love you’. After a series of close encounters, Lincoln decides it’s time to muster the courage to follow his heart, and find out whether there really is such a thing as love before first-sight.”
Attachments är Rainbow Rowells debutbok. Boken kretsar kring huvudkaraktären Lincoln, en datornörd som fortfarande bor hos sin mamma. Via hans ITjobb på tidningen ”The Courier” lär han känna Beth och Jennifer, men inte personligen, utan genom att läsa deras e-mail. Till Lincolns jobb hör nämligen att gå igenom de e-mail som fatsnar i flitret, dvs. innehåller opassande ord. Först tanker han skicka ut en varning åt dem, men han börjar tycka att det är så roligt att läsa deras mail att han inte gör något åt saken. Bara hoppas att de använder något opassande ord… Kapiteln varvas mellan Lincoln och de två kvinnornas e-mail konversationer. Det var kul att läsaren själv fick lära känna dom på samma sätt som Lincoln, man får inte veta något annat om dem än det som star i mailen.
I boken får man läsa lite om hysterin kring Y2K, även kallat Milleniumbuggen. Jag minns den inte själv, så jag behövde googla lite. Det var alltså så att många datorprogram och system inte skulle fungera som de skulle efter år 2000. Förkortningen 00 skulle tolkas som år 1900 istället för 2000. Företag satsade enorma summor pengar på detta.
Jag har bara läst Fangirl av Rowells tidigare böcker, men jag tycker hon redan blivit en av mina favoritförfattare. Jag tycker Attachments är väldigt stark för att vara en debutbok, och det var svårt att lägga den ifrån sig. Man måste få veta hur det hela ska gå, ska Lincoln våga berätta att han läst deras e-mail? Hur ser Beth & Jennifer ut? Kommer hans känslor bli besvarade?
Betyg:
kl. 07:29
Kategori: Bokrecensioner
0 Kommentarer
Denna hittade jag hos
Monika! Gör den ni också.
april 10, 2015 kl. 13:29
Kategori: Booktags
0 Kommentarer
Jag gick på loppis och hittade en hel del bra böcker. Jag blev jätteglad! Det blev följande titlar; Kaffe med rån, Den tomma stolen, Mord i Mesopotamien, Trollbunden, Farmor och fjunlätt samt Godnattsagor. De två nedersta tog jag bara för att de var aldeles fruktansvärt söta. Har aldrig sett den där Elsa Beskow boken förut ens. Sagan om isfolket har jag hört massor bra om, så passade på att nappa den när jag fick syn på den.
Agatha Christie deckaren fick jag gratis, säkert bara för att den är naken. Stackarn! Annars är den helt felfri.
Solen ville envist vara med på bilden som ni ser. Jag fick också två andra gamla böcker gratis, men de har jag gjort lite pyssel av.. Mer om det inom kort.
april 9, 2015 kl. 14:03
Kategori: Bookhaul
8 Kommentarer
Titel: Trollkarlens hatt
Författare: Tove Jansson
Språk: Svenska
Sidantal: 158
Serie: Mumin #2
Förlag: Alfabeta
Format: Kartonnage
Utgiven: 2010 (original 1948)
Handling: ”En vårdag bestämmer sig Mumintrollet, Snusmumriken och Sniff för att ge sig ut i världen och hitta på något ovanligt. Uppe på en bergstopp hittar de en hög, svart hatt. Och det är inte vilken hatt som helst. Allt som läggs i den förvandlas! Ett äggskal blir till fem små moln som man kan sitta på. Mumintrollet gömmer sig i hatten och förvandlas till ett läskigt spökdjur. Och när Muminmamman råkar tappa en bukett rosa perenner i hatten förvandlas Muminhuset till en djungel. Det blir en underbar och hemsk sommar som aldrig kommer att glömmas i Mumindalen.”
Muminböcker läser jag lite nu som då, har läst alla någon gång i tiderna, men det börjar vara så länge sen redan. Så nu tyckte jag att Trollkarlens hatt var dags. Och jag är ju en muminälskare. Av många orsaker. Mumin är som en del av den finlandssvenska identiteten. Svenskar (från Sverige) kan fråga mig hur jag kan prata så bra svenska om jag kommer från Finland? Jaa, jag är ju finlandssvensk svarar jag. Svensken tittar oförstående på mig och frågar ”Men har du bott i Sverige då?” eller ”Är någon av dina föräldrar från Sverige?”. Då vet man att dom nog inte har någon aning om att det ens finns finlandssvenskar, så jag brukar köra med ”Har du sett på Mumin nångång? Jag är ett mumintroll.” Den informationen brukar räcka iallafall.
Trollkarlens hatt är den bok som jag faktiskt kommer bäst ihåg. Mumintrollet, Snusmumriken och Sniff hittar en svart hatt som de tar med hem till muminhuset. Konstiga saker börjar när man lägger någonting i hatten. I denna bok får man stöta på två roliga figurer, Tofslan och Vifslan (därav valet av dagens kaffemugg som ni ser, samlar på Arabias muminmuggar). De kommer släpandes med en kappsäck, med någonting gömt inuti den…
När man läser Muminböcker får man en såndär speciell känsla. Vid första anblicken är det som om man läser en vanlig saga för barn. Men när man lite börjar läsa mellan raderna, och fundera lite noggrannare, så märker man att det finns en hel del mörker i dessa böcker. Mårran; är hon ensamheten eller är hon fienden? Hela mumindalen är en vacker, idyllisk värld, men det är också en värld som ständigt hotas av något.
Karaktärerna är så välgenomtänkta och roliga. Många av dom är väldigt vresiga och tillochmed bittra, härligt att det också vågar finnas sånt, inte bara puttenuttiga karaktärer som är söta och glada hela tiden.
Mitt favoritstycke i boken var festen som de har i slutet när Muminmammans väska blev hittad. Dessutom var det jättefina teckningar. Hemulen är min nya favoritkaraktär, han var underhållande.
Sniff tittade på dem och konstaterade att de var mycket mindre än han själv. Då kände han sig vänligare och sa nedlåtande:”Hej. Roligt att se er.””Tacksla detsamsla!” sa Tofslan.”Kokslar ni kafsla?” undrade Vifslan.”Vad sa de nu?” frågade muminmamman.”De är hungriga”, sa Hemulen. ”Men de tycker fortfarande inte att Sniffs utseende är något till komma med.”
Det förekommer en hel del finlandismer som ”tuppapper” och ”tippa”. Tuppapper betyder toapapper och tippa betyder fågel. Alla sånadär små detaljer gjorde att man kände sig som hemma när man läste boken. Jag har funderat en hel del på var Mumindalen ”befinner sig”. I boken ”Trollvinter ”får man bilden av att Mumindalen de fakto är på Nordpolen. Kanske, kanske inte.
Jag skulle vilja haft mera kött på benen med alla möjliga detaljer, så som hur köper de saker? (valuta) Var köpte Snusmumriken sin munharmonika? Om han inte köpte den, var tillverkas sådana? Finns det mumintroll i hela världen eller bara omkring Mumindalen? Om de inte har TV, hur kunde Mumin veta vad Tarzan var för något (han lekte Tarzan en gång)? Om Mumin läste boken om Tarzan, hur har den boken kommit dit? De får dagstidning, vem trycker den någonstans? Om Muminmamman lagar pannkakor eller plättar så behöver hon t.ex. mjöl, vem fixar mjölet? Hur förökar dom sig, lägger de ägg? Hur får dom tag i kaffe? Kanske saker ska lämnas åt fantasin. Som barn tänker man ju inte på detdär, men som vuxen gör man det.
Men iallafall: Jag älskar mumin! ”Sent i november” är nog min favorit av dem alla.
Betyg:
april 8, 2015 kl. 14:45
Kategori: Bokrecensioner
8 Kommentarer
Tisdag betyder Top Ten Tuesday, som ni redan vet. Denna vecka ska vi lista: Top Ten Characters You’d Like To Check In With (meaning, the book or series is over and you so just wish you could peek in on the ”life” you imagine they are leading years down the line after the story ends). Det finns ju så otroligt många! Men försöker mig på 10 stycken.
1. Cath från Fangirl. Hur går skrivandet, har hon kanske gett ut någon bok, är hon ihop med Levi?
2. Hermione från Harry Potter-böckerna. Vad jobbar hon med? Högt uppsatt på trolldomsministeriet? Rektor på Hogwarts? Är hon ihop med Ron?
3. Rebecka Brandon (Bloomwood) från Shopaholic-böckerna. Bor familjen i London? Hur har Minnie blivit nu när hon är lite äldre? Shoppas det ännu lika vilt?
