Varför måste man äga böcker?

En tanke som slått mig många gånger. Det där krypande behovet att behöva äga en bok. Många böcker. Irritationen om man inte får samma format på alla böckerna i en serie.
 
Visst är det fånigt egentligen. För hur många av oss, med handen på hjärtat, kan säga att vi läser om våra böcker? Väldigt få. Ändå finns känns det som att de måste finnas där i hyllan. Man vet att de väntar snällt, tills man känner för att plocka upp dem igen. Hyllan blir överfull och folk frågar hur jag har råd att köpa så mycket böcker. Men det roliga är ju, att när bokbehovet ökat så har andra köpbehov minskat. Som kläder, smink, inredning eller annat som jag satte mycket pengar på förr. Jag röker inte, dricker sällan alkohol och föredrar ett ganska stillsamt liv. Här i Finland kostar ett paket cigaretter i medeltal över 5€. En pocketbok kostar 5,50€ på Adlibris. Så ja, alla sätter vi våra pengar på det vi tycker om.
 
Det är roligt att köpa både nya och gamla böcker. Euforin som infinner sig när man sliter upp ett bokpaket man hämtat på posten! Man måste känna, klämma och sniffa på böckerna en god stund före man gör någonting annat överhuvudtaget. Sen vill man läsa alla på en gång, nu genast. Tills man inser att man faktiskt inte kan, utan måste börja i någon ända så att säga. Men böckerna är då i säkert förvar hemma hos en själv, man behöver inte bli orolig att man ska bli utan ett exemplar för att den plötsligt sålt slut (det har hänt, och det var en mardröm).
 
Att köpa begagnade böcker är också superroligt. Man kan hitta allt mellan himmel och jord, riktigt sprillans nya olästa böcker, eller gamla tummade exemplar. Ibland när jag plockar upp en gammal bok funderar jag på vem som har ägt den, när hon/han läste boken (om personen läste den) och hurdant liv förra ägaren levde. Jag har fyndat gamla klassiker från min barndom som jag älskar, jag har hittat böcker jag just planerat beställa (och slapp därmed mycket billigare undan) och jag har upptäckt nya favoritböcker jag aldrig ens hört talas om innan. Roligt är det också att hitta böcker till boksamlingarna, så som Agatha Christie deckare och rödryggade B.Wahlströms.
 
Men jag undrar, varför måste man äga böcker? Hur kan känslan bli så stark hos oss boknördar? Varför lånar vi inte bara böckerna om vi läser dem en gång? (det gjorde jag nyligen, och det kändes faktiskt helt okej). Ändå känner jag mig lite fånig och girig när jag samlar på mig så många böcker. Jag borde låna böcker oftare. Mycket oftare..
 

10 kommentar på “Varför måste man äga böcker?”

  • MonsterSteffa skriver:

    Jag har funderat på det där en hel del också.
    Varför jag inte lånar böcker beror på att jag känner sådan tidspress att jag inte klarar av att läsa boken, såvida jag inte lånat av vänner och familj.
    Jag äger allra mest bokserier, Harry Potter, Sanningens Svärd, En prinsessas dagbok, Sagan om isfolket osv.
    Dessa böcker läser jag om! Förutom Sanningens Svärd som jag inte har läst ut än (alla böcker hade inte släppts när jag lånade dem på bibblan, så har väntat till alla skulle släppas… och nu saknar jag bok 16, tror det var den boken jag läste till).

  • A ROOM OF MY OWN skriver:

    somliga böcker gör det mig inget att låna. men väldigt många vill jag äga. och precis som du säger kan jag hellre dra in på annat. inget går upp emot att packa upp bokpaket! böcker är en aldrig sinande källa till glädje!

  • A ROOM OF MY OWN skriver:

    det känner man ofta på sig… eller också lånar man först och köper sen

  • Malin skriver:

    Jag har precis som du funderat en hel del över det här, och jag kom inte fram till något bra svar. Så det var en av de drivande anledningarna till att jag gav mig själv ett köpstopp på prov, bara för att se hur det skulle gå. Hittills är jag ganska nöjd 🙂

    • Sandra skriver:

      Vad duktig du är! Jag hade förra året ett ganska långt köpstopp som jag läste lite hyllvärmare. Men nu utkommer det så mycket bra böcker i vår att jag nog inte kan hålla mig..

  • Hanna skriver:

    Väldigt intressant och väldigt sant haha! Får dock ge mig själv en liten klapp på axeln för att jag är en ordentlig omläsare.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *