Enklav – Ann Aguirre


Titel:
Enklav
Författare: Ann Aguirre

Språk: Svenska
Sidantal: 246
Serie: Razorland #1
Förlag: Modernista
Format: Inbunden
Utgiven: 2015

Handling: “New York ligger i ruiner. Större delen av invånarna utplånades för länge sedan av pesten. En del av de överlevande sökte sig ner under jord och här lever de kvar i olika enklaver. Men i tunnlarna utanför deras befästningar lurar fasansfulla varelser i mörkret – missfoster som livnär sig på ­människokött. Sällan får någon i enklaven uppleva sin tjugoårsdag.

När Spadertvå fyller femton genomgår hon blodsriten som förvandlar henne till jägarinna. Hon paras ihop med Tålig, en ­jägare i hennes egen ålder som bodde ovan jord när han var liten. Snart upptäcker de att den närmaste enklaven helt har utplånats av missfostren, men de äldste vägrar att tro på dem. I stället förvisas Spadertvå och Tålig från enklaven för all framtid och tvingas söka sig ovan jord.

Nu måste flickan som fötts i mörkret överleva i dagsljuset – vägledd av Tåligs vaga minnen av en stad som nu endast befolkas av några få farliga gäng. Deras enda chans att överleva är att söka sig norrut, till en trakt Tåligs far en gång brukade berätta om, en paradisisk plats där människor kunde leva i fred. Existerar den verk­ligen? Och kommer i så fall deras mod och jägarskicklighet räcka till för att besegra alla faror på vägen?”

Jag hade inga förväntningar när jag börjde läsa boken, vilket jag tror gav boken en fördel. Boken är uppdelad i två delar, första delen utspelar sig nere under jorden och del två utspelar sig ovan jord. Spadertvå blir väldigt förvånad över sitt första besök utanför tunnlarna. Regnet skulle ju göra ont? Det går upp för Spadertvå att ledarna i underjorden har ljugit om en hel del och hela hennes verklighet ifrågasätts. Missfostren tycks finnas överallt och ingen vet någonting om dem egentligen.. Blir de smartare, blir de flera?

Det är en riktigt bra dystopi, en framtida apokalyptisk värld. Gillar man sådant ska man plocka upp denna bok! Jag tycker att jag inte att lärde känna huvudkaraktären (eller egentligen alla karaktärer faktiskt) tillräckligt bra, men jag tyckte om att boken hade ganska högt tempo och jag hade svårt att lägga den ifrån mig. Jag var väldigt inne i deras äventyr, det var lätt att leva sig in i boken. Boken är lite rå ibland, jag satt och åt lunch mitt i en väldigt detaljerad döda-missfoster-scen, inte alltid den bästa kombon. Vill gärna läsa del två.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Betyg:


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *