Titel: Caraval

Förlag: B. Wahlströms
Sidantal: 419

Handling: ”Scarlett Dragna har aldrig lämnat den lilla ön Trisda där hon bor tillsammans med sin syster Tella och deras grymma far. På håll har hon beundrat och fascinerats av Caraval – det årliga uppträdandet där åskådarna deltar i ett dödligt spel för att lista ut vad som är verkligt och vad som är fantasi.
När inbjudan äntligen kommer tar Tella hjälp av en sjöman för att lura med Scarlett till spelet. Men så fort de stiger i land kidnappas Tella av Caravals direktör Legend. Scarlett har fått lära sig att allt som sker under Caraval är på låtsas men snart är hon indragen i ett högst verkligt spel på liv och död. Och oavsett om allt som händer bara är en fantasi måste hon hitta sin syster innan spelet är över och Tella försvinner för alltid.”

 

Scarlett och Tella är två systrar som inte är det minsta lik varandra, men älskar varandra högt. I flera år har Scarlett skrivit till Caravals direktör, Legend, om att få delta i det magiska skådespelet. När hon och Tella plötsligt blir inbjudna slutar det inte riktigt som hon tänkt; Tella försvinner och det blir Scarletts jobb att rädda henne.

 

Det är svårt att få ett grepp om vad själva Caraval egentligen går ut på. Ännu efter bokens slut är jag inte riktigt säker? Reglerna är oklara, hur många som deltar vet man inte riktigt och poängen med spelet känns oklar. Det finns ledstrådar, men de är så flummiga att man inte förstår vad som förväntas.

 

En ganska stark cirkus/karneval-vibe får man av beskrivningarna på Caraval-ön, men allt för många gånger tappar jag bort mig i författarens sätt att skriva. Jag tror många älskar Garbers beskrivningar på t.ex. dofter, för mig funkade det inte alls. Några exempel: ”Världen smakade som lögner och aska” eller ”Det smakade som midnatt”. I ett försök att få till lite poetiska beskrivningar så kändes det mestadels obekvämt eller krystat.

 

Scarletts försök att hitta sin älskade syster blir ibland i gömman av hennes egna romantiska bekymmer på Caraval, något jag hade lite svårt med. Jag tyckte vissa detaljer av Caraval var fina och man fick en lite sagolik känsla, det är det som puffade upp betyget till en 2:a. Handlingen och mysteriet med Caraval fångade inte in mig så som jag hade hoppats, kanske just för att författaren försökte göra det för mystiskt – vilket gjorde att jag aldrig fick grepp om världsbygget.

 

 

Betyg: