Den gamle och havet – Ernest Hemingway
Titel: Den gamle och havet
Författare: Ernest Hemingway
ISBN: 9100259179
Sidantal: 103
Förlag: Bokförlaget Aldus
Språk: Svenska
Format: Pocket
Utgiven: 1976 (original 1952)
Handling: ”Detta Hemingways kanske mest beundrade mästerverk handlar om den ärrade gamle fiskaren Santiago som åker ut på havet i sin lilla båt 84 dagar i rad utan fiskelycka. I hamnen kastar byborna medlidsamma blickar efter honom när han kommer in tomhänt kväll efter kväll och med möda börjar bära sin tunga mast uppför backen till den lilla stugan. Han är nog slut nu, tänker de, slut som fiskare, slut som man. Men Santiago är förvissad om att han har mer att ge, han ska minsann visa dem!.”
Det här är ju en titel nästan alla har hört talas om även om man inte känner till berättelsen. Förut hade jag också svårt att skilja mellan Moby Dick och Den gamle och havet. Men nu är det inget problem att skilja på dem, eftersom den här boken var så bedrövlig. Var ska jag ens börja?
Hemingway är ju känd för sin sparsamma språk, där allt ska gå ganska koncentrerat till. Inga utsvävningar och miljöskildringar i det oändliga. Hemingway vill tryggt lotsa en till bokens poäng, utan sidospår. I vanliga fall är detta en ganska lockande tanke, men då detta handlar 99% om fiske så höll jag på att somna. För det första så känner jag inte till vad alla redskap kallas som fiskare använder. För det andra kunde jag inte relatera till fiskaren överhuvudtaget. Genom 90 sidor höll fiskaren fast i en enorm fisk, som drog hela båten med sig. Inte särskilt spännande.
Jag förstår poängen med boken. Om att inte släppa taget (metafor: fisken). Om att vilja ha något bättre, fiskaren visste att om han lyckas få den här fisken så får han också en del pengar. Hans identitet var fiskare. Han ville inte misslyckas. Ja, jag förstår allt detta. Men jag kunde inte uppskatta berättelsen alls.
Månadens klassiker för juli. Jag valde en kortis eftersom jag läser en annan tegelsten också. Bottennapp kan man väl säga.
Betyg:
Jag har inte läst den men hört detsamma … Robin i Historiepodden – som är svensklärare – gör någon analys av att det handlar om Hemingways relation till journalister. Jag önskar jag mindes vilket avsnitt! Någon IPO deras Facebook-sida vet säkert. 90 sidor om en och samma scen låter på gränsen till självupptaget.
Tack för infon! Den var verkligen ingen höjdare…