Titel: Vid vansinnets berg vol 1 och vol 2
Originalets titel: At the Mountains of Madness
Författare: H.P. Lovecraft
Illustratör: Francois Baranger
Översättare: Arthur Isfelt
ISBN: 9789189143098 och 9789189143395
Sidantal: 72 + 72
Förlag: Fria Ligan
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2021 (original 1931)
Handling: ”Antarktis. Ett ödsligt landskap av frusna vidder och ting man helst glömmer. Det här är William Dyers berättelse. Professor vid Miskatonics universitet och ledaren för den olycksaliga expedition som gav sig av till den mest otillgängliga kontinenten av dem alla. Genom en rad brev får vi följa en historia om märkliga fynd och fruktansvärda händelser. Vilka mörka hemligheter ruvar under isen och vad är de underliga strukturer som skymtas invid de hisnande uråldriga berg som syns vid horisonten? Dyerexpeditionen tar sig dit ingen annan någonsin nått, och betalar det slutgiltiga priset för det.”
Mitt första möte i bokens värld med den mycket välkände H.P. Lovecraft blev i ett häftigt format, nämligen Vid vansinnets berg med stora illustrationer av Francois Baranger. Det kändes tryggt att lotsas fram av en skicklig illustratör i en berättelse som hör till en av Lovecrafts mest kända. Jag har alltid fascinerats av Antarktis och visst är det spännande med arktiska expeditioner?
Jag tycker berättelsen börjar starkt och jag var med på noterna. I åtanke hade jag att berättelsen trots allt var ganska till åren nu och att den i originalversion inte hade bilder att stöda sig på. Det blir lite av ett dilemma i detta format eftersom bilderna på varje uppslag i princip berättar det mesta av det som Lovecraft använder otroligt mycket (okej, för mycket) tid åt att måla upp. Exempelvis går han så långt som att med exakta mått beskriva vissa byggnader. Det både bidrar till att berättelsen känns äkta, som om det verkligen var en forskare som redogör för sina fynd, men också att det blir väldigt tungläst.
Man kan fråga sig hur dessa geologer och arkeologer får så många och tydliga svar direkt från sina fynd på Antarktis. Stundvis blir jag uttråkad av att läsa den ganska torra beskrivningen av landskap och fynd, men likväl hoppar jag till när det sedan finns något obehagligt i berättelsen som får mig att haja till.
Man ska inte veta så mycket om boken på förhand, det förstör mera än det ger. Men det är bra att känna till den väldigt beskrivande berättarstilen för att inte bli avskräckt. Jag tycker dessa böcker passar perfekt som gåva åt inbitna Lovecraft-älskare som vill ta läsningen till en ny nivå. Baranger gör att berättelsen får liv, det stora formatet på böckerna gör att de känns lyxiga och att man verkligen kan leva sig in i bilderna.
Ett svajigt första möte med Lovecraft, jag kände att mycket kunde varit annorlunda och bättre, å andra sidan respekterar jag hans stil på berättelsen. Det är möjligt att det är jag som läsare som är van med en mindre beskrivande text. För mig är det viktigt att våga läsa klassiker för att förstå litteraturens historia.
Tack till Fria Ligan för recensionsexemplaren!
Betyg: