Station Elva – Emily St. John Mandel

Titel: Station Elva
Originalets titel: Station Eleven
Författare: Emily St. John Mandel
ISBN: 9789188275127
Sidantal: 358
Förlag: Trut Publishing
Språk: Svenska
Format: Inbunden
Utgiven: 2020 (original 2014)
Handling: ”En djärv, mörkt glittrande roman som utspelar sig i de kusliga dagarna efter civilisationens kollaps. Station elva berättar den trollbindande historien om en grupp skådespelarnomader som strövar omkring över de utspridda utposterna runt Stora sjöarna och som riskerar allt för konst och mänsklighet.

En vinternatt i Toronto dör skådespelaren Arthur Leander av en hjärtattack i Kung Lears fjärde akt. Hans död väcker lite uppmärksamhet eftersom en snabbt spridande influensapandemi just har nått Nordamerika, med en uppskattad dödlighet på över 99 %. Inom några dagar är samhället under upplösning, inom några veckor har elnätet och telekommunikationerna kollapsat, och inom några månader har civilisationen som vi känner den nått sitt slut. Femton år senare, då Symfonin med skådespelarna framför Shakespeare och klassisk musik i de spridda bosättningarna efter civilisationens kollaps, försvinner två av Symfoniens musiker från en stad som styrs av en våldsam profet. De tvingas nu att fly bortom gränserna för det kända territoriet. Berättelsen flätar samman liv och öden för en rad personer i denna postapokalyptiska värld.

Station elva är en mänsklig berättelse. En historia om fascinerande samband och relationer, om vår besatthet av föremål och vårt behov av konst (Eftersom överlevnad är otillräckligt ). Livet kan fortsätta och fortsätter, och människorna strävar efter de saker de gjorde tidigare: att underhålla, skratta, älska och återuppbygga.

Den här boken utgavs redan 2014 på engelska men översattes förs nu i pandemins mitt till svenska. Andra böcker med liknande tema, så som Hanne-Vibeke Holsts Som pesten, har fått ett uppsving när många läsare vill läsa om just det vi just nu befinner oss i. Fiktion blev plötsligt verklighet, även om det inte gått exakt lika illa som i alla dystopier.

Station Elva börjar med en skådespelaren Arthur Leanders död på scenen. Men det är inte skådespelaren det handlar om, utan alla människor omkring honom. Två dagar efter Arthurs död slutar dagstidningen att komma. Människor har dött i en rasande takt efter ett smittosamt virus vid namn georgiska influensan. Till en början verkar allt mycket avlägset; någon konstig influensa som människor dör av i Ryssland och ditåt. Utan att myndigheter och media hänger med är viruset aktivt i hela världen. Efter att man smittats är levnadstiden mycket kort. Sjukhusen kollapsar snabbt, det finns varken botemedel eller personal på plats eftersom alla blir sjuka. Efter några dagar tystnar nyheterna på tv. Internet slutar fungera. Till sist försvinner elen. Vem finns kvar?

Berättelsen följer flera olika personers liv och död, var befann de sig då de hörde om viruset? Hur reagerade de och vad bestämde de sig för att göra? Man får rysningar av bara tanken på det här. En karaktär köper massvis med wc-papper och vatten (jag drog lite på munnen när jag tänkte på wc-pappershamstringen våren 2020). Det är nästan obehagligt hur väl författaren lyckats skildra en pandemi år 2014, långt före coronaviruset. Det som jag älskar med boken är hur den skildrar människornas tankar, känslor och överlevnad. Det blir både riktigt spännande, vackert, ledsamt, hoppfullt och vemodigt – en berg- och dalbana av känslor under läsningens gång.

Boken kunde till och med ha varit längre, så mycket tyckte jag om den. Mycket imponerande hur mycket författaren får inklämt på 358 sidor, det kändes som om jag lärt känna mängder av människor och själv stått mitt i kollapsen efter den georgiska influensan. Den här typen av böcker har egentligen inget nytt, det har getts ut mängder av liknande dystopier förut. Men författaren gör det så bra – hon har verkligen med själ och hjärta satt sig in i varje scen hon skrivit för att få fram alla karaktärers känslor. Det här en berättelse man sent glömmer och jag kan varmt rekommendera den.

Betyg: