Tvilling-böckerna av Francine Pascal

Vi är många som läste Tvillling-böckerna som unga tjejer. Det går inte att inte tala om Tvilling-böckernas succé när vi närmar oss en analys: sedan 1983 skapade Francince Pascal, tillsammans med en drös med spökskrivare, minst 181 böcker. I Sweet Valley-universumet ingår bokserierna Småtvillingarna (Sweet Valley Kids), Tvillingarna, The Unicorn Club, Tvillingarna på Sweet Valley High (Sweet Valley High), Sweet Valley High: Senior year, Sweet Valley Saga, Elizabeth, Sweet Valley University och olika såkallade ”superutgåvor”.

Sweet Valley Kids / Småtvillingarna


Sweet Valley Twins / Tvillingarna

Sweet Valley Twins Special Edition


The Unicorn Club (finns inte på svenska)

Sweet Valley High / Tvillingarna på Sweet Valley High

Sweet Valley Saga (finns två delar på svenska, tror jag, de handlar om de äldre i tvillingarnas släkt)


Sweet Valley High: Senior year (finns inte på svenska)


Sweet Valley University


Elizabeth (finns inte på svenska)

Efter dessa långa och slingriga bokserier utkom även Sweet Valley Confidential och The Sweet Life där tvillingarna är 10+ år äldre. Dessa har fått väldigt mycket kritik av Sweet Valley-fansen och dessutom är det de första böckerna som skaparen, Francine Pascal, skrev alldeles själv.
Spökskrivare skötte jobbet under bokseriens gång. Den vanligaste pseudonymen var Jamie Suzanne och bakom namnet dolde sig minst fyra olika personer. Pascal bestämde hur berättelserna skulle förlöpa och författaren skrev enligt Pascals direktiv.

Utöver böckerna har det också skapats tv-serier och sällskapsspel. Det senaste tillskottet är grafiska romaner:

Den svenska utgivningen på B. Wahlströms blandade friskt om bland böckerna, de följer inte alltid samma numrering och ibland kunde en ”vanlig”, numrerad, tvillingbok på engelska sidan landa i ett större, fristående och onumrerat format här, till exempel:

(Onumrerad på svenska, 101 på engelska)

(Nummer 5 på engelska, nummer 4 på svenska)

Nu har vi utrett omfattningen av denna gigantiska bokserie och kan fokusera på innehållet. Böckerna följer inte någon ”logisk” tidsordning, t.ex. utspelar sig Tvilling-böckerna under deras år i sjätte klass, oavsett hur lång tid som förlöpt. Francine Pascal gör ett genidrag med sina karaktärer: tvillingarna är definitionen på ond och girig vs. god och givmild. Jag har länge grubblat över varför just tvillingarna blev så populära böcker. De är inte särskilt spännande, de är inte alltid helt logiska i sin händelseutveckling och karaktärerna är rent ut sagt stereotypiska, men är det inte just därför de gick hem hos de unga läsarna? Genom att göra tvillingarna blonda, vackra, amerikanska och förmögna (det sägs inte rakt ut, men de har för sjutton en pool och deras föräldrar har välbetalda yrken, även om de inte är miljonärer) görs läsningen lockande.
Jessica Wakefield hör till den populära klubben ”Enhörningarna” och gillar pojkar, kläder, skvaller och smink, medan Elisabeth Wakefield gillar läsning, använder praktiska kläder, har ordning och reda och är redaktör för skoltidningen ”Sexorna”.

Deras motsatser är skrattretande osannolika och blir snudd på karikatyrer men det är just detta som det mesta av händelsebygget baserar sig på. Jessica är impulsiv och slarvig med veckopengen och Elisabeth är eftertänksam och sparsam. Många gånger får jag känslan av att tvillingarna är varje ”tweens” två personligheter i strid: den änglalika, ordentliga flickan som vet vad som kanske är det rätta men som motarbetas av den impulsiva djävulska flickan som faller för frestelser. De mesta av berättelserna bygger på just motsatserna. Jessicas svagheter är svagheter som unga känner igen. Hon kan vara avskyvärd mot sin syster men ändå finns där en stark igenkänning, många av Jessicas misstag är sådana läsarna själv råkat ut för och även om de inte råkat ut för exakt samma sak så kanske de känner igen dilemmats tankegångar.

Jessica är på flera sätt också den som tonåringen ville vara: tillhöra en exklusiv klubb (hur många tjejer har inte haft diverse klubbar och ”klickar” under skoltiden?), ha snygga kläder och vara modig och extrovert. Elisabeth sitter på andra sidan axeln och säger ”spara veckopengen, det är inte värt den där snygga tröjan”. De flesta berättelser slutar med att Jessica gjort fel och Elisabeth gjort rätt. Dessutom hamnar Elisabeth ofta offra sig för sin syster. Jessica lovar att bara låna Elisabeths tröja eller örhängen men lämnar inte tillbaka dem. Oftast frågar hon inte ens om lov. När hon väl försöker göra det rätta ställer hon oftast till det och behöver Elisabeths hjälp, som alltid fromt offrar sin tid och energi på att reda upp efter Jessica.

Många har en relation till Tvilling-böckerna, vars styrka är att nå den stora massan i sitt relativt enkla och relaterbara upplägg. De har inte åldrats särskilt väl, bland annat förekommer sexism och fat-shaming så att det skräller om det (en hel bok handlar om hur en tjej är för ”fet” och tvillingarna uppmuntrar henne att banta). Överlag innehåller de episoder som inte skulle ses på med blida ögon idag, så som det är med många äldre böcker. Tvillingarna skrev på 80-90-talet och det är som vi vet en tid då, särskilt flickor, skulle vara ljusa, smala och inte ta för mycket plats. Mångfald i dessa böcker finns inte, allra minst olika sexualiteter. Jag tycker dessutom att tvilling-böckerna bidrar till den romantiserade bilden av USA, där alla är framgångsrika, söta och har det ekonomiskt bra ställt. Det är i och för sig inget fel på det, litteraturen är till för att få oss att drömma och fantisera. Eftersom böckerna lästes så flitigt fanns det uppenbarligen ett sug efter den här typen av böcker, där allt är nästan perfekt och problemen med kompisar, syskon, skola m.m känns nära en själv. Hela konceptet med att ha numrerade böcker och samma layout gör det ännu roligare att läsa och hålla reda på vilka böcker, eller numror, man hade läst. B. Wahlströms röda ryggar levde ännu gott när tvilling-böckerna var hetast i hyllan, men småningom in på 00-talet tappade de popularitet och rödryggarna avvecklades 2012.

Det finns ändå ett nöje i att läsa Tvilling-böckerna idag, främst för barndomsnostalgi men också för att det är intressant att blicka tillbaka till en tid då saker var (eller kändes) lättare. Inga smarttelefoner och begränsat vad man kunde göra på en dator. Jag får hela tiden känslan av att ungdomar var mer kreativa med sin fritid förr; de uppfann tillfälliga jobb om de behövde extra pengar (sålde bakverk, barnvaktade etc.), de hade klubbar, ordnade evenemang och läste fler böcker (inte alla men många). En tid då möjligheterna kändes oändliga eftersom man inte jämförde sig på samma sätt med andra och ingen blev konstant matad med fakta, bilder, reklam och videon. Fantasin flödade bättre!

Vad är er relation till Tvillingarna?

oktober 5, 2023 kl. 11:06
Kategori: Böcker