4. Lou från A spring affair. Hur rullar businessen på? Är hon ännu kompis med Debbie?
5. Nick från Gone girl. Vad gör han nuförtiden? Vem är han ihop med?
6. Eve från A winter flame. Hur går det med julparken? Har hon barn?
7. June från Legend-trilogin. Jag behöver veta allt. Hur gick det sen?
8. Cadence från Kanske är det allt du behöver veta. Hur mår hon egentligen? Hur ser det ut på ön?
9. Britt-Marie från Britt-Marie var här. Städar hon ännu med bikarbonat? (dum fråga, klart hon gör).
10. Harry Potter. JAG MÅSTE FÅ VETA. Vad gör han nuförtiden?
april 7, 2015 kl. 13:44
Kategori: Top ten Tuesday
8 Kommentarer
..som man gått och grubblat på i ÅR nu. Jag har funderat och funderat. Det var en bok jag läste om och om igen när jag var kanske 8-9 år. Men kunde inte minnas vad den hette, och har inte hittat den i gamla gömmor och lådor. Kanske försvunnit i någon flytt. Men idag, slog det mig plöstligt, som en blixt från klar himmel, haha. ROSALI. Det är alltså fråga om Rosali-böckerna av Kerstin Sundh. När jag googlade lite såg jag att det fanns åtm. 3 böcker i serien, men jag hade bara en, som jag tyckte väldigt mycket om. ”Ingen är som Rosali” hette den. Nu vill jag väldigt gärna ha ett exemplar.
Det var svårt att hitta vettiga bilder på omslagen, så dessa bilder på de finska översättningarna får duga. Har ni hört talas om dessa?
Titlarna är då alltså ”Ingen är som Rosali”, ”Rosalis hus” och ”Är det sanning, Rosali?”.
Märkte också under mitt googlande efter mysteriet med Rosali att det är Kerstin Sundh har gjort böcker till skolor, då min första läsebok i skolan var Leos bok. Minns det som igår. Det fanns alltså Olas bok, Elsas bok och Leos bok, beroende på hur bra man var på att läsa. Kerstin Sundh, du inspirerade mig till att läsa. Tack.
april 6, 2015 kl. 19:10
Kategori: Böcker
4 Kommentarer
Titel: Den grymmaste månaden
Författare: Louise Penny
Språk: Svenska
Sidantal: 471
Serie: Armand Gamache #3
Förlag: Wahlström & Widstrand
Format: Inbunden
Utgiven: 2013
Handling: ”Det är långfredag i den kanadensiska byn Three Pines. Men medan vårsolen skiner väntar någon på att mörkret ska lägga sig. Planen är att väcka liv i de döda genom en seans, men någonting går alldeles fruktansvärt fel … kommissarie Armand Gamache anländer till en oerhört besynnerlig och gåtfull brottsplats. I ett gammalt övergivet och förfallet hus verkar någon bokstavligt ha skrämts till döds. Ska detta räknas som en naturlig död, eller rör det sig i själva verket om ett mord?
Inte heller underlättas kommissariens arbete av att det finns krafter i hans egen grupp som är ute efter att förråda honom. Hur långt är de egentligen beredda att gå för att få honom på fall? Det här är ett fall som tvingar kommissarie Gamache att möta sina inre demoner i lika hög grad som de i den tillsynes så fridfulla lilla byn, där relationer kan visa sig vara mycket farligare än de verkar vara.”
Det var så roligt att återbesöka byn Three Pines, och såklart Armand Gamache. En karaktär man bara måste gilla. ”Den grymmaste månaden” utspelar sig på påsken, så jag passade på att läsa den under rätt högtid förstås.
Gamache kallas tillbaka till Three Pines för att utreda vad som egentligen hänt då en person dött i en seans, som hållts i familjen Hadleys gamla hus. Dött av skräck, närmare bestämt. Gamache vet dock att det krävs lite mer än så fär att dö…
Mordets upplösning var kanske lite för enkel, samtidigt som det fanns väldigt många som hade motiv till mordet så det gick inte att lista ut vem. Väl i slutet gjorde Gamache en riktig ”Poirot”, ni vet, kallar till sig alla och redogör var och ens roll i mordet. Såna slut är alltid bra tycker jag.
Den personliga vendettan mot Gamache skulle ha kunna varit lite livligare. Sen igen, sådant förväntar jag mig inte när jag läser Louise Pennys böcker heller. Cozy mysteries brukar vara rätt så lugna, även denna.
Favoritkaraktär? Ruth Zardo. En whiskeydrickande, bitter gammal dam. Hon är oartig, fräck, och samtidigt så himla intressant. Hon har ett skal som hon håller hårt runt sig, jag känner att det kommer nysta upp sig mera om henne i senare böcker.
Stämningen i boken är precis rätt som vanligt, man får återse gamla bekanta, äta hummersoppa på Olivers bistro och besöka Myrnas bokhandel. Louise Penny lyckas alltid fånga in mig genast, och jag hade svårt att sluta läsa när jag en gång plockat upp boken. Vill ni läsa en bra, mysig, vårig deckare? Läs denna.
Betyg:
kl. 07:50
Kategori: Bokrecensioner
2 Kommentarer
