Förlag: Andrews McMeel Publishing
Handling: ”From Rupi Kaur, the #1 New York Times bestselling author of milk and honey, comes her long-awaited second collection of poetry. A vibrant and transcendent journey about growth and healing. Ancestry and honoring one’s roots. Expatriation and rising up to find a home within yourself.
Divided into five chapters and illustrated by Kaur, the sun and her flowers is a journey of wilting, falling, rooting, rising, and blooming. A celebration of love in all its forms.”
Jag tokälskade Milk and honey som Rupi Kaur skrivit tidigare och såg framemot att läsa en ny poesibok av henne. Av någon anledning fastnade denna inte alls lika starkt i minnet. Dikterna var av varierande grad, vissa väldigt starka, andra kändes ganska platta. Vissa var väldigt långa, nästan mera som en berättelse, andra var lika långa som en mening. Jag undrar om pressen att ge ut en ny bok efter en succébok var för hög.
Jag måste ändå gen den ett okej betyg, jag hade inga problem att läsa vidare, den kändes aldrig direkt seg och den underhöll mig. Boken följer lite samma stil som den föregående, uppdelat med olika kapitel med olika tema. Tråkigt att den inte riktigt lämnade något avtryck efter sig. Jag beundrar ändå Kaurs sätt att skriva, men skulle råda henne att samla mera kvalitativt material om det blir en nästa bok.
Gillar du lättläst, förståelig poesi är denna något för dig.
Betyg:
Åh den väntar jag nog med den här och satsar på någon annan poesibok istället. Vad synd att den inte höll hela vägen fram!