Musan – Jessie Burton
Titel: Musan
Originalets titel: The Muse
Författare: Jessie Burton
ISBN:9789177016014
Sidantal: 480
Förlag: Modernista
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2017
Handling: ”England, 1967. Odelle Bastien har haft svårt att etablera sig i London sedan hon flyttade från Trinidad fem år tidigare. Men plötsligt har hon erbjudits jobb som sekreterare till den glamourösa galleristen Marjorie Quick.
Genom Marjories vänskap blir Odelle medveten om potential hos sig själv som hon inte trodde fanns. Ändå förblir Marjorie ett mysterium. Och i ännu högre grad när ett stort, försvunnet konstverk – som också det döljer en hemlig berättelse – en dag levereras till galleriet.
Spanien, 1936. Olive Schloss, dotter till en berömd konsthandlare, är en ung kvinna som på allvar börjat utforska sina ambitioner. Till hennes familjs sköra paradis anländer en dag den revolutionäre konstnären Isaac Robles och dennes halvsyster Teresa – med explosiva, förödande konsekvenser.
Musan är en roman om två kvinnor i olika tider. En mästerlig, uppslukande historia om ambitioner, identitet, kärlek och besatthet”
Det här är tredje boken av Jessie Burton jag läser, och visst är den bra. Hennes senaste bok ”Bekännelsen” är definitivt hennes starkaste, och jag tror jag kommer läsa flera fullpoängare av henne ännu. ”Musan” har alla de rätta ingredienserna, men Burton lyckas inte riktigt knyta ihop det.
Boken följer två kvinnor i olika tidsåldrar. Odelle Bastien år 1967 i London och Olive Schloss i Spaninen 1936. Odelles kapitel var så välskrivna att jag blev snudd på frustrerad då jag behövde byta till Olive. Främst tycker jag att skildringen av 60-talets London var betydligt mer spännande än 30-talets Spanien. Olive bor i en välbärgad, engelsk familj, som bestämt sig att slå sig ner ute på vischan i Spanien. Hennes värld krockar med lokalbefolkningen och tjänstefolket. Hennes far, konsthandlare, blir intresserad av Isaac Robles tavlor, Isaac blir också grovt insyltad i familjens angelägenheter tillsammans med sin syster Teresa. Tyvärr lyckas inte Burton få mig intresserad av de här karaktärerna. Det blir ganska rörigt och till slut blir jag osäker på dynamiken i förhållandena. Det gör att mycket av berättelsens viktiga händelseutveckling och relationsdrama går om intet.
Odelles utveckling är däremot mycket intressantare. Hennes chef, Majorie, är fantastiskt beskriven. Återhållsam, mystisk, tilldragande och karismatisk. Väldigt hemlighetsfull. Ju mer Odelle lär känna Majorie desto mera växer fascinationen. Majorie har också en hel del hemligheter. Odelle försöker utveckla sitt författarskap och Majorie blir nästan som en mentor för henne.
Det som binder de båda berättelserna är konsten. Mer än så vill jag inte avslöja. Odelle och Olive har vissa saker gemensamt, och dessa klarnar under historiens gång. Jag älskar hur Burton beskriver tavlor och hon är en mästare på att skildra starka och intressanta kvinnor.
Mycket konst och relationsdrama i ett mycket välskrivet verk, även om handlingen inte riktigt nådde ända fram. I väntan på följande roman av Jessie Burton.
Tidigare läst av författaren:
Betyg:
