Handling: ”Dörren var noga låst men fönstret stod öppet. Ingenting var rört utom den underliga dolken. Den satt i ryggen på den döde mannen. En enda stöt hade varit nog…”

Jag fortsattade med en deckare till. Boken är skriven i jag-form av Dr. Sheppard, som hjälper Hercule Poirot med mordfallet på Roger Ackroyd, som var en förmögen man. Poirot skulle egentligen inte åta sig mera mordfall men gjorde det ännu en gång! Det fanns som vanligt många att misstänka, i princip alla personer som befunnits sig i Ackroyd’s gods, Fernley Park. I början av boken tyckte jag det var lite klurigt med alla olika karaktärer, och i början beskrevs ett annat fall, som jag trodde var ”huvudfallet” men sedan berättades det om mordet på Ackroyd. Slutet fick en intressant vändning. Det var mycket detaljer och människor att hålla reda på, vilket jag tyckte var underhållande. Hjärnan fick arbeta. Inte lika bra som ”Hercule Poirots jul”, men tyckte denna deckare var en läsvärd bok!

 

Handling: ”Simeon Lee är miljonär många gånger om. Men han är också en mycket otrevlig gammal herre, och inte är det för att fira en fridfull jul som han bjudit släkten till sig på Gorston Hall. Stämmningen är laddad från början, och på själva julafton sker ett ovanligt brutalt mord. Omständigheterna är ytterst förbryllande. Ingen i familjen går fri från misstankar; alla har motiv, alla har haft möjlighet – och alla har alibi. Hercule Poirot griper med illa dold förtjusning tillfället att bryta upp från en dragig engelsk jul framför vedbrasan för att få gåtans häpnadsväckande lösning och avslöja mördaren.”

 

När man börjar med en klassiker så vet man inte riktigt vad man kommer att tycka. Ibland kan klassiker kännas för dammiga och gamla, men inte den här inte! Jag sträckläste den. Den var verkligen bra, det bästa med boken var att det hela tiden hände något, det spilldes inte sidor på ”utfyllnadsmaterial”.

Den var relativt kort, spännande och rakt på sak. Fast boken är gammal (ursprungligen 1938) så kändes det inte för gammalt, jag tyckte det var charmigt med uttryck som ”telefonera” istället för ”ringa”.

Jag försökte lista ut vem mördaren var hela tiden, och fel hadde jag, till min stora förtjusning. Måste säga att det var en av de bästa böckerna jag läst. Tummen upp för Agatha Christie (första boken som jag läst av henne)!

 

Mina nya böcker! Ja eller nya är de ju inte förstås, jag köpte dem för 1€ styck på loppis. I alla fall blev jag jätteglad för jag var faktiskt på jakt efter den där Agatha Christie boken, och den fanns! Den är ganska tunn, kanske jag hinner få den läst nu vid julen ännu, efter att jag är klar med min nuvarande bok.

 

”Sleeping arrangements” har jag länge tänkt köpa på svenska, men nu när jag hittade den sådär billigt så får det bli på engelska.

 

Snart blir det bio, Hobbit 3!