Förlag: Penguin Books
Handling: ”For the millions who log in every day, Warcross isn’t just a game–it’s a way of life. The obsession started ten years ago and its fan base now spans the globe, some eager to escape from reality and others hoping to make a profit. Struggling to make ends meet, teenage hacker Emika Chen works as a bounty hunter, tracking down Warcross players who bet on the game illegally. But the bounty-hunting world is a competitive one, and survival has not been easy. To make some quick cash, Emika takes a risk and hacks into the opening game of the international Warcross Championships–only to accidentally glitch herself into the action and become an overnight sensation.
Convinced she’s going to be arrested, Emika is shocked when instead she gets a call from the game’s creator, the elusive young billionaire Hideo Tanaka, with an irresistible offer. He needs a spy on the inside of this year’s tournament in order to uncover a security problem . . . and he wants Emika for the job. With no time to lose, Emika’s whisked off to Tokyo and thrust into a world of fame and fortune that she’s only dreamed of. But soon her investigation uncovers a sinister plot, with major consequences for the entire Warcross empire.”
Oj vad jag såg framemot denna bok! Marie Lu blev en av mina favoriter efter Legend-trilogin och tyckte även Den unga eliten-trilogin höll måttet (dock sista boken ännu oläst för min del). En bok skriven av henne som handlade om datorspel – yes! Lät verkligen som min cup of tea. Förr, i mina yngre dagar, var jag ett stort fan av World of Warcraft och spel var ett av mina större intressen. Speltiden har jag nuförtiden bytt ut mot lästid.
Man kommer snabbt in i handlingen. Emika Chen, en fattig bounty hunter som susar omkring i NYC på sin elektriska skateboard, besluten att fånga polisens efterlysta för pengar. Det är så hon klarar sig (även om hon inte ändå riktigt klarar sig, en lägenhet i NYC är dyrt). Hon är även en skicklig Warcross hacker, i spelet döljer sig en mörkade värld där man fifflar med allt från olaglig betting till utbyte av ”notes” (spelets ”valuta”) till pengar och tvärtom. Warcross har speluturneringar där de bästa spelarna deltar och varje år vår wildcards komma med i lagen, spelare som är nya. Emika Chen får chansen att vara ett nytt wildcard i ett av teamen efter att hon av misstag glitchade sig in öppningsspelet och blev synlig för alla. Alla blev plötsligt väldigt nyfikna vem denna Emika är.
Det händer ganska mycket hela tiden. Problemet blir att när man i en relativt kort bok försöker bygga upp en helt ny värld för läsaren, ett komplicerat spel som Warcross kräver ganska mycket fakta. Hur vinner man egentligen, vad gör man där? Jag blev väldigt besviken över hur otydligt det var. Ett spel som spelas av vad som sägs vara 90% av populationen har jag också svårt att tro, spelar verkligen gamlingar det också? Ett så massivt spel kan troligtvis inte heller ha så dålig säkerhet att en ung hacker skulle klara av att göra vad den vill där. Henka Games, som bolaget heter, skulle helt säkert hittat en erfaren, utbildad person (säkerligen flera) att hitta säkerhetshotet. Om Emika klarade av det, skulle tusentals andra klara av att göra samma sak. Det är vad min realistiska sida av huvudet säger.
Det finns olika roller som arkitekt (kan spränga saker och skall forma ”banan” till lagets fördel), tjuv (stjäl saker) osv. men ingenting känns riktigt klart. För att vinna skall man ta andra lagets ”artifact”. Helt simpel idé, helt okej, men ingenting nytt. Men varför vill varenda kotte på jorden (typ) spela detta spel? Har Henka Games inga konkurrenter? Lite oklart blev det också hur man rör sig när man spelar, sitter man helt stilla, hur går man framåt. En av deltagarna i teamet är t.ex. i rullstol, skall han bara ”tänka” på att gå framåt?
En liten romantikdel finns, men den kändes alldeles för klichéaktig för min smak. Nästantill framtvingad. Intetsägande.
Plottwisten på slutet såg jag komma långt på förhand. Inget chockerande där. Snarare helt otrovärdigt! Sedan spårar allt lite ur (teknikmässigt) och ingenting verkar riktigt genomtänkt av författaren.
Denna bok var helt okej läsning, men jag skulle för en gångsskull velat ha en tjock bok, som verkligen skulle förklarat precis allt om Warcross så att det kändes trovärdigt. Karaktärerna blev för platta, sidorna räckte inte riktigt till.
Gillar ni action och inte är jätte spelkritiska så gör ni ingen miss att läsa denna. Den var lättläst och sidona flöt ganska bra på, till och med riktigt underhållande på sina ställen.
Betyg:
Har läst att flera som varit besvikna på denna men jag är fortfarande sugen hahah.
Läs den om du är sugen på den, många har gillat den starkt också! 🙂