Det är inte jag, det är du – Mhairi McFarlane
Titel: Der är inte jag, det är du
Författare: Mhairi McFarlane
Språk: Svenska
Sidantal: 494
Förlag: Harper Collins
Format: Pocket
Utgiven: 2014
Handling: ”Så här gick det till: Jag friade. Paul sa ja. Sedan tog livet en helt annan vändning.
Delias och Pauls äktenskap som kraschade totalt var något som berörde mig. Jag var så himla arg på Paul! Att hitta sig själv och vem man är efter ett 10 år längt förhållande är något jag tror många kan känna igen sig i. Delia packar sitt pick och pack och drar till London till hennes bästa vän Emma, där hon försöker starta om sitt liv igen.
Vill du ta en modern, lättsam och rolig chic-lit så ska du definitivt plocka upp denna. Jag har beställt en annan bok av författaren för att jag gillade språket!
2 Kommentarer
Snowglitters julkalender – lucka 18 – Böcker jag läst (och gillat) men inte minns längre
Det är antagligen omöjligt att komma ihåg alla böcker man läst, när man läser mycket. Vissa ger ett större intryck än andra. Jag förvånas över att flera böcker jag gett gott betyg åt helt har fallit ur minnet. Jag undrar vad det beror på, är det de yttre omständigheterna (stress, oro, okoncentrerad etc.) som gör att man glömmer eller är det att boken inte gjorde tillräckligt intryck? De här böckerna tyckte jag om, men minns inte längre:
Visst blir jag en aning förvånad när jag plockade ut några som jag minns väldigt dåligt. Särskilt Fejk, som jag tyckte var otroligt spännande, men som jag nu inte minns annat av än att berättelsen gick baklänges.
Titta in imorgon igen för följande lucka här på bloggen!
0 Kommentarer
Unpopular opinion: jag gillar inte ljudböcker
Jag har flera gånger försökt att ge ljudböcker en chans, senast blev det Spöket på Canterville av Oscar Wilde. Eftersom jag inte är en van lyssnare så valde jag en lite kortare bok. Jag tror att sagor/barnböcker i form av ljudbok kan fungera för mig eftersom texten är så pass kompakt. Men en skönlitterär roman, på säg 400 sidor som ljudbok? Det känns ganska tungt. Även om jag kan läsa en 400 sidors bok så känns ljudboken lång. Jag vågar väl påstå att jag läser snabbare än jag lyssnar, men det är inte bara tid det handlar om.
Ljudböcker kan man lyssna på medan man ”gör annat”, det låter ju smidigt? Men sanningen är att jag zonear ut allt för lätt. Medan jag diskar så börjar tankarna vandra och jag har plötsligt missat något av boken eller så har jag själv för högt oljud med något och missar en rad dialog. Ska jag backa, och hur långt? Egentligen tycker jag det är rätt så skönt att inte lyssna på något hela tiden. Allting måste inte vara tidsoptimerat in i det sista, jag oroar mig stundvis för att vi människor är så upptagna och småstressande konstant att vi känner att vi inte kan bara diska, utan att det är bäst att alltid slå två flugor i en smäll. Många tittar på film eller serier men har telefonen i handen största delen av filmen. Mår vi bra av det? Ser vi verkligen filmen?
Ett annat problem jag har är uppläsaren, som jag har förstått spelar en enorm roll i hur man sugs in i berättelsen eller inte. Men när jag läser en bok har jag min egen berättarröst och därmed ett problem mindre. Nästan alla ljudböcker jag har provat på har haft irriterande uppläsare. Antingen är de för monotona och dialogerna flyter samman, vem talar nu? Är det hon eller han…eller så gör de allt för stora förändringar i rösten när de läser i dialog, såpass att det kan låter överdramatiskt, pinsamt eller totalt FEL. Uppläsaren kan bedöma att personen låter snorkig, när den egentligen ska låta glad t.ex. Mycket av läsning handlar om den egna uppfattningen om karaktärerna och helheten, vilket jag tycker jag går miste om i ljudböcker. Tvärtom serveras ljudboken för mig, färdigtuggad.
Slutligen ser jag böcker som ett fysiskt föremål, en artefakt, något jag samlar på och känner på. Hur jag uppfattar boken påverkas av den fysiska boken, på gott och ont. Ljudboken erbjuder bara berättelsen utan sitt hölje. När jag läser ett tummat exemplar av en secondhandbok eller en ny sci-fi bok med något snyggt under omslagspappret – det är saker jag aldrig får uppleva med ljudboken.
Jag vet inte om jag ännu behöver nämna att förlagen börjar satsa på renodlade ljudboksmanus, det skrev jag om för en tid sedan, samt att författare inte får skäliga och/eller oklara inkomster från ljudböckerna. Plattformarna är många, branschen har växt snabbt och jag vill se att författare ska få pengar motsvarande arbete. Ljudböcker når ut till fler, men om pengarna de håvar in är mindre så går det kanske ut på ett? Vi som konsumenter har också ett ansvar för vad vi konsumerar och därmed understöder. Författarna själva vågar sällan uttala sig särskilt mycket om ljudbokens problematik eftersom de också på ett vis blir beroende av det, det är där massan ligger. Så här står det i en artikel från Sveriges Radio: ”Exakt hur mycket en författare får betalt för en strömmad ljudbok beror på författare, förlag och strömningstjänst – och avtalen är hemliga.” Tipsar även om denna artikel från Svenska Yle: Kolumn: Hundratusentals böcker för priset av en kaffe och en bulle? Nej tack!
Jag känner till ljudbokens fördelar, men vill gärna lyfta denna (inte så populära) åsikt 🙂 Jag kan väl inte vara den enda? Läsglädje till er, oavsett hur ni tar del av litteratur!
3 Kommentarer
Jag klarade det inte!
0 Kommentarer
De 8 bästa böckerna jag läste 2023
Det var som vanligt svårt att välja sina bästa böcker från det gågna året. De böcker som lämnat ett stort avtryck både under och efter läsningens gång ser ni på bilden ovanför. Det slog mig att alla dessa böcker på olika sätt inte befinner sig i vår samtid. Om uträkning av omfång 1 är visserligen rätt ny men i berättelsen får vi veta att tiden hakat upp sig. Jag antar att jag har en boksmak, efter Salinger och Yates blev jag ännu mer intresserad av amerikanskt mid-century. Hoppas ni får något boktips härifrån!
0 Kommentarer
Snowglitters julkalender – lucka 12 – Thriller/spänning för mörka vinterkvällar
Thriller/spänningsgenren går mycket i perioder för mig, ibland läser jag flera på raken och sedan kan jag överge dem helt. Under åren har det ändå blivit en hel del favoriter som jag täntke tipsa om. Samtidigt kan jag avslöja att jag är väldigt kräsen med just den här genren – jag avskyr råa mord, vältrande i elände eller alkoholiserade poliser med en trasslig bakgrund. Bara trist!
Nattfilm av Marisha Pessl. ”Skräckfilmsregissören Stanislas Cordova har inte synts offentligt sedan 1977. För fansen är han en mörkrets överstepräst, onåbar och gåtfull. När hans dotter Ashley Cordova hittas död framställs händelsen som ett självmord, men journalisten Scott McGrath anar oråd och börjar gräva i vad som har hänt. Förra gången han försökte närma sig familjen slutade det i en privat katastrof. Nu sugs han återigen in i en jakt som för honom allt längre in mot det kraftcentrum
som är Stanislas Cordova. Bilder, illusioner, speglar: varje gång han fått upp en dörr tycks den smälla igen bakom honom … Scott har redan förlorat allt och det enda som kan ge honom upprättelse är att få reda på sanningen. Även om det kräver att han möter sitt eget mörker.”
Böckerna om Mr. Ripley av Patricia Highsmith. ”Tom Ripley inleder sin brottsliga bana i En man med många talanger av en ren slump. Han får i uppdrag att resa till Europa för att övertala en ung man att återvända till föräldrahemmet. När tillfälle ges att utnyttja den unge mannen och framför allt hans pengar tvekar inte Tom och därmed är klassisk romanfigur född.”
De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton. ”Evelyn Hardcastle kommer att bli mördad – igen – på den fest som hennes föräldrar anordnar. Hon har redan blivit mördad ett antal gånger gånger, och varje gång är Aiden Bishop för sent ute för att rädda henne.
Det enda sättet för Aiden att bryta cirkeln är att komma på vem mördaren är. Men varje gång dagen börjar om på nytt vaknar Aiden upp i en annan gästs kropp. Och någon är i desperat behov av att hålla honom kvar för evigt på Blackheath.”
Titta in imorgon igen för följande lucka här på bloggen!
2 Kommentarer
Snowglitters julkalender – lucka 11 – Böcker jag läste när bloggen startade 2014
Jag kan inte riktigt begripa att jag har bloggat i 9 år och hur mycket som har hänt sedan dess. Lässmaken framför allt! Jag undrar hur min läsning kommer att påverkas om ytterligare 10 år. Det är spännade att tänka på. Jag tror inte min smak kommer att göra lika stora hopp som 2014 till 2023, eftersom jag 2014 relativt nyligen upptäckt läsglädjen efter många års paus. Jag var inte lika van att läsa och jag ville läsa böcker som kanske var mer lättsmälta eller riktade till en yngre publik. Som ung vuxen startade jag min läsresa och detta är några av böckerna jag läste i bloggens gryning:
Babbeldrottningen av Meg Cabot. Mitt omdöme 2014 var: ”Den var lättläst, förutsägbar och rolig på sina ställen. En chicklit-bok man gillar men snabbt glömmer. Den skulle varit bättre om händelserna inte alltid var så ”för bra för att vara sant”.” Inte en hit med andra ord. 3/5
Skämmerskans dotter av Lene Kaaberböl. Mitt omdöme 2014 var: ”Jag tyckte mycket om själva historien och karaktärerna kändes äkta. Idén med att någon kan vara en skämmerska är genial. Overall en mysig bok med en magisk historia.” Jag minns faktiskt än idag ”bilderna” jag hade i huvudet när jag läste boken. Den gjorde tydligen ett intryck! 4/5
Häxornas försvarare av Jan Guillou. Jag skrev inget om boken 2014 men jag minns att jag tyckte den var väldigt intressant. Det var första gången jag lärde mig om häxprocesserna på 1600-talet. 4/5
A Winter Flame av Milly Johnson. Mitt omdöme 2014 var: ”Hennes theme park känns magisk och man önskar man skulle kunna besöka den påriktigt. Affärspartnern Jacques är mystisk och man får inte veta så mycket om hans bakgrund före mot slutet av boken, fanns en hel del man inte förväntat sig. Det finns både humor, romantik och sorg i boken och mysfaktorn är hög. Rekommenderar!” Det här var början av min läsresa på engelska och jag minns tydligt den här berättelsen. Numera finns flera av Milly Johnsons böcker också utgivna på svenska. 4/5
Gone girl av Gillian Flynn. Jag skrev inget omdöme 2014 men jag minns tydligt att den gjorde ett starkt intryck. Verkligen spännande! Efter det läste jag även Mörka platser, Vassa föremål och novellen En sån som du. Jag skrev ett kort inlägg om Flynn tidigare. 5/5
Titta in imorgon igen för följande lucka här på bloggen!
0 Kommentarer
Snowglitters julkalender – lucka 3 – Julklappar till bokälskaren (som inte är böcker)
I dagens lucka hittar vi julklappstips för bokälskaren som redan har böcker i mängd och massor, kanske för den man inte riktigt vet vilken bok hen redan har eller skulle gilla. Man kan inte ha för mycket böcker (!), men andra bokrelaterade julklappar slår inte fel till bokälskaren.
Doftljus med ”bokliga” dofter. Perfekt att tända under mörka vinterkvällar, Bokvännen säljer massor av härliga dofter.
Läslampa som går att ladda och kan knipsas fast i pärmen, hittas hos Bokvännen.
Pussel med tema böcker, bland annat det här från Adlibris och Bokvännen.
Bokmärken kan man aldrig ha för många av. Den här fina finns hos Bokvännen.
Snacks-paket för mysiga lässtunder. Välj bokslukarens favoriter att äta under läsningen!
Prenumeration på ”Vi läser”. En julklapp man länge har behållning av.
Bokstöd! Novellix säljer t.ex. fina bokstöd på kända författare, så som Tove Jansson (ovan), Edith Södergran, Jane Austen, Virgina Woolf m.fl.
Kokbok med koppling till litteratur. Det skulle ju inte bli tips om böcker, men en kokbok är en helt annan sak än skönlitteratur 😉 Bland annat ”The Book Lover’s Cookbook” eller varför inte Harry Potter Official Christmas Cookbook eller A Literary Holiday Cookbook: Festive Meals for the Snow Queen, Gandalf, Sherlock, Scrooge, and Book Lovers. Om det är en engelsk kokbok rekommenderar jag också att köpa en liten måttsats med ”cup”-enheter, så behöver man inte fundera på omvandlingen till deciliter.
Titta in imorgon igen för följande lucka här på bloggen!
0 Kommentarer
Tisdagstrion: De längsta böckerna jag läst
Idag hoppar jag på Tisdagstrion hus Ugglan & Boken! Veckans tema är ”de längsta böckerna jag läst”. Där fick jag dubbelkolla lite grann för att minnas hur långa vissa tegelstenar var. Här kommer de iaf:
Harry Potter och Fenixorden av J.K. Rowling, 1,085 sidor
Jag tror ganska många kan kryssa av den här från sina tegelstenslistor, den är visserligen relativt luftig i texten sina 1000+ sidor till trots. Jag läste den för 10 år sedan och minns den faktiskt inte riktigt så bra som jag skulle vilja.
Anna Karenina av Leo Tolstoj, 929 sidor
En av vår tids största klassiker, ibland uppdelad i två band, min version innehöll båda och jag läste hela boken som en helhet. Blandade känslor kring den, men visst hade den fantastiska kvaliteter.
22/11 1963 av Stephen King, 795 sidor
En av de bästa böcker jag någonsin läst. King är förstås en av de största författarnamnen, men för mig var det handlingen som funkade perfekt. Finns det något bättre än när rätt berättelse hittar rätt läsare? Jag tyckte den var så fantastisk att jag inte har vågat läsa om den.
17 Kommentarer
Jag hoppas du också är vid sjön i natt – Larry Silván
Titel: Jag hoppas du också är vid sjön i natt
Författare: Larry Silván
ISBN: 9789188125675
Sidantal: 184
Förlag: Trombone
Språk: Svenska
Format: Danskt band
Utgiven: 2022 (original 1977)
Handling: ”Larry Silván (1955-1976) utgör en kort parentes i den finska litteraturhistorien. Han dök upp från ingenstans, fällde en hård dom över sin samtid, och försvann lika snabbt igen. När dikterna gavs ut postumt var det lite av en sensation. Silváns leverne har visat sig vara lika kompromisslöst som hans dikt. De sista åren i livet, fram till tjugo års ålder, vände han den finska småstadsmentaliteten ryggen och bosatte han sig i ett gammalt torp utanför Ekenäs. Att den fallfärdiga stugan låg intill kommunens soptipp såg han bara som än mer symboliskt. Vid avstjälpningsplatsen skulle han leva med sina katter, umgås med ett fåtal likasinnade vänner och skriva sina blixtrande, oförställda dikter. För vilken bättre plats att meditera över konsumtionssamhällets sjuka kropp än där? Denna volym rymmer ett rikt urval av Silváns dikter, varav några hittills opublicerade. För urval, redaktionell bearbetning, kommentarer och förord står Erik Jonsson. Boken innehåller även tidigare förord av Birgit Kvarnström (den första utgåvan 1977) och Sven Willner (den andra utgåvan 1989).”
Jag brukar väldigt sällan skriva recensioner om poesiböcker, främst för att det är väldigt personligt och vissa tankar vill man hålla för sig själv. Hur någon uppfattar poesi är något som man inte kan förutspå på förhand. Det är mycket som spelar in; humör, språk, utformning, tema, koncentration osv. Det är därmed mycket svårt att ”rekommendera” poesi. Jag hävdar att många läser poesi för snabbt och därför missade det som var bra. Att läsa poesi kräver att du inte skyndar sig, något många inte är så vana med idag. Nåja, till saken!
Larry Silván alltså. ”Jag hoppas du också är vid sjön i natt” är en nyutgåva av Silváns diktsamling som ursprungligen utkom postumt 1977. Silván tog sitt liv som 21 år gammal och levde sista tiden med sina katter vid en avstjälpningsplats. I vanliga fall skulle jag varit tveksam till postum utgivning, ifall poeten verkligen inte velat bli publicerad. I Silváns fall hade han kontakt med förlaget Boklaget innan hans bortgång och hade planer på en bok, som inte blev av.
Jag vill alltid skilja författaren från verket i vanliga fall, i Silváns fall tycker jag hans historia och hans leverne hör till proveniensen, som man skulle säga i Antikrundan. Hans bakgrund, både att han var finlandssvensk från mina egna hemtrakter, och att gjorde vissa normbrytande livsbeslut är något som höjer min läsning till en annan nivå. Det gör att jag förstår dikterna på ett annat sätt än jag annars kanske hade gjort. Det gör att man ser en helhet: författaren och hans dikter, inte bara en bok.
Dikterna är inte perfekta, de är inte sönderarbetade av ett förlag och de är framförallt mycket ärliga. Det gör boken fantastisk. Man känner den råa ytan och hur hans fingrar febrilt, i vissa dikter, skrivit ner rad för rad i långa dikter. Andra är mera välgenomtänkta och begrundade. Att hans sista dikt får inleda den här boken (i de andra två utgåvorna var den dikten sist) skapar känslor. Nu när jag läst både 1977-utgåvan och den här så kan jag konstatera att den här är ännu bättre. Det kan Trombone tacka sin redaktör Erik Jonsson för. Urvalet och följden på dikterna är gjord med stor omsorg. Det som är häpnadsväckande för mig är att jag varje gång blir väldigt berörd när jag läst färdigt, alltid mer än under läsningens gång. Dikterna dyker upp i mina tankar efter läsningens slut. Något i oss människor gör också att vi berörs av livsöden, Silváns proveniens så att säga. Det kan vi både förakta eller acceptera. Jag vägrar vältra mig i hans tragiska livsöde, men jag skulle ljuga om jag sa att det inte påverkar läsningen.
Det viktigaste med poesi är trots allt att det berör. Och det gör det i denna bok, dikterna är unika. Jag som sedan barnsben varit insatt i 1960-1970-talet fick ytterligare ett perspektiv på en tidsera; en ung man som inte vill tänka och göra som alla andra. I en småstad ska man ju helst göra precis likadant, vara lagom, följa föräldrars fotspår och inte ifrågasätta så mycket. Det tror jag vem som helst från en mindre ort kan känna igen sig i.
Jag tycker om den ilskna tonen i dikterna, även om det skapar en klump i halsen eftersom jag ju känner till hur det går för Silván. Man ska läsa den här boken som om man inte läst dikter förut.
För alla Silván-fans har Erik Jonsson dessutom skrapat ihop de gamla förorden och massor av tilläggsinformation om varje dikt, det är ett viktigt arbete eftersom det inte finns väldigt mycket information om Silván att tillgå. Nu finns vissa saker dokumenterat för framtiden, vilket är värdefullt för litteraturen och litteraturvetenskapen. Passa på att införskaffa denna bok nu när den äntligen finns i tryck igen!
Tack till Trombone för recensionsexemplaret!
Betyg:
0 Kommentarer