På sätt och vis gjorde jag både och när jag lät Jackson Rutledge bli min älskare. Jag kan inte säga att jag inte blivit varnad.

Två år senare kom han tillbaka och stegade rakt in i en förhandling som jag arbetat hårt med. Under handledning av Lei Yeung, en av de skarpaste affärskvinnorna i New York, hade jag snappat upp ett och annat sedan Jax försvann. Jag var inte längre den unga kvinna han en gång lärt känna, men han hade inte förändrats alls. Till skillnad från förra gången våra vägar korsades visste jag precis vad jag kunde förvänta mig, och hur beroendeframkallande hans beröring kunde vara.

Den inre cirkeln av glamour, sex och privilegier var Jax lekplats – men nu kunde jag spelets regler. I den stenhårda affärsvärlden är det bara en sak som gäller: Håll dina fiender nära och dina före detta älskare ännu närmare …”

Handlingen lät riktigt intressant, det var därför jag klickade hem den på bokrean. Men tyvärr var den en besvikelse. Det finns så mycket jag stör mig på att det är svårt att läsa ut den, det gick bara trögare och trögare. Översättningen till svenska känns väldigt klumpig och lite fel översatt på sina ställen, jag brukar inte ens reagera på det men nu märkte jag att vissa saker lät lite konstigt.

 

Huvudkaraktärena Gia och Jax kan jag bara inte tycka om. Gia sa åt Jax att hon ville veta att han är seriös före dom hoppar tillbaka i sängkammaren igen, dock behövde han bara visa sig på hennes familjs restaurang så var allt bra igen ungefär. Skulle inte Gia vara en självständig powerkvinna? Jax hade ju svikit henne ordentligt två år tidigare, men det var tydligen snabbt glömt.. Och Jax verkar som en högdragen snobb med ett alltför stort ego. Det är ju sexigt med självförtroende, men jag fick känslan av att det var lite i överkant. På något sätt kändes det som man läste så på ytan att man inte lärde känna karaktärerna ordentligt.

 

Storyn är inte heller så intressant. Det handlar lite om Gias jobb och Gias chef, Gias familj och Jax familjeproblem. Ingenting spännande. Det stör mig också att han alltid måste kalla henne ”Baby” hela tiden. Men ja, man kan ju faktiskt inte gilla alla böcker, gick på en nit denna gång.